Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1231-1232 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ralph Connor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppbyggda åsar, som stå ungefär vinkelrätt mot
isens rörelseriktning och äro bildade vid själfva
isranden, oftast genom sammanskjutning af materialet
i samband med smärre framstöt af densamma. Randåsar
ingå stundom i större ändmorän- eller israndslinjer.
K. A. G.

*Randö heter nu officiellt Randöy, förut
allmännast Rande. 266 inv. (1920).

*Randösund. officiellt Randesund. — 2. Häradet tillhör
nu Vest-Agder fylke. 1,179 inv. (1920).

Randöy, officiellt namn på Randö.

*Ranen heter nu officiellt Rana.


*Ranft, A. A. Ang. det periferiska
i hans vidtomfattande teaterverksamhet må tilläggas,
att han var egare af Göteborgs stora teater
1899—1917, innehade Nya Alhambrateatern 1919—22 och
Mosebacke revyteater 1920—22. På våren 1925 befanns,
att R:s ekonomi var undergräfd, och verksamheten öfvertogs
af A.-b. Albert Ranfts teatrar, med R. som verkställande direktör.
Ett svårt slag för R. var Svenska teaterns brand
30 juni 1925. Vasateatern fick ersätta denna
af elden härjade skådebana, som varit R:s stolthet.
Jfr Stockholms teatrar, äfven i Suppl.

*Rangabes. — 2. Kleon Rizos R. återkallades 1910 från
Berlin och dog 21 jan. 1917 i Nizza.

*Rangering. 1. Under de senare åren har å
vissa orter i Sverige hopställningen af tåg
underlättats och förbilligats högst väsentligt
genom för växlingsarbetets utförande sinnrikt
konstruerade bangårdar. Sålunda äro vid Göteborg,
Hässleholm, Nässjö och Tomteboda bangårdarna
försedda med växelryggar (upphöjningar), öfver
hvilka vagnarna (tågsätten) skjutas, hvarefter
vagnarna hvar för sig glida ned af tyngden och
inväxlas å uppställningsspåren. I Hallsberg är
bangården byggd "i lutning", hvarigenom lokomotiv
för själfva rangeringsarbetet ej behöfver anlitas.
F. P.

*Rangoon hade 341,962 inv. 1921. År 1920 beslöts
stiftandet af ett universitet i R.

*Rangström, T. (Anders Johan Ture), blef 1919
led. af Mus. akad. och var 1922—25 förste dirigent
vid Göteborgs orkesterförening. Han har som
tonsättare alltjämt utvecklat riklig alstring. En
dryg del däraf bilda hans omkr. 160 sånger vid
piano (romanser, visor och ballader till dikter
af Bo Bergman, Levertin, Strindberg, Fröding,
E. Josephson, Runeberg, Drachmann, J. P. Jacobsen,
verser af R. själf o. s. v.), präglade ömsom af hårda
krafttag, sorgmod eller drömsk vekhet. Vid sidan af
mörka stormsånger träffas ej sällan blidare, skirt
melodiska ingifvelser. Hans förkärlek för oväntade
tonsprång ger alltsomoftast en karakteristisk kärfhet
åt sångstämman. Äfven harmoniken har en säregen
sälta genom sin dristighet och modulatoriska oro. Det
konstfulla ackompanjemanget utgöres af strömmande passageverk
eller alltjämt altererade ackord eller alltigenom vidhållna
figurer. Äfven de större musikformerna fortfar han
att odla. Till den sjudande Strindbergssymfonien,
hvari R. velat tolka sina egna intryck af denna
diktargestalt, har sällat sig en 2:a, polyfont hållen
symfoni, Mitt land (1919), med toner af viljekraft,
natursvärmeri, kamp och seger. Fin behandling
af stråkorkestern utmärker sviten Divertimento
elegiaco (1919). Som lofvande musikdramatiker
framstår han i operan Kronbruden (uppf. 1919 i
Stuttgart, 1922 i Stockholm), där han egendomligt
nog direkt tonsatt det Strindbergska dramat, sådan
dess text föreligger; det melodiska är anförtrodt åt
den homofont behandlade orkestern, medan talsång i
öfrigt förhärskar. Mera lyrisk och ljusare i färgen
är R:s enaktsopera Medeltida (uppf. 1921 i Stockholm)
med texten efter Drachmann; dess musik har romans- och
balladstämning. Ett tillfällighetsverk är Vår stad,
ett af fanfarer och bellmansmelodi kännetecknadt
festpreludium till Stockholms stadshus invigning,
1924. R. författade texten till V. Stenhammars
körverk vid Mus. akad:s 150-årsfest 1921.
E. F—t.

Rank, Petrus. Se Arosenius. Suppl.

*Ranke. — 2. Johannes R. dog 26 juli 1916 i Solln vid München.

*Rankfotingar (sp. 1010). Ordningen omfattar 4
underordningar (ej underfamiljer): Lepadidæ,
Balanidæ, Rhizocephala och Abdominalia.
L—e.

*Rankhyttan. Redan 1668 anslogs af kronan medel till
underhåll af "Kungsladan". På egendomen, som sedan 1919 tillhör
länets skogsvårdsstyrelse, finnes ett afvelscentrum för rödkullig
svensk landtboskap äfvensom försöks- och demonstrationspark.
Arealen är 500 har, hvaraf 374 har skog.

*Rankspenat, bot. Dess latinska namn bör vara
Hablitzia tamoides, icke tamnoides.

*Rannsakning. Om tiden för företagande af
rannsakning med häktad gäller numera jämlikt lag
2 juni 1922, i vissa delar ändrad genom lag 6 juni
1924, följande. Myndighet, som beslutit om häktning,
skall därom ofördröjligen göra anmälan hos ordf. i
den domstol, som har att företaga rannsakningen med
den häktade. Rannsakning med den, som är häktad,
skall börjas snarast möjligt, inför rådhusrätt
senast å 8:e dagen och inför häradsrätt senast
å 14:e dagen från den dag häktningsanmälan
inkommit. Kan rannsakning med häktad ej vid ett
rättegångstillfälle slutföras, skall fortsatt
rannsakning företagas snarast möjligt, inför
rådhusrätt senast å 8:e dagen och inför häradsrätt
senast å 14:e dagen från förra rannsakningen, där
ej särskildt förhållande nödvändiggör längre uppskof.
A. H.

Rannsakningar om antikviteterna, titel på en i
K. biblioteket i Stockholm förvarad handskrift i 5
bd. Då Antikvitetskollegiet 1667 upprättades, ingick
bl. a. i dess första arbetsuppgifter den att skaffa
ett inventarium öfver inom Sveriges gränser befintliga
fasta och lösa fornminnen af större betydelse, hvilket
skulle läggas till grund för en af kollegiet planerad
fullständig antikvarisk-topografisk beskrifning
öfver Sverige. Från kollegiet utsändes därför genom
resp. läns- och stiftsmyndigheter till samtliga
kyrkoherdar i riket en anmaning att enhvar i sin stad
med hjälp af erfarna män utröna, hvilka märkliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>