Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rekarne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omvandlingspunkten, men omkristalliserar plötsligt, hvarvid
det upplösta kolet utfaller i form af järnkarbid,
cementit (Fe3C). Både omkristalliseringen och
kolutfällningen äro förbundna med värmeutveckling,
hvarför stålet vid omvandlingen spontant
blossar upp från mörk till ljus rödvärme. En
rätt tolkning af denna stålets rekalescens
gafs af ryssen Tjernov på 1860-talet. Enligt
hvad Alf Grabe nyligen funnit, har fenomenet
beskrifvits af brukspatronen J. T. Angerstein på
Turbo bruk i Dalarna i K. Patriotiska sällskapets
hushållsjournal så tidigt som 1778. Angerstein
har också insett rekalescensens betydelse för
fastställande af rätt härdningstemperatur.
A. W—n.
*Rekarne höra enl. Tunelds "Geographie öfwer Sweriges
Rike" (5:e uppl. 1773) till Södermanland.
*Reklamation. Användningsområdet för
reklamationen har genom 1915 års aftalslag och 1916
års automobil-ansvarighetslag (se Suppl:s art.
Aftal och Automobil, sp. 392—393) ytterligare
utvidgats. Sålunda är för åtskilliga fall
föreskrifvet, att efter mottagande af anbud eller svar
på anbud meddelande, att detsamma icke godtages,
måste lämnas den, som af gett det, vid äfventyr att
eljest aftal i enlighet med detsamma anses ha kommit
till stånd. Och vissa anspråk på ersättning för
skada i följd af automobiltrafik gå förlorade, om
icke inom 90 dagar efter vunnen kännedom om skadan
samt om den ersättningsskyldiges namn och hemvist
meddelande om olycksfallet lämnas denne. Bortsedt från
senast nämnda fall, ingå den svenska rättens regler
om reklamation i sådana lagar, som höra till den
gemensamma skandinaviska lagstiftningen, och reglerna
öfverensstämma därför nära med hvad i
dansk och norsk rätt är stadgadt i samma ämnen.
C. G. Bj.
*Rekognitionsskog. Se C. W. U. Kuylenstierna,
"Om rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta
hemman med särskild hänsyn till å desamma förbehållna
enskilda rättigheter" (akad. afh., 1916).
*Rekord, en i enlighet med en idrotts-
eller sportorganisations stadgar och bestämmelser
utförd och erkänd högsta prestation. Rekord
kan vara världsrekord (bästa noterade prestation i
världen), nationellt rekord (t. ex. svenskt,
engelskt), distriktsrekord eller klubbrekord.
Vidare noteras banrekord, hvarmed menas bästa
noterade prestation på resp. täflingsbana.
Rekorden räknas, alltefter idrottsgrenarnas art,
antingen i tid- (t. ex. vid löpning, simning,
kapplöpning, traftäfling, motorsport) eller i
längd-(höjd-)mått (såsom vid hopp, kast o. d.).
Tidsrekord räknas äfven. Därmed menas antingen
(exempelvis vid löpning) längsta distans uppnådd
under viss tillmätt tid, t. ex. 1 timme,
eller exempelvis vid flygning längsta möjliga tid
tillbringad i luften. Möjlighetsrekord noteras
äfven, t. ex. vid flygning längsta tillryggalagda
distans utan mellanlandning eller vid motorsport
längsta tillryggalagda distans, utan att maskinen
stannas o. s. v. — Rekorden granskas och godkännas
af vissa bestämda organisationer, världsrekorden
af resp. internationella förbund (simning:
internationella simförbundet o. s. v.), de nationella
rekorden af resp. erkända landsförbund för idrotten
i fråga, distriktsrekorden af distriktsförbunden och
klubbrekorden af resp. klubbstyrelse. Den, som i
en täfling öfverträffar den dittills högsta noterade
prestationen, säges "slå ett rekord"
eller "sätta ett nytt rekord".
E. B—ll.
*Rekryt. I Sverige varar rekrytutbildningen för
volontärerna numera omkr. 8 månader vid infanteriet
och 9—10 månader vid beridna vapenslag. Enligt 1925
års härordning skall 1:a tjänstgöringen motsvarande
rekrytutbildningen) för de värnpliktige vara: vid
infanteriet i allmänhet 90 dagar, vid kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna 140 dagar samt
vid träng- och intendenturtrupperna i allmänhet 115
dagar. Volontärrekrytutbildningen bedrifves numera
i regel i särskilda rekrytskolor. Rekryteringen af
volontärer sker i allmänhet genom regementschefens
försorg. För att antas som volontärrekryt fordras
i allmänhet en längd af minst 1,60 m., en kroppsvikt
af minst 55 kg., en ålder af 18—23 år samt god frejd
och kroppskonstitution.
H. J-dt.
Reksten (Rexten), en 5,60 kvkm. stor ö, v. om
Florö, i Kinn härad, Sogn og Fjordane fylke (före 1919
Nordre Bergenhus amt), Norge. 304 inv. (fiskare) 1920.
K. G. G.
*Rektificera. 1. Jfr äfven Deflegmator. Suppl.
*Rektorsmöten ha hållits 1916 af
dåv. Folkskolöfverstyrelsen med rektorerna vid
folkskoleseminarierna samt af Skolöverstyrelsen
1920 i mars med rektorerna vid de allmänna
läroverken och i nov. med rektorerna vid de
kommunala mellanskolorna, 1922 med rektorerna vid
småskoleseminarierna samt 1924 med rektorerna vid
handelsläroverken. I vissa afseenden jämförliga
med rektorsmöten äro de, som af Skolöverstyrelsen
hållits 1920 i april med rektorer och representanter
för styrelserna vid handelsläroverken, i juni med
rektorer och lärare vid de tekniska läroverken
samt 1924 med rektorer och lärare vid lärlings-
och yrkesskolor.
K. E. S—g.
Rekuperator (af lat. recuperere, återtaga, återvinna),
tekn., anordning vid ugnar för nyttiggörande af
de värmemängder, som annars skulle gå förlorade
genom rökgaserna. Detta vinnes därigenom, att de
heta rökgaserna ledas genom system af gastäta
chamottrör, till hvilkas väggar de afge sitt
värme. Samtidigt ledes den för eldstaden afsedda,
kalla förbränningsluften utomkring dessa rör
och upphettas sålunda, så att den blir starkt
förvärmd, innan den inträder i eldstaden. Därigenom
ernås dels högre temperatur i ugnen, dels stor
besparing af brännmaterial. Detta eldningssätt
kallas rekuperativeldning och används i stor
utsträckning vid lysgas- och glasfabriker m. fl. Jfr
Regenerator. Om tillämpning af rekuperatorprincipen
vid koncentrering af svafvelsyra se Kesslerapparat
i Suppl.
K. A. V—g.
Rekusanter (af lat. recusare, vägra), på 1500- och
1600-talen i England namn på de personer, i
allmänhet romerska katoliker, som ihärdigt vägrade
att, i enlighet med då gällande lagbestämmelser,
deltaga i den anglikanska kyrkans gudstjänst. De
straffades med fängelse, landsförvisning eller böter.
V. S—g.
Relander, Lauri Kristian, republiken Finlands andre
president, f. 31 maj 1883 i Kronoborg. Karelen,
student 1901, filos. licentiat 1912, tjänstgjorde som
assistent vid Landtbruksekonomiska försöksanstaltens
afd. för växtodling 1908—17 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
