Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Signal - Signalduk - Signalen - Signalpatron - Signalpistol - Signalskärm - Signalställverk - Signaltelegram - Signalväsen - Signe Tillisch - Signilskär (Signildsskär) - *Sigtuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visst område (block) efter ett å linjen framgående
tåg genom automatiska signaler varna efterföljande
tåg att inlöpa. Blockens längd bestämmes efter det
afstånd, som kräfves för nedbromsning af ett tåg
från full hastighet till stillastående, hvarför det
måste ordnas signalering å två blocklängder efter
hvarje tåg. Blocklängderna vid amerikanska
banor variera i allmänhet mellan 1 och 4 km. De
för signaleringen använda semaforerna manövreras
genom små elektriska motorer, som efter slutförd
rörelse af semaforen automatiskt afkopplas,
hvarefter semaforen kvarhålles af en magnet. Så snart
manöverströmmen försvinner, går semaforen af
tyngdkraften tillbaka till utgångsläget.
Signalströmmen framföres genom skenorna. För att
åstadkomma den automatiska manövreringen å bestämda
blockafstånd är järnvägsskenan på dessa afstånd
sektionerad genom insättning af för den elektriska
strömmen isolerande skarfvar. Dessa öfverkopplas
genom själfva det framgående tåget, som därvid
automatiskt verkställer de kopplingar, som erfordras
för att sätta semaforerna på de två efterföljande
blocksektionerna i verksamhet. Systemet har
utbildats för såväl växelström som likström.
På senare tid ha elektriska blocksystem
utvecklats, vid hvilka efterföljande tågs inlöpande å
upptagna sektioner ej göres beroende af förarens
uppmärksamhet, utan helt automatiskt förhindras. Vid
det efterföljande tågets inlöpande å förbjuden
sektion påverkas därvid, genom att en särskild
elektrisk strömkrets slutes, de organ, som reglera tågets
krafttillförsel (vid elektriska banor kontroller eller
hufvudströmbrytare samt bromsledning).
J. K—r.
Signalduk, milit. Se Signalväsen. Suppl.
Signalen, tidning för järnvägsmän,
är i främsta rummet organ för Svenska
järnvägsmannaförbundet och utkommer sedan 1900 med 1
n:r i veckan.
F. P.
Signalpatron (Lyspatron), milit. Se
Lyspistol och Signalväsen, båda i Suppl.
Signalpistol, milit., dets. som lyspistol (se
d. o. Suppl.).
Signalskärm, milit. Se Signalväsen.
Suppl.
Signalställverk, järnv. Se Ställverk 2.
Signaltelegram. Se Telegram, sp. 769.
Signalväsen, milit., sammanfattningen af de
anstalter och anordningar, som erfordras för
signalförbindelsers och signaltjänsts utförande, äfvensom
den härför anställda personalen.
Signalförbindelserna (signalmedlen) äro antingen elektriska, optiska
eller akustiska. Dessutom kunna dit hänföras
brefdufvor och rapporthundar. Elektriska
signalförbindelser äro telegraf, som används
företrädesvis för förbindelse mellan högre kvarter
samt mellan sådana kvarter och myndigheterna vid
etappväsendet och i hemorten, telefon, som nyttjas
inom arméfördelningen, hvarvid den äfven kan
användas för ljudtelegrafering (eng. summer) enligt
Morsesystemet (med korta eller långa ljudtecken),
och radio, som kan vara radiotelegraf, radiotelefon
eller jordtelegraf (se Telegraf och
Telefon). För handhafvande af de elektriska
förbindelserna finnas inom svenska armén dels vid armé-
och arméfördelningskvarter fälttelegrafafdelningar
och fältradiosektioner, dels vid brigader,
regementen, divisioner och batterier signalafdelningar
(telefon), uttagna ur vederbörande truppförband.
Luftfartygs (motorballonger och flygplan)
signalförbindelser utgöras numera i allmänhet af radiotelegraf.
Optiska signalmedel äro: signallampa,
som på grund af erfarenheterna från Världskriget
fått allt större användning (såväl i mörker som vid
dager), beroende på, att den fungerar äfven, sedan
de elektriska ledningarna af brutits, heliograf,
företrädesvis användbar i kolonialkrig, signalskärm, i
svenska armén bestående af horisontalt liggande
lameller med blå duk på ena, hvit på andra
sidan, fästa vid en käpp, som nedsättes i
marken, och medelst ryckning i ett snöre rörliga
kring ena långsidan, hvarigenom signalering enligt
Morsesystemet åstadkommes, signalflagga (se
Signal, äfven i Suppl.), inom svenska armén numera
i allmänhet använd för signalering enligt
Morsesystemet, signalpatron, afskjuten ur signalpistol
(lyspistol, se d. o. Suppl.) och alstrande en
ljussignal af olika (vanligen hvit, grön eller röd) färg,
signalraket (se Raket) för signalering på längre
afstånd och signaldukar, bestående af på ena sidan
ljusa, på den andra mörka dukar i form af
trianglar, rektanglar eller kvadrater med intill 3 m.
sida, hvilka utläggas på marken i vissa
kombinationer för signalering från marken till flygplan.
Optiska signalförbindelserna handhas af
truppförbandens signalafdelningar samt vid bataljoner och
kompanier af dessas signalpatrull. Akustiska
signalmedel äro hvisselpipa, signalhorn,
sirener, metallklockor, gonggonger, signalskott m. fl.
De användas endast på korta afstånd, särskildt som
gasalarm (se d. o. Suppl.), och vid befaradt anfall
af fientliga trupper eller flygplan (motorballonger).
Brefdufveväsendet har under Världskriget
firat en renässans, särskildt i Frankrike (i
ställningskriget, där detta förbindelsemedel ofta var det
enda användbara). Brefdufveafdelningar finnas i
flera arméer. Sålunda har t. ex. tyska riksvärnet
100 brefdufvor på hvarje fördelning.
Rapporthundar användes äfvenledes under Världskriget,
dock i mindre utsträckning. Deras hufvudsakliga
användning är i sjukvårdstjänsten (se
Krigshundar, äfven i Suppl.). I tyska riksvärnet ingå 8
hundar (vid artilleriet) på fördelningen.
S. E. B.
Signe Tillisch. Se Äpple, sp. 1244 och
färgpl. fig. 9.
Signilskär (Signildsskär), ögrupp i Eckerö
socken, Åland, Finland, omkr. 8 km. v. om Åland
(se d. o., kartan) med Hellmans (Heligmans) fyr
och ruiner af ett gammalt kapell. Sedan urminnes
tider har S. utgjort genom- och öfverfartsort för
resande och post från Finland till Sverige och
tvärtom.
Ö. B—n.
*Sigtuna har 804 inv. 1926. Fastighetsvärdet
var 3,858,320 kr. 1923, den bevillningstaxerade
inkomsten s. å. 608,202 kr. Sedan 1 maj 1920
ingå äfven Vassunda och Haga i Sigtuna pastorat.
Vid riksdagsmannaval väljer S. tillsammans med
länet. Utom Sigtuna folkhögskola (se
Sigtunastiftelsen, äfven i Suppl.) har S. fått en ny
högre skola i den hösten 1925 öppnade
internatskolan Sigtunaskolan, tills vidare realskola,
som efter hand skall utvidgas till
realgymnasium. Under de senaste åren ha många fynd
gjorts och utgräfningar företagits i staden,
hvarigenom man fått allt rikare kunskap om dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
