Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urval utkom 1919 och Samlade dikter (10 bd)
1920–23.
A. H.
Tegläggning, landtbr., utstakning och
uppkörning af tegar för plöjning och till rättelse för
gödselns fördelning. Se Plöjning, sp. 1106. Tegrygg
upplägges därigenom, att först en blindfåra
uppköres, hvari de första tiltorna sedan fällas; vid
vallbrott (se d. o.) brukar dock ej blindfåra upptagas,
emedan de af gräsrötter sammanhållna första
tiltorna då skulle obrutna falla tillbaka i fåran, utan
ryggen upplägges i den utstakade linjen på oplöjd
mark.
H. J. Dft.
* Tegnér. 1. E. T. Hans Samlade skrifter
utgåfvos med kommentarer 1918–25 i 10 bd af F. Böök
och E. Wrangel, Lyriska dikter i urval 1922 af F.
Böök. Se A. Nilsson, "Svensk romantik" (1916),
och F. Böök, "E. T." (I, 1917). Ett monument,
"Solsångaren", af K. Milles, med T:s
porträttmedaljong skall resas 1926 i Strömparterren,
Stockholm, af Svenska akad. S. å. skall T:s staty af
Arvid Kjellström resas i Växjö. — 2. E. H. V. T.
Under titeln Ur språkens värld (1922 ff., 2 bd
utkomna) utges f. n. en samlad upplaga af T:s
filologiska uppsatser. — 5. Torsten Elof
Kristofer T., son till tonsättarinnan Alice Tegnér
(se d. o. 4), idrottsjournalist, f. 6 dec. 1888 i
Stockholm, blef filos. kandidat där 1912 och tjänstgjorde
några år i Kommerskollegium. Mångsidig
idrottsman, har T. gjort sig mest känd såsom
idrottsjournalist, i hvilken egenskap han vunnit erkännande
som banbrytare i sitt fack. Han började 1913 sin
journalistiska bana i tidningen "Nordiskt
idrottslif", men öfvergick 1915 till "Idrottsbladet" som
egare och hufvudredaktör. T. torde ha varit den
förste idrottsreporter, som anlitat telegrafen som
förmedlare af impressionistiskt hållna resebref.
Några af dessa s. k. "glimtar" från
idrottsevenemang rundt om i Europa har han samlat i Paris,
Antwerpen, Chamonix (1924) och Colombes & c:o
(s. å.).
5. E. B–ll.
*Tegner, Rudolf, var medl. af Akademirådet
1922–25.
P. E–t.
*Teheran har nu omkr. 220,000 inv. Ehuru
Persien officiellt var neutralt under Världskriget,
hölls dock T. faktiskt besatt af ryska trupper nov.
1915—maj 1918. Jfr Världskriget, sp. 201
och 249.
H. J–dt.
Teirlinck, Herman, flamländsk författare, f.
1879, har gjort sig känd som liffull och originell
prosaist med bl. a. Het ivoren aapje (1908), som
skildrar det kosmopolitiska lifvet i Bruxelles, och
fantasien De nieuwe Uylenspiegel (1920).
Teixeira, Mucio, skald. Se
Brasilianska litteraturen. Suppl., sp. 803.
Teixeira Gomes, Manuel, president i
Portugal, var urspr. diplomat, blef maj 1919 ambassadör
i London, valdes i aug. 1923 till president i
Portugal och tillträdde 5 okt. s. å. detta ämbete.
Trött på de ständiga ministärkriserna och
militärrevolterna, nedlade han dec. 1925
presidentsvärdigheten.
Teje, Tora Adelheid, skådespelerska, f.
7 Jan. 1893 i Stockholm, var elev vid Dramatiska
teatern 1908–11, anställd där 1911–13, vid
Svenska teatern 1913–21 och är sedan 1923 åter
anställd vid Dramatiska teatern. Bland fru T:s
roller från de första åren där märkas Madge Thomas i
"Kamp", hennes genombrottsroll, Agda i "Johan
Ulfstjerna" och Suzanne i "Sällskap där man har
tråkigt", från Svenska teatern Mary Turner i
"Inom lagens gränser", Svanehvit, Salome,
Primerose, Käthe i "Gamla Heidelberg", Svanhild i
"Kärlekens komedi", Edit Forster i
"Rödakorssystern", Caroline Mathilde i "Struensee" och
Raina i "Hjältar", från den nya perioden vid
Dramatiska teatern modern, fru Merethe Kamp
och Olga Olsen i cykeln "Föräldrar", Anna
Christie, Hélène i "Älska", Kameliadamen,
Margaret Sones i "Storstädning", Sankta Johanna och
drottning Kristina i "Messeniernas fall". — Fru T.
är en originell skådespelerska med starkt
temperament och lyckliga yttre förutsättningar, smidig
gestalt, intressant, uttrycksfullt ansikte med ytterst
känsligt minspel och mörkt färgad stämma, hvars
behandling dock ej alltid är fullt behärskad.
Karakteriseringsförmågan är anmärkningsvärd. Hon
tolkar lika slående den unga flickans spröda
känslolif i "Primerose" som Salomes skrämmande
perversitet. Känslouttrycket är varmt och äkta, växer
med uppgiften, griper och når ej sällan tragisk
storhet. — Hon är sedan 1913 gift med
hoffotografen Herman Sylwander (f. 1883).
G. K–g.
*Teknikermöten. Nordiskt
teknikermöte hölls i Stockholm 15–19 juni 1907 (ej
1917, som genom tryckfel uppges i hufvudarb.).
I Göteborg höllos, i samband med utställningen
där, 8 aug. 1923 en ingenjörsdag,
anordnad af Svenska teknologföreningen och Tekniska
samfundet gemensamt och i anslutning därtill ett
15-tal större och mindre fackkongresser, hvaraf ett par
nordiska. Nordiska fackteknikermöten hållas numera
ganska regelbundet inom flera olika fack.
Fmn.
Teknikolormetoden. Se Kinematograf.
Suppl., sp. 1023.
*Tekniska föreningar. Bland nya svenska
lokalföreningar märkas Landskrona
tekniska förening (stiftad 1916), Flottans
ingenjörsförening (i Karlskrona, st. 1918),
Kronobergs läns tekniska förening
(i Växjö) samt i utlandet Svenska
ingenjörssällskapet i Storbritannien (i
London) och Swedish engineering society
of Detroit (Nord-Amerikas förenta stater).
Fmn.
*Tekniska högskolan. K. M:t stadfäste 1921
nya stadgar för högskolan, hvarigenom vissa
förändringar i dess organisation trädde i kraft. I
spetsen för högskolans styrelse ställdes en af K. M:t
efter förslag af lärarkollegiet utsedd preses
(presidenten A. Lindstedt). I öfrigt består styrelsen
numera af 9 led., hvaraf 8 utsedda af K. M:t efter
förslag, hvarje upptagande 3 personer, af
högskolans lärarkollegium, Vet. akad., Kommerskollegium,
Järnvägsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen,
Byggnadsstyrelsen, Ing. vet. akad. och Sv.
teknologföreningen, hvarjämte 1 led. utses af Järnkontoret.
Genom de nya stadgarna öfverflyttades en del
ärenden från styrelsen till lärarkollegiet och till de
nyinrättade förvaltningsorganen, kollegienämnd och
förvaltningsnämnd. Lärarna uppdelas på 8
afdelningskollegier, motsvarande hvar och en af
högskolans 7 fackafdelningar (som fackskolorna nu kallas)
och 1 af d. för allmänna vetenskaper. Närmaste
chefskapet för högskolan utöfvas af rektor och vid förfall
för honom af prorektor. Efter prof. K. J. Magnells
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
