Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afgång 1922 valdes prof. H. B. M. Pleijel till rektor;
till prorektor utsågs prof. T. G. E. Lindmark. —
Sedan 1918 ha följande nya läroämnen tillkommit:
professurer i vägbyggnad och
kommunikationsteknik i st. f. i väg- och brobyggnadslära, i teoretisk
och elektrokemi samt i oorganisk kemi i st. f.
oorganisk och elektrokemi i organisk kemi i st. f.
i organisk och analytisk kemi, i brobyggnad i st.
f. i järnbyggnadslära, i ångteknik i st. f. i
ångmaskinlära, i värmeteknik och maskinlära i st. f.
i maskinlära samt en ny professur i
hållfasthetslära, speciallärarbefattningar i ritteknik i st. f. i
byggnadskrokiritning och i maskinkrokiritning samt
nya speciallärarbefattningar i läran om
kemisk-tekniska apparater, läran om verktygsmaskiner,
läran om maskinelement, flygteknik, läran om
värmemotorer, pappersteknik, gjuteriteknik samt en
laboratorsbefattning i elektroteknik. Professurernas
antal är nu 34 och antalet speciallärarbefattningar
39 jämte 1 laboratorsbefattning. Antalet
assistenter under läroåret 1925–26 var 81 och e. o.
assistenter 2. Antalet docenter utgör 12. Läroåret
1925–26 var antalet studerande 713 (687 ord.,
16 special- och 10 extra studerande). Antalet
inträdessökande har länge varit betydligt större än
det antal, som årligen kunnat vinna inträde, under
vissa tider t. o. m. nära 3 ggr så stort. — F. n.
(1926) ligger under K. M:ts pröfning ett förslag
från högskolemyndigheterna om inrättande af en
teknisk doktorsgrad vid högskolan, äfvensom om
inrättande af en professur i flygteknik. — Högskolans
ord. anslag för budgetåret 1926–27 uppgår till
998,600 kr. förutom ålders- och dyrtidstillägg åt
personalen; nu (1926) finnas 45 donerade fonder
med ett sammanlagdt kapitalbelopp af 1,525,000
kr. Biblioteket innehåller omkr. 50,000 volymer.
1922 invigdes högskolans nya byggnad vid
Valhallavägen för Kemiska afd., och förslag ha flera
gånger framlagts för myndigheterna om medel till
högskolans fullständiga utbyggande vid
Valhallavägen, hvarigenom de vid Drottninggatan
befintliga lokalerna skulle kunna användas för annat
statsändamål och hela högskolan kunde
sammanföras i en komplex. F. n. ha de studerande under
de två första åren sin hufvudsakliga undervisning
i lokalerna vid Drottninggatan, hvarest också
kansli och bibliotek fortfarande äro inrymda.
E. Ph.
*Tekniska högskolans studentkår. Se äfven
Stockholms studentkårer Suppl.
*Tekniska läroverk. Sverige. Genom K. M:ts
stadgar af 6 juni 1919 inrättades för den lägre
tekniska undervisningen tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier (jfr sp.
688–689 i hufvudarbetets art.). Fackskolorna äro
afsedda for att ge den tekniska utbildning, som
erfordras för arbetsledare vid verkstäder, fabriker
och andra industriella arbetsplatser äfvensom för
ritare, detaljkonstruktörer och laboratoriebiträden
på arkitekt- och byggnadskontor samt verkstäders
och fabrikers konstruktionsbyråer och
försökslaboratorier. Gymnasierna afse att meddela den allmänt
tekniska bildning och i förening därmed de
merkantila kunskaper, som erfordras för att handha
göromålen på verkstäders och fabrikers rit- och
affärskontor eller för ledningen af mindre och föga
specialiserade industriella företag eller för
affärsverksamhet med industriens förnödenheter och alster.
Gymnasierna ge äfven behörighet att för fortsatta
studier vinna inträde vid Tekniska högskolan. Af
de förutvarande tekniska
elementarskolorna i Malmö, Norrköping, Örebro, Borås och
Härnösand (jfr sp. 685–686) kvarstå f. n. (1926)
endast de i Norrköping och Borås som tekniska
elementarskolor, de öfriga ha ombildats till
tekniska gymnasier, hvarjämte tekniska fackskolor
inrättats, en elektroteknisk i Västerås och en för
maskinindustri i Eskilstuna (de 2 sistnämnda som
aflösning af de äldre tekniska skolorna i Eskilstuna
och Västerås). De tekniska läroverken i Malmö
och Härnösand innehålla f. ö. utom gymnasier
äfven tekniska fackskolor, i Malmö maskin-,
husbyggnads- och kemisk fackskola, i Härnösand
fackskola för träindustri. Fackskolorna omfatta 2
ettåriga klasser och gymnasierna 3 ettåriga klasser.
Efter genomgången af de senare erhålles betyg i
"teknisk studentexamen". Dessa tekniska läroverk
stå under öfverinseende af Skolöfverstyrelsen, som
tillsätter lektorer och öfriga lärare vid dem samt
kan förordna om särskild inspektor för dylikt
läroverk. Eektor utnämnes eller förordnas af K. M:t.
För hvarje läroverk finns äfven en lokal styrelse
af 4 eller 6 led., af hvilka halfva antalet,
däribland ordf., utses af K. M:t och den andra
hälften af stadsfullmäktige i den stad, där
läroverket är beläget, och dessutom är läroverkets rektor
själfskrifven led. af styrelsen. För intagning i dessa
läroverk finns en särskild inträdespröfning; dock
är den, som aflagt realskolexamen, behörig att
utan pröfning vinna inträde. Lärjungeantalet
uppgick under läroåret 1924–25 i Malmö till 104,
i Örebro 273, i Härnösand 50, i Norrköping 70,
i Borås 53, i Västerås 33 och i Eskilstuna 95.
Sammanlagda statsanslaget för budgetåret
1925–26 för de tekniska läroverken utgjordes dels af
på ord. stat 493,200 kr. — hvaraf till hvartdera
i Örebro och Malmö omkr. 120,000 kr. — och på
extra stat 53,800 kr., utom ålders- och
dyrtidstillägg åt personalen.
Om de nya skolformer, som numera småningom
aflöst de lägre tekniska yrkesskolorna
(jfr sp. 688 och 689), se Lärlingsskola och
Yrkesskolväsen, båda i Suppl.
Utlandet. I de flesta utländska tekniska
högskolor, såsom i Trondhjems och i Polyteknisk
læreanstalt i Köpenhamn, är numera teknisk
doktorsgrad inrättad.
E. Ph.
*Tekniska museer. (Sp. 693) Sverige. Då
Ing. vet. akad. 1920 påbörjade sin verksamhet,
öfverlät Sv. teknologföreningen till akad. att föra
frågan vidare. En kommitté bestående af led. från
Teknologföreningen samt representanter för
Sveriges industriförbund och Sv. uppfinnarföreningen
har organiserat insamlandet af föremål och medel,
anordnat tillfälliga utställningar och föreläsningar
samt undersökt möjligheterna att erhålla lokal. För
de löpande göromålen har anställts intendent. — I
Frankrike finnas flera, bl. a. Conservatoire
national des arts et métiers (se d. o.), i Paris.
R. S.
*Tekniska skolan i Stockholm (Sp. 694, 697}
Dennas omorganisation har ännu icke trädt i
verkställighet, beroende bl. a. på lokalförhållandena.
Skolans elevantal, som efter Världskriget var i
starkt sjunkande, har nu (1926) ånyo ökats och
stigit till omkr. 1,000. Skolans stipendiefonder —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
