Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aa, Kurländska - A. A. A. - Aabel, Hauk Erlendsön - Aabenraa - Aabenraa amt - A. a. C. - Aachen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Aa—Aachen
4
Aa [ä], K u r 1 ä n d s k a, flod i Kurland,
utfaller i Rigaviken omkr. 30 km v. om
Dü-nas utlopp. — Under världskriget
utkämpades sommaren och hösten 1915 vid nedre Aa
hårdnackade strider under tyskarnas
framträngande för Kurlands intagande. Floden
har ock givit namn åt det slag, som vid
densamma (v. om Riga) ägde rum i början av
1917 (5—9 jan. och 23 jan.—3 febr.), då
ryssarna oaktat den stränga vintern företogo ett
anfall i stor stil, vilket dock genom
tyskarnas motstöt ej ledde till något resultat. Se
Polsk-ryska fronten. M. B—dt.
A. A. A., »Amateur^athletic association»
[ä’metS äple’tik asåusiei’Jan], centralt eng.
idrottsförbund.
Aabel [ S’bel], H au k Erlendsön, norsk
skådespelare (f. 1869). Debuterade 1897 i
Kristiania och har sedan tillhört olika teatrar
där, huvudsakligen Nationalteatern. A. är
f. n. en av Norges
mest omtyckta
skådespelare och
uppläsare. Bland hans
mest berömda typer
märkas den
fantasifulle, groteske
anti-kvitetshandlaren
Snild i Wieds
»Erotik» och den
trovärdige, komiskt naive
bondpojken Ola Lia
i en likabenämnd
revyoperett samt
dessutom Baldevin i
»Baldevins bröllop».
Vid norska gästspelet i Stockholm 1916 vann
han oförbehållsamt erkännande för sin
Old-fux i Holbergs »Den stundeslöse» och
Som-merblom i Kjærs »Det lykkelige valg». Han
har även med utpräglad mimisk talang och
djärvt naturlig replikbehandling spelat Jeppe
paa Bjerget. Se E. Alm-Vik, »H. A.» (1918).
Aabenraa [åbenrå], stad i Sönderjylland
vid en vik av Östersjön; 7,961 inv. (1921).
Någon industri; ringa handel; god hamn.
Säte för amtman och landsrätt. A. är
genom järnväg till Rödekro förenat med
öst-slesvigska järnvägen och genom en annan
bana med Lögumkloster i v. 1544—1713
hörde A. till den gottorpska delen av Slesvig,
till följd varav tyskheten fick övervikt;
alltifrån 1830-talet ha de tyska och de danska
elementen legat i livlig inbördesstrid. Den
stora danska byggnaden Folkehjem, uppförd
1911, har varit samlingsstället för
Sönder-jyllands folkliga föreningar. Nu anses 4/8 av
befolkningen vara dansktalande men blott 2/3
dansksinnade. Den delas i en dansk och en
tysk församling med var sin präst men
gemensam, proportionellt vald kyrkostyrelse.
Var under namnet Apenrade i preussisk
ägo 1864—1920; blev danskt 1920.
Aabenraa amt [åbenrå], i s. ö. delen av
Sönderjylland; 784 kvkm, 35,067 inv. (1921).
I amtet äro belägna staden Aabenraa,
köpingen Graasten och gränsorten mot s. Bov.
A. a. C. eller A. a. C. n., förkortning för
A’nno a’nte Chri’stum nätum, lat., året före
Kristi födelse.
Aachen [ä’kan el. ä’^an], fr. Aix-la-Chapelle,
stad i preuss. prov. Rhenlandet i v. Tyskland,
nära gränsen till Holland och Belgien; 145,784
inv. (1919). A., varmed förstaden Burtscheid
Interiör av domkyrkan i Aachen. I förgrunden det
äldsta, åttkantiga partiet; utsikt mot koret.
införlivades 1897, är beläget i den lilla floden
Wurms dalgång och omgives av skogklädda
kullar, bland vilka Lousberg höjer sig omkr.
160 m över omgivningen. Stadens
märkligaste byggnad är domkyrkan, som
uppfördes av Karl den store 796—804 och där hans
ben samt talrika reliker förvaras. Kyrkan
är en centralbyggnad med åttkantigt
mittparti, som betäckes av en kupol och
omgives av en sextonsidig omgång, försedd med
en hög emporvåning. Det ursprungliga koret,
som var helt litet och indelat i två våningar,
ersattes 1353—1413 med en tillbyggnad i
gotisk stil. Flera andra yngre tillbyggnader
ha givit kyrkan ett oregelbundet yttre. —
Vidare märkes stadens rådhus från 1300-talet,
en ståtlig byggnad i gotisk stil, restaurerad
efter en eldsvåda 1883. Dess »kejsarsal», som
fordom användes vid kröningshögtidligheterna,
är smyckad med fresker av A. Rethel. — Sin
främsta betydelse har A. såsom medelpunkt
i det västrhenska textil- och järnområdet (jfr
Rhenlandet) samt som handelsstad. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
