Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aall, Anathon - Aall, Hans - Aall, Herman Harris - Aall, Jakob - Aall, Jörgen - Aall, Niels - Aalsgaard - Aalsmeer - Aalst - Aaltonen, Ali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Aall—Aaltonen
12
als Dichter und Denker», samt är från 1908
prof, i filosofi i Kristiania. Bl. skrifter: »Der
Logos» (1896—99), »Vort sjælelige og vort
etliiske liv» (1900), »Macht und Pflicht» (1902),
»Ibsen und Nietzsehe» (1906), »Filosofiens
historie i Norge» (1907), »Die
norwegisch-schwedische Union, ihr Entstehen und ihre
Lösung» (tills, m. N. Gjelsvik; 1912) samt
»Filosofien i Norden» (1919).
Aall [ål], Hans, norsk museiman (f. 1869),
sonsonsson till Niels A. Deltog verksamt i
grundandet av Trondhjems
konstindustrimuseum och blev dess förste föreståndare 1893.
Initiativtagare till grundandet av Norsk
folkemuseum (1896 i Kristiania, sedan 1902
på Bygdö), blev han dess förste föreståndare
1895 och är från 1904 dess direktör. Har
under utgivning det stort anlagda verket
»Norske bygder».
Aall [ål], Herman Harris, norsk
jurist o. filos, förf. (f. 1871), bror till
Ana-thon A.; jur. kand. 1900, fil. dr 1913. Utom
en del filosofiska skrifter på grundvalen av
metafysisk idealism har A. under och efter
världskriget utgivit flera politiska
broschyrer, som i hans hemland väckt
uppmärksamhet och livlig diskussion och i vilka han
uppträtt som energisk förespråkare för tysk
politik och kultur. Bland dessa må nämnas:
»Faren for Skandinavien» (1915), »Nordens
skjæbne» (1917) och »Undervandskrigen og
verdensdespotiet» (1918).
Aall [ål], Jakob, norsk patriot o.
politiker (1773—1844), bror till Niels A.
Genomförde som ägare av Nes järnbruk i Nedenes
amt (sedan 1799) en rationell bruksdrift, som
blev av stor och
varaktig betydelse
för hela den norska
järnhanteringen.
Vid krigets utbrott
1807 utvecklade han
i en uppoffrande
verk-I -amhet för att
räd-I Ja både
underly-I dande och en
vidsträcktomkrets från
den hotande
hungersnöden. I
riksförsamlingen på
Eids-vold 1814 tog han en
framstående del i
grundlagens utarbetande och anslöt sig, i
övertygelse om att landets väl fordrade ett sådant
offer, till Wedel-Jarlsbergs åsikt om
nödvändigheten av en förening med Sverige. Som
stortingsman (1815—30) utövade han stort
inflytande i synnerhet i bank- och
penningfrågor. Han hade en väsentlig andel i den nyare
norska bergslagstiftningen och i statens
återupptagande av driften vid Kongsbergs
silvergruvor. Vetenskaperna hade i A. en frikostig
gynnare och en intresserad idkare. Han
understödde rikligt upprättandet av ett norskt
universitet, bekostade utgivandet av Björn
Halldérssons stora isländska lexikon och
översatte själv mycket förtjänstfullt Snorre
Stur-lassons konungasagor. Bland hans många
historiska arbeten var hans 1844—45 utgivna
omfattande »Erindringer» från 1800—15 det
värdefullaste och utmärkt av stor sakkunskap
och oväld. Se J. S. Worm-Müllers biografi i
Norsk biogr. leksikon, h. 1 (1921).
Aall [ål], Jörgen, norsk ämbetsman o.
politiker (1806—94), son till Jakob A.
Utvecklade som amtman i Bratsbergs amt (1846
—77) en initiativrik verksamhet bl. a. genom
anläggandet av Löveid- och
Skiens-kana-lerna. I stortinget, som han tillhörde med få
och korta avbrott 1842—69, hade han mycket
stort inflytande och var från 1851 dess
president. Efter avskedet som amtman erhöll han
av stortinget en nationalbelöning å 6,000 kr.
om året. Se H. Kohts biografi i Norsk biogr.
leksikon, h. 1 (1921).
Aall [II], N i e 1 s, norsk statsman o.
affärsman (1769—1854), äldre broder till Jakob
A. Var köpman i Skien, då han av
prin-sen-regenten Kristian Fredrik 1814
utnämndes till regeringsråd och chef för
handelsdepartementet. Utnämnd till statsråd,
blev han på sommaren s. å. av
riksförsamlingen på Eidsvold sänd jämte Christie till
London för att av engelska regeringen utverka
erkännande av Norges självständighet. Men
deputationen avvisades och måste lämna
landet. Återkommen, misslyckades han i sitt
energiska bemödande i Moss att förmå den
förskrämde Kristian Fredrik att äntligen ge
order om den kamp, som nationen och
trupperna så ivrigt önskade. Han fick därefter
jämte Jonas Collett föra underhandlingarna
om konventionen i Moss. Efter Norges
förening med Sverige avgick han som statsråd
och ägnade sig sedan huvudsakligen åt sin
omfattande affärsverksamhet. Hans »Erind
ringer fra 1814» utgåvos 1911.
Aalsgaard [å’lsgår], danskt fiskläge, n. v
om Helsingör, invid Hellebæk; besökt som
marort.
Aalsmeer [ä’lsmer], kommun i Holland,
prov. Nordholland, 15 km s. s. v. om
Amsterdam; 6,220 inv. (1920). Känt för sina många
plantskolor med klippta formträd som specia
litet.
Aalst [älst], fr. Alost, stad i
östflan-dern, Belgien, 25 km v. n. v. om Bryssel, vid
Dender. 35,864 inv. (1920). Har ett rådhua
från 1200-talet och i S:t Martinskyrkan
Europas äldsta klockspel. Handel med humle. Si
den- och linneväverier.
Aaltonen [ä’l], A 1 i, finl. revolutionär (om
födelseår, bildningsgrad och föreg.
sysselsättning är ingenting med visshet känt).
Uppträdde i Finland sommaren 1917 och blev snart
en av de ivrigaste rödgardistorganisatörerna
samt lyckades redan vid
Tammerforskongres-sen (dec. 1917) svinga sig upp till posten som
röda gardets överbefälhavare. Den
avgörande mobiliseringsordern för röda gardet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
