Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aaltonen, Ali - Aaltonen, Väinö Valdemar - Aalvundeidet - Aanrud, Hans - Aar, Aare - Aarau - Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie - Aarestrup, Emil - Aarflot, Mauritz Andreas Rasmussen - Aargau - Aarhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Aaltonen—Aarhus
14
den 27 jan. 1918 är undertecknad av honom.
Efter revolutionsutbrottet överlämnade han
formellt överbefälhavarskapet åt E.
Haapalai-nen (se denne) men blev i stället stabschef i
den röda nyländska distriktsstaben och
uppgjorde i denna egenskap planen för det röda
fälttåget mot skyddskårerna i Borgå och
Kyrkslätt i s. Finland. Efter
Kyrkslättsföre-tagets slut sändes A. som »organisatör» till
Filppulafronten och hamnade slutligen som
Aug. Wesleys stabschef vid den karelska
fronten, där han torde ha stupat i någon av
slut-striderna. P. H. N.
Aaltonen [äT-], Väinö Valdemar, finl.
skulptör (f. 1894). Trots sin ungdom anses A.,
som erhållit sin utbildning i Åbo
konstförenings ritskola 1910—15, f. n. vara en av
Finlands förnämsta och mest originella
bildhuggare och vann allmänt erkännande vid den
finl. konstutställningen i Köpenhamn 1919.
I starkt förenklad form har han utfört
figurer och byster, även porträtt, ett
frihetsmo-nument i Nyslott m. m.
Aalvundeidet [äT-], härad i v. Norge, se
Ulvundeidet.
Aanrud [ä’n-], Hans, norsk förf. (f. 18G3),
hemmansägarson från Gudbrandsdalen,
student 1882, litterär rådgivare vid
Nationalteatern i Kristiania sedan 1911. A:s
novellis-tiska och dramatiska skildringar ur nutida
norskt småstads- och lantliv präglas av en
godmodig, ofta humoristisk realism. Bl. dessa
märkas särskilt »Storkarer», »Sidsel
Sid-særk», »Sölve Solfeng» och komedierna
»Storken» och »Hanen». Hans samlade arbeten äro
utgivna, övers, till sv. äro »Berättelser» (2
dir, 1915).
Aar [är], A a r e, fr. Arole, flod i Schweiz.
Kommer från Aarjökeln vid Finsteraarhorn,
Bernalperna, och utfaller i Rhen vid byn
Koblenz i Aargau och nära Waldshut. Den
är Schweiz’ största flod. Flodområde 17,617
kvkm, längd 485 km, fallhöjd 1,945 m. A.
genomlöper Haslidalen, Brienz- och
Thunsjö-arna. Vid utflödet ur dessa sjöar blir A.
segelbar. Utmed floden ligga Interlaken, Bern
m. fl. städer. A:s viktigaste tillflöden äro fr.
h. Reuss och Limmat, fr. v. Saane och Zihl,
som medför vattnet från Neuchåtelsjön. I
Haslidalen bildar A. det vackra, 64 m höga
vattenfallet Handeck. A:s vatten ledes förbi
slätten Grosser Moos genom Hagneckkanalen
in i Bielsjön och därifrån genom
Nidaukana-len tillbaka till flodbädden, varigenom slätten
skyddas mot översvämningar.
Aarau [ä’r-], stad i n. Schweiz, huvudstad i
kantonen Aargau, vid Aar; 10,701 inv. (1921).
Livlig industri. Fabriker för siden- och
bomullsvaror och mätinstrument.
Aarböger for nordisk oidkyndighed og
his-torie [är-] utges av »Det kgl. nord,
old-skriftselskab» i Köpenhamn med ett band
årl. sedan 1866. Är huvudorgan för dansk
arkeologi; ersatte »Annaler for nord,
oidkyndighed og historie».
Aarestrup [ä’restrupp], Emil, dansk skald
(1800—56), läkare på Laaland. Själv utgav
han blott en diktsamling (1837), som blev
ouppmärksammad. Först efter hans död har
man fått ögonen öppna för hans betydelse. I
motsats mot den då merendels bleka och
översinnliga danska diktningen var A:s full
av färg och glöd, åskådlig och levande. En
frisk och kraftig sinnlighet ger sig uttryck
i sångerna, som gärna besjunga den
kvinnliga skönheten och kärlekens njutningar.
Kvick, godlynt och sällskapsmunter, skrev
han även roliga skaldebrev. »Samlede digte»
(med biogr.) utgåvos 1899. Under utgivning
av H. Brix och F. Raunkjær äro »Samlede
skrifter», däribland många förut otryckta (4
bd, 1922—23). Se uppsatser om honom hos
Georg Brändes, »Samlede skrifter».
R—n B.
Aarflot [ä’r-], Mauritz Andreas
Rasmus s e n, norsk politiker (1821—1904).
Utgav från sin fädernegård i Romsdals amt
»Norsk landbrugstidende» (1848—55) och
»Postbudet» (1845—68). Som stortingsman
(1854—88) följde han Joh. Sverdrup. 1882
utgav A. »Odelsbonden om grundloven i dens
hovedbestemmelser», ett uppmärksammat
försök till bemötande av den juridiska
fakultetens betänkande om konungens sanktionsrätt
i grundlagsfrågor (i sin ordning bemött av
H. L. Rydin 1883).
Aargau [ä’r-], fr. Argovie, kanton i n.
Schweiz med Rhen som nordlig gräns; 1,404
kvkm, 240,776 inv. (1921), nästan alla
tysktalande, mer än hälften reformert.
Genom-flytes av Aar, Reuss och Limmat. Kantonen
ligger till största delen utanför Alperna;
Jura-bergen fylla dess n. v. del. Boskapsskötsel och
åkerbruk högt uppdrivna, vinodling i
Jura-trakten. Viktiga industrier äro halmflätning,
tobaksfabrikation, bomulls- och sidenväverier.
Har i förbundets nationalråd 12
representanter. Vid Aar ligger huvudorten Aarau (se
d. o.), vid Rhen Rheinfelden, vid Limmat
Baden, alla industristäder.
A., som urspr. var ett alemanniskt
grevskap och 1173 kom till habsburgarna, vilkas
stamgods Habsburg (se d. o.) ligger inom dess
område, erövrades 1415 av Edsförbundet. Det
blev därvid dels fördelat på vissa kantoner,
dels förvaltat som gemensam egendom. Under
franska revolutionen blev det självständigt.
Den nuv. kantonen uppstod genom
media-tionsakten 1803. Se vidare Schweiz, hist.
Aarhus [ä’r-], stad på Jyllands ö. kust vid
Aarhusviken av Kattegatt; 81,210 inv. (med
förstäder, 1921). Är beläget i en dalsänka,
genomflytes av en å och omges i s. och n. av
Marselisborgs och Ris’ stora skogar samt av
höjder. Intressantast bland gamla byggnader
är domkyrkan el. S:t Clemens’ kyrka,
ur-sprungl. en romansk basilikal anläggning,
byggd av tegel och påbörjad omkr. år 1200
men på 13—1400-talen ombyggd och
utvidgad, varvid bl. a. det rymliga koret med dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
