Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abbe, Ernst - Abbedissa - Abbekås - Abbeska belysningsapparaten - Abbeville - Abborre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Abbedissa—Abborre
26
inträdde han som delägare i den optiska
firman Carl Z e i s s för att ställa sina
kunskaper i teoretisk optik i teknikens tjänst.
Hans synnerligen grundliga arbeten på detta
område fingo
utomordentligt stor
betydelse såväl i rent
vetenskapligt som i
praktiskt hänseende.
Han lyckades också
genomföra ett stort
antal viktiga
förbättringar i
mikroskopets konstruktion, bland vilka den
abbeska
belys-ningsappara-t e n bör nämnas
(se Mikroskop).
Han konstruerade
även biapparater för bruk vid mikroskopiskt
arbete, t. ex. en apertometer för
bestämning av objektivens apertur (se d. o.) samt en
ritapparat, som åstadkommer, att man
samtidigt ser den mikroskopiska bilden och
bilden av pennan, så att konturerna i den
förra lätt kunna avbildas. Tack vare A:s
insats utveckla !es firman Zeiss till en
världs-firma. Till följd av Carl Zeiss’ död 1888 och
dennes sons utträde ur firman blev A. ensam
ledare av företaget, som han 1889 ombildade
till en kooperativ stiftelse (se Z e i s s k a
stiftelsen). Behovet av lämpliga
glassorter till linser föranledde A. att gemensamt med
Schott taga initiativ till upprättandet av det
glastekniska institutet i Jena. A:s samlade
skrifter utgåvos 1903—06.
Abbedi’ssa, föreståndarinna för ett
nunnekloster. Hennes makt och värdighet motsvara
ungefär en abbots, men hon får ej utöva
någon egentlig prästerlig förrättning. Ännu
efter reformationen tilldelades i några
protestantiska land denna titel åt
föreståndarinnorna för vissa av sekulariserade kloster
uppkomna försörjningsstiftelser för ogifta adliga
fruntimmer. Så t. ex. var den svenska
prinsessan Sofia Albertina abbedissa i
Quedlin-burg i Tyskland.
Abbekås, fiskläge i s. Skåne, v. om Ystad;
Skivarps socken, Malmöhus län. A.
omtalas redan på 1500-talet som en betydande
ort och har fordom varit det största
fiskläget på Skånes sydkust men är numera
ganska obetydligt. Flera häftiga stormfloder
ha skadat dess hamn. Vid A. finnas talrika
sten- och bronsåldersgravar, som började
undersökas 1921. Invid A. ligger den av
fabrikör G. Bong anlagda stora trädgårdsfarmen
Måsöre, som även omfattar hönserier samt
bedriver stor export.
Abbeska belysningsapparaten, en anordning
för att belysa föremål under mikroskop. Se
Mikroskop.
Abbeville [abvi’l], stad i nordligaste
Frankrike, depart. Somme, nära Sommes utflöde i
Place Courbet och Vulframs-kyrkan i Abbeville.
Kanalen; 21,472 inv. (1921). Staden har en
ålderdomlig prägel. Berömd är kyrkan S:t
Vulfram i gotisk stil. Sedan äldre tider har
A. välkänd klädesfabrikation.
Abborre, Pe’rca fluviåtilis, en av våra
allmännaste fiskar. A. tillhör gruppen
abborr-liknande fiskar, Perciformes, bland de
taggfeniga benfiskarna,
Acanthop-terygii. Första ryggfenan har 13—15
strålar. Kardlikt ställda, små, jämnstora
tänder finnas på mellankäksben, underkäk,
plogben och gom. Förekommer i sötvatten i
hela Europa, n. Asien samt i Östersjön och
vissa delar av Kaspiska havet. I n.
Amerika finnes en nära besläktad form. A.
är en rovfisk. Den lever ej blott av smärre
fiskar utan även av varjehanda lägre djur,
såsom maskar, insekter, larver m. m. Till
färgen är den vanligen mer eller mindre
grönaktig, mörkare på ryggsidan, mera gul
eller vitaktig undertill, med 5—6 mörkare
tvärband och en svart fläck baktill på främre
ryggfenan. Buk-, anal- och stjärtfenorna äro
mer el. mindre röda. Den når en vikt av
omkr. 2 kg, mera sällan däröver. A. leker
tidigt på våren men kan i vissa större vatten
fortsätta därmed till midsommar. Dess
förmåga att föröka sig är stor; man har
nämligen beräknat antalet romkorn i en
abborr-hona till över 200,000; honan lägger dessa ägg
i form av en sträng. Näst människan är
gäddan abborrens farligaste fiende. Dess kött anses
som en läckerhet. Av skinnet göra lapparna
ett utmärkt lim. — En på några ställen
förekommande egendomlig form med högre kropp
har man kallat rudabborre. A. trives
bäst i djupt och klart vatten. Särskilt
uppehåller den sig vid bergiga, bråddjupa stränder
eller där vassen växer på ren, sandig eller
stenig botten; dock ser man den även i sjöar
av annan beskaffenhet. Även dess färg växlar
alltefter det vatten, i vilket den förekommer;
den blir mörkare i brunt, blekare i lerfärgat.
Dess sätt att fånga sitt rov växlar. Ofta står
den trög och stilla, väntande att något
passande rov skall komma i närheten, då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
