Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abbadiderna - d’Abbadie, Antoine Thompson och Arnaud Michel - Abbas - Abbas I (schah av Persien) - Abbas I (pascha av Egypten) - Abbas Hilmi - Abbasiderna - Abbate - Abbate, Niccolò dell’ - Abbazia - Abbé - Abbe, Cleveland - Abbe, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Abbadiderna—Abbe
24
Abbadiderna, arabisk dynasti, härskande i
Sevilla 1023—91. Dynastien stiftades av
förre kadin i Sevilla Abul-Kasim Muhammed av
släkten Abbad. Hans sonson Muhammed,
kallad Al-Motamid, under vilken den
spansk-arabiska diktningens blomstringstid inföll,
måste till hjälp mot den kristne konungen
Alfons VI :s av Kastilien hotande övermakt
inkalla almoraviderna (se d. o.), som segrade
över Alfons men därefter erövrade Sevilla
från abbadiderna och därigenom gjorde slut
på deras välde. Al-Motamid dog i fängelse i
Afrika 1095.
d’Abbadie [dabadi’], Antoine
Thompson (1810—97) och Arnaud Michel
(1815—93), franska forskningsresande o.
bröder. Reste 1835 till Brasilien och
genomforskade 1837—48 Abessinien till mångsidig
vinning för vetenskapen.
Abbäs, Muhammeds farbror och stamfader
för abbasiderna (se d. o.). Dog 652.
Abbäs I, den store, schah av Persien (1557
—1628). Tillhörde safidernas dynasti och
blev schah 1586. Kuvade med hård hand allt
inre motstånd, sökte upphjälpa handel och
åkerbruk och gynnade konst och industri.
Om hans strider och erövringar se Persien,
historia.
Abbäs I, pascha av Egypten (1813—54),
sonson och efterträdare till Muhammed Ali.
Se vidare Egypten, historia.
Abbäs Hilmi, kediv av Egypten (f. 1874),
son till kediven Tevfik pascha, som han
efterträdde 1892. Erhöll i Wien en västerländsk
uppfostran. Intresserade sig som kediv
särskilt för den egyptiska jordbruksnäringens
utveckling. Hans intriger med Englands
motståndare under världskriget föranledde
engelsmännen att 1914 förklara honom avsatt
och hans ättlingar uteslutna från all
arvsrätt till sultanatet. Har sedan vanl. vistats
i Schweiz. Se vidare Egypten, historia.
Abbasiderna, avkomlingarna av
Muhammeds farbror Abbas (se denne). De störtade
omajjadernas dynasti och härskade över det
arabiska kalifatet 750—1258. Den mest
bekante av a. var Harun-er-Raschid (se denne).
Från 900-talet voro a. endast härskare till
namnet, och makten innehades av de turkiska
anförarna för livvakten. Vid mongolernas
erövring av Bagdad 1258 undkom en del av
släkten; en gren uppbar värdigheten som
ka-lif och härskare till namnet i Egypten, till
dess detta land 1517 erövrades av den
os-manske sultanen Selim.
Abbäte, ung ital. andlig, som erhållit
tonsuren men icke blivit prästvigd.
Abbäte, N i c c o 1 6 d e 1 1’, ital. målare
(1512—71). Bildade sig efter Correggio och
Giulio Romano, verkade i Modena och efter
1552 tillsammans med Primaticcio i
Fontaine-bleau i Frankrike (se Fon tain
ebleau-skolan), där han utförde maniererade
fresker med antika mytologiska och historiska
motiv.
Utsikt över Abbazia.
Fransk abbé
på 1700-talet.
Abbazfa, kuststad i Istrien, n. ö. Italien,
vid Quarneroviken. 2,500 inv. Vackert
beläget vid foten av Monte Maggiore. Mycket
besökt kurort.
Abbé, urspr.
klosterföreståndare (abbot); prästerlig titel
i Frankrike, ung. motsvarande
vårt »pastor». — Är 1516 fick
Frans I av påven rättighet att
i Frankrike tillsätta en mängd
»abbés commendataires», som
endast uppburo
stiftsinkomster-na, medan tjänsten sköttes av
en prieur claustral. Dessa
ab-béer räknades till det andliga
ståndet men voro i allmänhet ej
prästvigda. De spelade en stor
roll i sällskapslivet och
litteraturen under 16- och 1700-talen.
De buro en kort, svart eller
violett rock och en liten
två-tungad krage samt hade håret
ordnat på ett egendomligt sätt.
Efter revolutionen var deras roll
utspelad.
Abbe [äb], Cleveland, nordamerik.
me-teorolog och astronom (1838—1916); anses
vara den egentlige skaparen av Förenta
staternas väderlekstjänst. Var 1868—73
föreståndare för Cincinnatis observatorium och
började därifrån utfärda dagliga
väderleks-förutsägelser för denna stat, vilket gav
anledning till inrättandet av Förenta
staternas meteorologiska centralanstalt i
Washington. A. blev 1891 professor därstädes. Han
var dessutom 1886—1910 professor vid
Columbia- (numera George
Washington-)univer-sitetet i Washington samt från 1896 även
föreläsare vid Johns Hopkins-universitetet i
Baltimore. A. ledde expeditioner för
iakttagelser av solförmörkelser 1869 och 1878. Han
var initiativtagare till att räkna den
borgerliga tiden från Greenwichs meridian. Royal
society tilldelade honom 1912 sin guldmedalj.
Abbe, Ernst, tysk astronom o. fysiker
(1840—1905). Blev 1870 professor i teoretisk
fysik vid universitetet i Jena samt var under
åren 1870—90 även föreståndare för det
astronomiska observatoriet därstädes. 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
