Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aberration - Aberrationskonstant - Aberrationstid - Abersychan - Abert, Hermann - Abertillery - Aberystwith - Ab esse ad posse valet, a posse ad esse non valet consequentia - Abessinien el. Abyssinien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Aberrationskonstant—Abessinien
44
rationen upptäcktes av Bradley 1727 vid
observationer på stjärnan y Draconis. Bradley
förklarade även det iakttagna fenomenet. Om
ljusstrålarna från en stjärna S (se fig.) träffa
den egenskap hos linser, att de bilder de
åstadkomma av ofärgade föremål äga
färgade kanter. Se vidare Akrom atism,
Lins och Spegel. H. W—tt.
Aberration.
tubens objektiv vinkelrätt och om tuben
tänkes absolut fix i rymden, så faller bilden i
mitten av tubens brännplan, i B. Men medan
ljuset går från A till B, har tuben på grund
av jordens rörelse kring solen förflyttat sig i
pilens riktning ett stycke BC. Bilden
uppstår alltså i C, och man ser stjärnan i
riktningen CA, d. v. s. i S’. Om nu linjen BC
tänkes motsvara jordens rörelsehastighet i
banan, så motsvarar BA ljusets hastighet.
Vinkeln BAC är en konstant, a b e r r
a-tionskonstanten, som enligt
Pariskonferensens beslut 1896 vid alla
internationella beräkningar antages vara = 20",47. Med
kännedom om jordens hastighet, 30 km per
sekund, beräknas lätt ur triangeln ABC
ljusets hastighet, 300,000 km per sekund.
Upptäckten av aberrationen gav ett första bevis
för jordens rörelse kring solen och
bekräftade det värde på ljusets hastighet, som Römer
beräknat ur observationer på Jupiters månar.
— b) Sekulär aberration, en
förändring av stjärnornas lägen på
himmels-sfären, som förorsakas av solsystemets
fortskridande rörelse i rymden. Stjärnornas orter
förändras på det sätt, att de synas förflyttade
från det håll (apex), varåt solsystemet rör sig.
— c) Daglig aberration förorsakas av
jordens rotationsrörelse och är sålunda en
periodisk förändring av stjärnornas
observerade orter med jämnt ett stjärndygns period.
Den dagliga aberrationens inverkan är störst
för orter på jordens ekvator, omkr. 0",3, och
avtager vid stigande latitud. Vid polerna är
den = 0. — Aberrationstid, den tid
ljuset behöver för att från en himlakropp nå
fram till jorden. Den direkta anblicken av
stjärnhimlen ger en mer eller mindre oriktig
föreställning om de olika himlakropparnas
verkliga läge, då ju dessa under
aberrations-tiden, som för de flesta objekt är mycket
lång, hunnit förflytta sig ett motsvarande
stycke. — Planetaberration är
skillnaden mellan en planets eller komets
skenbara och verkliga ort vid samma tid,
förorsakad av den under ljustiden medhunna
rörelsen. Den benämnes även
ljustids-p a r a 11 a x. A. N—r. (S. A—f.)
2. Med sfärisk aberration menas
den egenskap hos sfäriska linser och speglar,
att från en lysande punkt utgångna
ljusstrålar, sedan de passerat linsen, resp, reflekterats
mot spegeln, icke ånyo sammanträffa i en
och samma punkt. Kromatisk
aberration eller färgaberration kallar man
Aberrationskonstant, se Aberration.
Aberrationstid, se Aberration.
Abersychan [äbasi’kon], stad i grevsk.
Mon-mouth, s. v. England, n. n. ö. om Cardiff.
27,089 inv. (1921). Stora järnverk.
Abert, H e r m a n n, tysk musikhistoriker
(f. 1871), professor vid universitetet i Halle
1909, i Berlin 1923. Har författat värdefulla
arbeten rörande den grekiska och medeltida
musiken, om operakompositörerna Nic.
Jom-melli och Nic. Piccini, en Schumannsbiografi
samt en monumental Mozartbiografi, som
utgivits såsom ny, helt omarbetad och utvidgad
upplaga av Jahns biografiska verk.
Abertillery [äbotiJori], stad i grevsk.
Mon-mouth, s: v. England, n. om Cardiff. 38,805
inv. (1921). Järnverk. I närheten stora
kolgruvor.
Aberystwith [äbori’stcoip], hamnstad och
badort i v. Wales, grevsk. Cardigan, vid
Yst-withs utlopp i Cardiganbukten av S:t
Georgs-kanalen. 11,289 inv. (1921). I A. grundades
1872 University college of Wales, en del av
Wales’ universitet, och 1907 Wales’ nationella
bibliotek.
Ab esse ad posse valet, a posse ad esse non
valet conseque’ntia, lat., man kan sluta från
verklighet till möjlighet men icke från
möjlighet till verklighet. Från giltigheten av ett
assertoriskt omdöme kan man sluta till
giltigheten av motsvarande problematiska
omdöme men ej tvärtom (se Omdöme,
Assertoriskt, Problematiskt omdöme).
Abessinien el. A b y s s i n i e n, även kallat
Etiopien (arab. el. Ha’besch, off. Itjopja),
oavhängigt rike i ö. delen av mellersta Afrika,
skilt från Röda havet genom Eritrea, från
Adenviken och Indiska oceanen genom
Franska, Brittiska och Italienska Somaliland, i v.
nående fram till Engelsk-egyptiska Sudan, i
s. till britt. Keniakolonien. Södra gränsen
går s. om Stefaniesjön och genom n. ö. hörnet
av Rudolfsjön. Denna gränslinje, som
föreslogs 1907, har ännu ej fullt erkänts av A.
Areal 1,120,400 kvkm; ungefär 8 mill. inv.
Huvudstad Addis Abbeba, omkr. 80,000 inv.
INNEHÅLL:
sp.
Fysisk beskaffenhet. 45
Klimat .............45
Växtvärld ..........46
Djurvärld ..........46
Befolkning .........46
Näringar ............47
Religion o. undervisn. 48
Militärväsen ........48
Styrelsesätt ........48
Historia ............48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
