Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abessinien el. Abyssinien - Fysisk beskaffenhet - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Abessinien (Fysisk beskaffenhet—Befolkning)
46
Infödd ämbetsman.
Fysisk beskaffenhet. A. uppfylles av det
abessinska höglandet (se Abessiniens
högland) och av en del av Somalihalvöns
platåland i ö. och s. ö. Från s. ö. höjer
sig landet småningom,
men från övriga håll,
särskilt från ö., stiger
det brant upp till en
medelhöjd av över
2,000 m. Mellan
bergskedjorna med sina
toppar utbreda sig
platåer av olika höjd,
mångenstädes skilda
från varandra genom
djupa klyftor med
lodräta väggar. Dessa
taffelberg, ambas,
bilda på sina ställen hela
landskap. A:s högsta
toppar äro Ras Daschan (4,620 m) och Buahit
(4,529 m). S. om Tanasjön nå Gunabergen
4,231 m och längre åt s. ö. den isolerade
höjden Kollo 4,300 m. Vulkanisk verksamhet
har tidigare utmärkt A., i synnerhet dess
östra del, där smärre kratrar ännu äro i
verksamhet. A:s floder ha grävt sig djupa bäddar
i bergen men äro icke segelbara. Under
torrtiden uttorka de nästan fullständigt men
översvämma under regntiden det omgivande
landet. Mest betydande äro Nilens bifloder
Abai, som genomflyter Tanasjön i n. A. och
längre ned kallas Bahr-el-asrak el. Blå Nilen,
samt Ätbara el. Bahr-el-asuad och dess
biflod Takazze samt i ö. A. Hawasch. Större
floder i s. A. äro Webi-Schebeli och Juba med
talrika bifloder. A:s största sjö är Tanasjön
(se d. o.). I s. finnas avloppslösa sjöar: Basso
Naebor el. Stefaniesjön, Abaisjön m. fl.
Klimat. Då landet är beläget inom
tropikerna och bergen nå ända upp emot
snögränsen, äro de klimatiska förhållandena högeligen
skiftande. Infödingarna själva särskilja tre
höjdregioner: 1) Quolla, upp till omkr. 1,700
m höjd, med tropiskt klimat (årstemperatur
över 20° C), 2) Voina Dega (vinregionen),
ungefär mellan 1,700 och 2,400 m, vars klimat
närmast kan karakteriseras som subtropiskt,
3) Dega, det egentliga höglandet, ovanför
2,400 m. Den ojämförligt största delen av
landet tillhör den mellersta av dessa regioner.
Klimatet därstädes uthärdas väl av européer.
Större delen av landet har endast en
regntid med nederbördsmaximum i augusti, men
söderut uppträder även en andra, mindre
utpräglad regntid i februari och mars. Den
årliga regnmängden är ej överdrivet stor och
avtager från s. mot n. 80 ä 90 % av hela
nederbörden falla i form av åskbyar under de fyra
månaderna juni—sept. I Quolla-regionen är
försommaren den hetaste tiden på året; i de
högre trakterna åstadkomma de häftiga
regnen en sänkning av sommarens temperatur,
så att denna årstid ofta blir årets kallaste.
I Gondar på en höjd av 1,904 m skulle så
Ung abessinska.
lunda enligt en tvåårig observationsserie
augusti vara den kallaste månaden med
medeltemperaturen 15,8° C, april den varmaste med
medeltemperaturen 22,7°. Särskilt äro
dagarna under den torra
tiden mycket varma,
medan däremot
nätterna äro kalla. E. P.
Växtvärld. I
dalarna är växtligheten
tropisk. Ebenholts-,
meckabalsam-,
gummi-och pappersträd, oliv,
juniperus,
gurunöt-träd, olika cederarter
och sykomorer bilda
vidsträckta skogar i
mittlandet. I
fjälllandet trivas de
europeiska sädesslagen
samt durra och sesam; i de lägre trakterna
odlas bananer, oranger, granatträd och
dadelpalmer. Bomullsbusken, indigo, saffran,
sockerrör samt medicinalväxter frodas i mängd i
den tropiska värmen. I högtrakterna
förekommer den vilt växande kaffebusken, vars
hemland är s. A. (landskapet Kaffa, därav
namnet).
Djurvärlden i de låga, heta och fuktiga
trakterna liknar det övriga mellersta Afrikas.
Där leva elefanten, noshörningen, flodhästen,
busksvinet, flera olika slag av antiloper, en
stor sebra-art m. fl. Hyenan är en verklig
landsplåga. Lejon, leoparder samt åtskilliga
smärre rovdjur förekomma även. Ofantliga
hjordar av hornboskap ströva omkring på de
gräsrika högslätterna. De abessinska hästarna
äro förträffliga. Dromedaren förekommer
endast i n. ö. delen av A. Märkvärdig är den
s. k. sanga-oxen med sina meterlånga horn.
Alla Europas vanl. husdjur trivas jämväl i A.
Befolkningen omfattar abessinier i
inskränkt betydelse, vilka äro av semitiskt
ursprung, galla (särskilt i s.), d a n a k i 1,
a g a u m. fl., som äro hamiter, en del negrer
(i s.) samt de s. k. f a 1 a s c h a eller de
abessinska judarna, vilka funnos i landet
redan på 900-talet e. Kr. Dessa judar tala
emellertid en hamitisk dialekt, förstå ej
hebreiska och skilja sig i övrigt föga från sina
grannar, agau. I s. finnas slutligen även
dvärgar. De eg. abessinierna äro
avkom-lingar av himjariter och andra semitiska
element, som tidigt kommo över från s. Arabien.
De semitiska dialekter, som ännu i dag talas
i landen Tigre, Amhara och Schoa, liksom i
den bekanta handelsstaden Harar, härstamma
från det klassiska abessinska språket,
etiopiskan el. geez, som nu endast lever kvar som
den abessinska kyrkans liturgiska språk. Den
härskande klassen i landet tillhör
schoaner-na, omkr. U/z mill., som bo i de mellersta
provinserna. I kroppsligt hänseende äro
abessinierna välväxta med markerade drag, eldiga
ögon och långt hår. Deras hudfärg, som i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
