Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abessinien el. Abyssinien - Befolkning - Näringar - Religion och undervisning - Militärväsen - Styrelsesätt - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Abessinien (Näringar—Historia)
48
är ganska ljus och erinrar om den semitiska
härkomsten, är mörkare i s. A., där man
finner en ganska stor tillsats av negerblod.
K. G. L.
Näringar. Jordbruk och boskapsskötsel ge
uppehälle åt större delen av befolkningen.
Viktiga husdjur äro får, hornboskap, åsnor,
hästar och kameler. Allt skötes dock
mycket primitivt. Av mineral finnas kol, järn,
guld, silver och koppar, ehuru de ännu till
största delen icke brytas, med undantag av
guldet, som även utvinnes ur floderna.
Bergsalt är föremål för en livlig handel inom
landet och användes ibland som skiljemynt. Av
industrier märkas vapensmide, flätning och
vävning. Bomullsvävnader, vapen, socker,
petroleum och glasvaror äro de viktigaste
införselvarorna, medan kaffe, hudar, elfenben
och vax utföras ur landet. Värdet av
importen uppgick 1920 till omkr. 4 mill. kr. (omkr.
20 mill. lire), av exporten till omkr. 7 mill.
kr. (omkr. 35 mill. lire). Varorna forslas ännu
delvis av bärare på de dåliga vägarna, som
likna stigar; som dragare tjäna åsnor, hästar
och kameler. Viktiga karavanvägar gå från
Gore över Gambela till Kartum, en nordligare
från Gallabat till Kartum, en karavanväg
från Gondar över Asmara till Massaua, en
från Moyale till Nairobi och en från Dolo till
Mogadiscio. Från det franska Djibouti går
järnväg till Addis Abbeba, varav 693 km
inom A. Med Djibouti står A. även i post-,
telefon- och telegrafförbindelse. Liksom i
stora delar av Östafrika gäller i A. Maria
Teresiathalern av år 1770. A:s bank, med
huvudkontor i Addis Abbeba och styrelsens
säte i Kairo, har likväl på senare tid börjat
släppa ut ett nytt mynt, Menilekdollarn el.
t a 1 a r i, nominellt värd omkr. 1,75 kr.
A. omfattar de forna konungarikena Tigre
(Tigrai) med Lasta, Amhara, Godjam, Schoa
och Kaffa, vartill komma Harar och delar av
Galla- och Somaliland. Det delas i 9
provinser. Den enda staden i A. i europeisk
bemärkelse är Harar, jämte huvudstaden A:s
största handelsstad. Av de övriga städerna
märkas Djirren, Adua,
Ak-sum, Dire-Daua, Magdala,
Gore, Debra Tabor och
An-kober.
Religion och undervisning.
Abessinierna äro koptiska
kristna (se Etiopiska
kyrkan), med undantag
av muhammedaner i n. ö-,
200,000 judar och det
hedniska gallafolket. Kyrkans
ärkebiskop, abunan, som
re-siderar i Aksum, utnämnes
och inviges av den koptiske
patriarken i Alexandria, men
hans inflytande kontrolleras
av echegheh, en infödd andlig
dignitär, som står i spetsen
för de omkr. 100,000
prästerna. — Ett påbud om
obligatorisk undervisning för alla
barn av mankön över 12 år
utfärdades 1907 men har
förblivit en död bokstav. Den
enda abessinska skolan
finnes i Addis Abbeba,
upprättad av abunan men mycket
oregelbundet besökt och föga
omtyckt av det okunniga
fol
ket. Om Evang. fosterlandsstiftelsens
missionsverksamhet i A. se Mission.
Militärväsen. Alla manliga schoaner äro
krigare och förakta varje annan
sysselsättning. Den av Menilek upprättade stående
armén utgöres av huvudsakligen avlönade
provinsgarnisoner, tills, icke fullt 100,000 man.
Både denna armé och de milisartade
uppbåden i krigstid å 200,000 man äro mycket
lösligt organiserade och sakna modern
fältutrustning.
Styrelsesätt. A. är ett kejsardöme under
»negus negesti», konungarnas konung, vilken
erkännes av småkonungarna el. ståthållarna
(raserna), så länge han kan upprätthålla
sitt välde med vapenmakt. De politiska
institutionerna äro av feodal natur. Ett slags
ministerråd är sammansatt av de mäktigaste
»raserna», under vilka förvaltningen
hand-haves av distrikts- och provinsguvernörer och
byhövdingar. Aug. 1919 återinfördes en
ministerstyrelse efter ett års personlig styrelse
av regenten.
Nationalf ärger: grönt, gult, rött.
Historia. A. räknades av de gamle till
Etiopien och stod äldst under egyptiskt kul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
