Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abundantia - Abu-Nuwas - Ab urbe condita - Abuscher - Abu-Simbel - Abusus - Abutilon - Abydos (Hellesponten) - Abydos (Egypten) - Abyssinien - Abyssisk avlagring - Abyssisk bergart - A. C. - a. c. - Ac (kemi) - Acacia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Abundantia—Aeacia
76
Abunda’ntia, lat., en personifikation av
överflödet, utgjutande penningar ur ett
ymnighetshorn. Framställes ofta på rom. mynt.
Abu-Nuwäs, arabisk skald (d. omkr. 810), en
av österlandets utmärktaste lyriska diktare,
berömd för sina dryckes- och kärlekssånger.
Ab urbe co’ndita, lat., från stadens (Roms)
grundläggning.
Abuschér, se B u s c h i r.
Abu-Si’mbel (arab., »kornaxens fader»),
klipputsprång på vänstra Nilstranden,
beläget i Nubien mellan Nilens 1 :a och 2:a
ka-tarakter. Namnet är ryktbart genom de två
Kasaden till stora templet vid Abu-Simbel.
tempel, som Ramses II därstädes låtit
inhugga i fasta berget och vilka tillhöra det
mest storslagna, som den egyptiska konsten
frambragt. Det större templet var helgat åt
Amon-Re med anledning av Ramses’ seger
över hetiterna, men förutom av nämnde gud
finnas i det längst in i berget belägna allra
heligaste kultbilder även av Re Harmachis,
Ptah och Ramses själv. Det inre innehåller
flera salar, försedda med statyer eller pelare
samt översållade med inskrifter,
förhärligande konungens bragder. På sidorna ligga
kamrar, avsedda för förråd m. m. Framför
fasaden stå fyra 20 m höga statyer av
Ramses. — Det mindre templet var helgat åt
Hathor och Ramses’ gemål Nefutere. Templen,
som nästan begravts av ökensanden,
upptäcktes 1812 av Burckhardt. E. P—s.
Abüsus, lat., missbruk. Abüsus non
to’l-lit üsum, missbruket upphäver ej (det rätta)
bruket.
Abütilon, tropiskt växtsläkte af fam.
kattostväxter, Malvaceae, med sammetsludna
blad och vackra, oftast gula blommor. Bladen
äro ej sällan vitfläckiga, beroende på
sjuklig frånvaro av bladgrönt. Arter av detta
släkte korsas lätt med varandra, och ett stort
antal former äro kända, av vilka många äro
omtyckta prydnadsväxter. Sedan gammalt ha
Abutilon-arter i orienten använts såsom
spå-nadsväxter.
Abydos, forntida stad vid Hellesponten, vid
sundets smalaste del, på asiatiska sidan.
Härifrån slog Xerxes den skeppsbrygga, över
vilken hans väldiga här inryckte i Europa 480
f. Kr.
Abydos, ruinstad i Övre Egypten, ett stycke
från vänstra Nilstranden, 440 km s. om Kairo.
1898 uppgrävde Amélineau här Egyptens äldsta
konungagravar samt en grav, i vilken man
under forntiden ansett Osiris ligga jordad. Ruiner
kvarstå även efter ett av Seti I uppfört
tempel, av Strabo omtalat under namnet
Memno-neion. Litt.: Mariette, »Abydos, description des
fouilles» (2 bd, 1869—80); Petrie, »Royal tombs
of the earliest dynasties» (2 bd, 1900—01).
Abyssinien, se Abessinien.
Aby’ssisk avlagring, detsamma som d j u
p-havsbildning (se d. o.).
Aby’ssisk bergart, detsamma som
djupbergart. Se Bergart.
A. C., förkortning för A’nno Chri’sti, lat.,
»under Kristi år», d. v. s. efter Kristi födelse.
a. c., förkortning för a’nno curre’nte, lat.,
under det löpande året, eller a’nni curre’ntis,
lat., av det löpande året.
Ac, kem. tecken för en atom aktinium
(se Radioaktivitet).
Acäcia, växtsläkte, tillhörande fam.
Mimosa-ceae av ärtväxternas ordn., Legtiminosae,
med många blommor i ax eller huvudlika
gyttriugar, foder och krona nästan klocklikt
rörformiga, många, ofta långa ståndare. De
hithörande omkr. 500 arterna växa i
Australien, Afrika och andra tropiska länder. En
anmärkningsvärd egenhet är, att de flesta
australiska formerna i stället för verkliga blad
ha fyllodier, d. v. s. på kant stående, platta,
bladliknande bladskaft. Många, i synnerhet
afrikanska arter ha stiplerna förvandlade
till tornar. Genom sitt ovanliga växtsätt ger
a. en egendomlig prägel åt stora områden i
Afrika och Australien. Acacia spirocarpa i
Abessinien har utseende av ett utspänt
paraply. A. seyal, var. fistula, som når en höjd av
nära 12 m, bildar i Nubien och ö. delen av
Engelsk-egyptiska Sudan hela skogar och
kallas där sesoffar eller »det pipande trädet».
Denna arts tornar äro nämligen vid basen
genomborrade och bebos av myror. Varje sålunda
genomborrad torn blir på detta sätt ett slags
ljud verktyg, varur vindarnas spel framlockar
tydliga flöjttoner. Acaciorna äro märkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
