Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acacia - Academia Stockholmensis - Académie des beaux-arts - Académie Française - Academy, The - Acadia, Akadien - Acadiska bergssystemet - Acajou - Acajutla - Acalypterae - Acanceh - Acanthaceae - Acanthia lectularia - Acanthis - Acanthocephali - Acanthocinus aedilis - Acanthopterygii - Acanthosicyos horrida - Acanthus mollis - A cappella - Acapulco - Acaracú - Acarocecidier - Accademia della Crusca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Academia Stockholmensis—Accademia della Crusca
78
dels för sin rikedom på olika slags
produkter för läkekonsten eller industrien, dels för
sin stora användning såsom prydnadsväxter.
Många arter i det inre och västra Afrika
Acacia suma. Östafrika.
lämna gummi, varav de förnämsta slagen i
handeln benämnas gummi arabicum, gummi
senegal etc. Flera acacior äro rika på
garvämnen (se d. o.), vilka förekomma i frukten,
barken samt stundom även i veden (se
Bab-lah, K a t e c h u, Black w a 111 e och N
a-t a Ib ar k). De välluktande blommorna av
A. Farnesiana användas i
parfymfabrikationen. Bland de många som prydnadsväxter
odlade acaciorna äro de gulblommiga arterna,
som under namn av mimosa säljas i våra
blomsteraffärer under vintern och våren,
välbekanta. G. L—m.*
Acadèmia Stockholme’nsis, lat., se C
olle g i u m r e g i u m.
Académie des beaux-arts [-mi’ dä båz-ä’r],
»de sköna konsternas akademi», franska
konstakademien, bildad genom
sammanslutning av Académie de sculpture et de peinture,
som grundades av Mazarin 1648, och Académie
d’architecture, som stiftades 1671 på Colberts
initiativ. Akademiens verksamhetsområde
innefattar de bildande konsterna och musiken;
den ingår sedan 1795 i Institut de France (se
d. o.) och meddelar undervisning åt
ämnes-svenner inom de bildande konsterna vid sitt
läroverk É c o 1 e des beaux-arts (se d.
o.) samt vid Académie de France i
Rom, där yngre konstnärer, som av
akademien belönats med ett s. k. Rom-pris, få
uppehålla sig med stipendium i fyra år.
Académie Frangaise [-demi’ fräsä’z], se
Institut de France.
Academy, The [di akä’dimi], eng. kritisk
tidskrift för litteratur, vetenskap och konst.
Började okt. 1869 såsom månadsskrift under
redaktion av C. E. Appleton, utgavs 1871—74
två ggr i månaden, 1874—1915 en gång i
veckan, sedermera åter månadsskrift.
Acadia [okeTdjo], A k a d i e n, forna
namnet på Nova Scotia. Koloniserades 1604 av
fransmännen men avträddes till England
genom freden i Utrecbt 1713. Efter upprepade
misslyckade resningsförsök med fransk
tillhjälp utvandrade tusentals akadier till det
franska Kanada eller förvisades under
omständigheter, som inspirerade Longfellow#
poem »Evangeline».
Acadiska bergssystemet, eng. Acadian
mountains, omfattar höglandet mellan Atlantiska
oceanen i ö. och S:t Lawrencefloden och
Hudsonfloden i v. med berggrupperna Green
moun-tains i Vermont, Hoosae mountains i
Massachusetts och Vermont samt White mountains
i New Hampshire, där högsta toppen, Mount
Washington, når 1,918 m.
Acajou [-^o’], se A n a c a r d i u m.
Acajutla [-^o’tla], hamnstad vid Stilla
havet i Salvador, Mellanamerika; 1,080 inv.
(1920). Järnväg till Santa Ana och La Ceiba.
Huvudmarknad för perubalsam.
Acaly’pterae, en avdelning av
tvåvingarna (se d. o.), som har små eller ej
utvecklade s. k. vingfjäll.
Acanceh [äkä’nsél], stad i mexik. staten
Yucatan, 25 km s. ö. om Mérida; 23,000 inv.
Järnvägsknut. Livlig handel med sisalhampa.
Acanthäceae, lat. namnet på a k an tu
s-växter (se d. o.).
Aca’nthia lectuläria, det äldre lat. namnet
på vägglus (se d. o.).
Aca’nthis, lat. namnet på sisksläktet
(se d. o.).
Acanthoce’phali, en avdelning inom
maskarna (se E c h i n o r h y n c h u s).
Acanthocinus aedilis, lat. namnet på
skalbaggen timmermannen (se d. o.).
Acanthopterygii, lat. namnet på t a g g f
e-niga benfiskar (se d. o.).
AcanthosFcyos ho’rrida, lat. namnet på n
a-rasväxten (se d. o ).
Aca’nthus moTlis, se Akantusväxter.
A cappe’lla, it., »i kapellstil» (kyrkstil);
körsång utan instrumental ledsagning.
AcapuTco, hamnstad i Mexiko, staten
Guer-rero, vid Stilla havet. 6,000 inv. A. äger
den bästa hamnen på Mexikos kust vid Stilla
havet och anlöpes av fartygen mellan San
Francisco och Sydamerika. Utskeppar
hudar, timmer och frukt. Staden utsattes 1799,
1837 och 1909 för jordbävningar. A. hade sin
glansperiod under spanska väldets dagar, då
förbindelsen med Filippinerna ägde rum från
A., till vars hamn årl. den s. k.
»Manilagallio-nen» överförde skatterna från Filippinerna.
Acaracü, stad i Brasilien, staten Cearä, vid
floden Acaracüs utlopp i Atlanten, 80 mil
n. v. om Pernambuco; omkr. 20,000 inv. Stor
export av majs, bomull och salt fisk.
Acarocecidier, benämning på gallbildningar,
framkallade av kvalster (se G a llkval
s-t e r och Gallbildning).
Accade’mia della Crusca [-kro’ska], se A k
a-d e m i, II. Litt. o. språkvet. akad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
