Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acceptera - Acceptkredit - Acceptprovision - Access - Accession - Accessionskatalog - Accessit - Accessoarer - Accessorisk - Accidens - Accidenstryck - Accidentell - Accipiter nisus - Accipitres - Accis - Accismedel - Accius, Lucius - Accompagnato - Accompli - Accorambona, Vittoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Acceptkredit—Accorambona
84
accepterar, kallas acceptant. Den
accepterade växeln kallas ofta a c c e p t.
Acceptkredit [aks-] beviljas av en bank
eller en affärsman genom att medgiva säkra
kunder rättighet att å vederbörande utställa
växlar intill ett visst belopp.
Acceptprovision [aks-] beräknas av banker
el. affärsmän vid accepterandet av på dem på
grund av acceptkredit (se ovan) dragna växlar.
Acce’ss [aks-], tillträde; (sjukdoms-)anfall.
Accessiön [aksefö’n], 1. Tillökning,
förvärv. Se L a g a fång. — 2. Tillträde till
en allians.
Accessionskatalog [aks ], förteckning över
ett biblioteks eller arkivs successive tillkomna
förvärv. Sedan 1886 har genom Kungl.
biblioteket i Stockholm utgivits en
accessionskatalog, som innefattar en efter vetenskaperna
ordnad förteckning över de svenska offentliga
bibliotekens förvärv av utanför Sverige tryckt
litteratur.
Acce’ssit [aks-], hedersamt erkännande, som
ges vid akademiska och andra pristävlingar åt
dem, som icke nå upp till själva hederspriset.
Accessoärer [aks-] (någon gång i sing.),
bi-hang, tillbehör, bisaker — särskilt i ett
konstverk förekommande bisaker; oväsentliga
tillsatser, bifigurer, staffage.
Accessörisk [aks-], som utgör bihang; om
en sak, vilken såsom bisak i rättsligt
avseende betraktas såsom ett med huvudsaken. —
Accessoriska kallas sådana mineral i en
bergart, som endast uppträda i ringa mängd
och vilkas närvaro ej är artbestämmande för
resp, bergarter.
Accide’ns [aks-], tillfällig eller oväsentlig
egenskap. Dess motsats är substans eller det
bestående och väsentliga.
Accide’nstryck [aks-], mindre, tillfälligt
tryckarbete, såsom affischer, bjudningsbrev,
visitkort, cirkulär, matsedlar, etiketter,
pris-kuranter, växlar, aktiebrev o. d. — A c c
i-denspress, mindre tryckpress för hand-,
fot- el. mekanisk kraft och avsedd för
acci-denstryck.
Accidente’ll [aks] (se Accidens), icke
väsentlig, tillfällig.Motsats: essentiell (se d. o.).
Acci’piter nisus, lat. namnet på s p a r
v-h ö k (se d. o.).
AccFpitres, lat. namnet på
dagrovfåglar (se d. o.).
Accis [aks-], en benämning på vissa skatter
och avgifter, merendels konsumtionsskatter.
Innebörden av denna term beror i viss mån
på historiska förhållanden, varför den är
skiftande. Numera betecknar ordet »inre»
konsumtionsskatter till skillnad från tullar. De
f. n. i Sverige förekommande acciserna äro
socker-, tobaks- och
brännvinstillverknings-skatt, rusdrycksförsäljningsmedel, maltskatt,
omsättningsskatt (se dessa ord) och
utskänk-ningsskatt å spritdrycker. Dessa acciser
beräknades i riksstaten för 1922 till 175,400,000
kr. och i statsverkspropositionen för
finansåret V? 1923—3% 24 till 157 mill. kr. Även
till kommuner och andra offentliga
hushållningar utgå acciser, t. ex. skogsaccis och
skogs-vårdsavgift (se d. o.).
Fordom utgick i flertalet svenska städer
den s. k. s aluaccis en från bagare,
bryggare, slaktare, fiskköpare, ättikstillverkare
samt idkare av mångleri och handel med
»nålstolskram». Efter hand upphörde under
1800-talet denna accis. I Frankrike, Italien
m. fl. länder utgår accis fortfarande för varor,
som införas till försäljning i städerna. Jfr
Konsum t ionss katt. (—1m—.)
Accismedel [aks-]. Uttrycket infördes vid
riksd. 1840—-41 i R. F. 60 § i st. f. ordet
accis-avgifter. Då kvarstod av förutvarande
accis-avgifter endast den s.k. saluaccisen (se Accis).
Accius [a’k-], L u c i u s, romersk tragiker
(170—90 f. Kr.). Med honom nådde den
romerska tragedien sin höjdpunkt. Av hans
många tragedier, varav omkr. 50 äro kända,
höllo sig flera länge på scenen. Horatius
framhåller den tragiska upphöjdheten hos
hans stil. Fragmenten av hans dramer äro
utg. av Ribbeck 1897.
Accompagnato [akåmpanja’tå], it.
(»beledsagat»), det med utarbetat ackompanjemang
försedda sångrecitativet i motsats till
seceo-recitativet.
Accompli [akåpli’], fr., fulländad,
fullbordad. Jfr Fa i t accompli.
Accorambona [-å’na], Vittoria, italienska,
ryktbar för sin skönhet och sitt tragiska öde
(1557—85). Vittoria, som tillhörde en adlig
men fattig familj, blev 1573 g. m. Francesco
Perretti, systerson till kardinal Montalto, som
beräknades ha stora utsikter till
påvevärdig-heten. Hon ansågs vara den skönaste kvinnan
i Rom och beundrades för sitt ovanligt
intagande sätt och en medfödd, av alla samtida
författare enstämmigt prisad charm. Genom
makarnas överdådiga levnadssätt blev den
medellöse och obetydlige Perretti snart djupt
skuldsatt. En av Vittorias lidelsefullaste
beundrare, P. G. Orsini, hertig av Brucciano, lät
genom Vittorias broder Marcello röja mannen
ur vägen (1581). Sedan Orsini efter mycket
motstånd 1583 framtvungit påven Gregorius
XIII:s samtycke, blev hans förbindelse med
Vittoria 1585 slutgiltigt legaliserad. Men
sedan kardinal Montalto s. å. valts till påve
(Sixtus V), funno Orsini och Vittoria snart
rådligast att försätta sig i säkerhet på
vene-zianskt område. Efter att ha testamenterat
Vittoria all sin personliga egendom, dog
Orsini plötsligt s. å.; dödsfallet tillskrevs av
allmänheten förgiftning på anstiftan av
storhertigen Francesco de Medici. Tröstlös drog
sig Vittoria undan till Padova men blev där
av vinningslystnad överfallen och grymt
mördad av en skara banditer, lejda och anförda
av en släkting till hennes man, Lodovico
Orsini. Han och hans medbrottslingar fingo
inom kort på venezianska republikens
befallning plikta med livet för sitt illdåd. A. är
huvudpersonen i L. Tiecks roman »V. A.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
