Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acetylengasverk - Acetylen-svetsning - Acetylen-syrgas-svetsning - Acetylklorid - Acetyl-paramidofenyl-salicylat - Acetylsalicylsyra - Acetyltal - Acetättikester - Ach, Narziss - Acaïa och Ilis - Achaja, Achaia - Achal-teke - Achaltsich - Achamot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Acetylen-svetsning—Achamot
96
typ, vilken användes i a.-b. Gasackumulators
gasstationer. I apparaten infyllas på en gång
1,500 liter vatten och omkr. 100 kg karbid =
1 fat. Den stora vattenmängden gör, att
gasen alstras vid låg konstant temperatur i
generatorn. Karbiden infylles i cylindern 8.
I denna rör sig en kolv 7, på vilken karbiden
vilar. Kolven 7 står i förbindelse med en
annan kolv 4, som rör sig i cylindern 3. I
denna cylinder kan tryckvatten inpressas
genom en ledning 13, som står i förbindelse
med gasklockan på så sätt, att när gasklockan
sjunker, införes tryckvatten i cylindern 3, och
då gasklockan stiger, minskas trycket. På
detta sätt komma kolvarna 7 och 3 att
automatiskt röra sig upp och ned allt efter
gasförbrukningen. Den stora behållaren 1 är
fylld med vatten, vilket med
översvämningsan-ordningen 30, 31 hålles vid konstant höjd, som
angives av vattenståndsröret 21. Vattnets
temperatur mätes av termometern 22. I
behållaren 1 är anbragt en rost 23, på vilken
osönderdelade karbidstycken stanna. Då
kolvarna gå ned och den övre kommer nedanför
cylindern 8, faller en del karbid ned i vattnet
på rosten. Den gas, som härvid bildas, avledes
genom röret 33. Kalkslammet går igenom
rosten och kan tid efter annan urtappas
genom en bottenkran, varvid det slammas upp
med en omrörare. Genom ett manhål på den
stora behållaren kan vid behov en grundligare
rensning av behållarens undre del utföras.
Från generatorn ledes gasen till tvättare och
uppsamlas i gasklocka. Från gasklockan ledes
gasen till renings- och torkapparater, passerar
sedan mätare och går slutligen ut i
servisledning eller till kompressor för ifyllande i
gasackumulatorer. E—t N—n.
Acetylen-svetsning, se Svetsning.
Acetylen-syrgas-svetsning, se Svetsning.
Acetylklorid, CHs . CO . Cl, en färglös,
lätt-löslig vätska med kpt 55° C och spec. vikt
= 1,13. Framställes genom inverkan av
fos-fortriklorid på ättiksyra. Sönderdelas av
vatten i ättiksyra och klorväte. Användes inom
den organiska kemiska analysen för
kvantitativ bestämning av hydroxyl- och
amingrupper, enär alkoholer och aminer vid inverkan
av acetylklorid överföras till motsvarande
acetat. A. har även användning inom
tjärfärg-och organiska preparatindustrien.
_ E—t N—n.
Acetyl-paramidofenyl-salicylat, Se Sal o fen.
Acetylsalicy Isyra, CHs . CO . O . CbH4 . COOH,
framställes genom upphettning av salicylsyra
med acetylklorid till omkr. 80° och
om-kristallisering av den erhållna produkten i
kloroform. A. består av färglösa kristallnålar
med svagt sur smak, vilka äro svårlösliga
i vatten och lättlösliga i alkohol och eter.
Smältpunkten är 135° C. Under
benämningen a s p i r i n användes den som
läkemedel. E—t N—n.
Acetyltal, en konstant, som vid fetter,
frigjorda fettsyror, vaxarter och blandningar
därav med andra ämnen anger halten av
hydroxyl, —OH. Talet anger hur många mg
kaliumhydrat, som erfordras till bindande av
den vid förtvålning (se d. o.) av ett g acetylerat
prov frigjorda ättiksyran. Acetyleringen
ut-föres genom att behandla ett prov om 5—10
g med ättiksyreanhydrid och sedan avlägsna
överskottet därav genom uttvättning med
vatten. E—t N—n.
Acétättikester, CHs . CO . CH2. COO . C2HS,
framställes ur ättikester (se d. o.),
vilken erhålles ur alkohol och ättiksyra med
tillhjälp av svavelsyra eller vissa andra
kontaktsubstanser (se d. o.). Ättikester
behandlas med natriummetall, vilken
omsätter sig därmed till natriumacetättikester.
Genom inverkan av 50 °/o:ig ättiksyra och efter
tillsats av vatten avskiljer sig den i vatten
svårlösliga acetättikestern som ett skikt över
vattenlösningen. Den renas genom
destilla-tion. A. är en välluktande vätska med kpt
181° C. Den användes till framställning av
en del organiska ämnen och torde till en viss
mängd ingå i det svenska kemisk-tekniska
preparatet s a 1 u b r i n (se d. 0.). E—t N—n.
Ach, N a r z i s s, tysk psykolog (f. 1871),
professor i Königsberg. Har särskilt
sysselsatt sig med experimentella underökningar
rörande viljans psykologi i »Über die
Willens-tätigkeit und das Denken» (1905) och
»Wil-lensakt und Temperament» (1909) och är
utgivare av »Beiträge zur Psychologie und
Er-kenntnistheorie» (sedan 1909).
Acha’Ia och I’lis, nomos i Grekland på
Peloponnesos’ n. och v. kust. 5,507 kvkm,
271,672 inv. (1921). Huvudstad är Pyrgos.
Provinsen är rik på berg. I Ilis kring
floderna Pinios och Rufia betydande slätter.
Kuststräckan är mycket bördig. Betydande
vinranksodling för beredning av korinter.
Acha’ja, A c h a i a, se A k a j a.
Acha’1-teke’, oas i Transkaspiska provinsen.
Västturkestan, ö. om Kaspiska havet, invid
persiska gränsen. Den 250 km långa
landsträckan genomlöpes av Transkaspiska banan.
Genom konstbevattning vinnas rika skördar
av bomull, frukt och säd. Invånarna äro
teke-turkmener (se Turkmener). Främsta
staden är Aschabad.
AchaltsFch, befäst stad i s. v. Georgien, 150
km v. om Tiflis, vid foten av en 2,600 m hög
bergstopp. 16,500 inv. Staden är känd för
sina silverfiligransarbeten. Vapenfabrik. I
närheten kolgruvor.
Achamo’t, »visheten», enligt den ofitiska
gnosticismen (se G n o s t i c i s m) ett
kvinnligt ljusväsen, som skapats genom emanation
från urväsendet. I det mörka kaos födde hon
demiurgen, ett manligt väsen, som av kaos’
materia skapade världen och människorna.
Själv lyckades hon höja sig över kaos.
Mellan henne, demiurgen och den av demiurgens
spegelbild skapade satan står en strid om
människorna, vilka hon vill återföra till
ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
