Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Acidos - Acidum (Acid.) - Acipenser sturio - Acireale - À cire perdue - Acka - Ackadiska språket - Acke, Johan Axel Gustav (Andersson) - Ackermann, Konrad Ernst - Ackermann, Sophie Charlotte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Acidum—Ackermann
102
medel: neutralisation med ammoniak.
Aci-dosen åtföljes sålunda alltid av en stegring av
urinens ammoniakmängd. Efterliknande
denna naturens skyddsåtgärd brukar man giva
stora doser bikarbonat vid hotande coma
dia-beticum. Själva sjukdomsprocessen påverkas
emellertid ej härav. En del av
/Loxismör-syran övergår i kroppen till
acetättik-s y r a, som ger urinen en lukt av frukt,
och denna klyves i sin ordning i kolsyra och
aceton, som utsöndras dels med urinen, dels
genom lungorna och därvid ger upphov till
den egendomliga lukt, som patienter med
sockersjuka sprida omkring sig. De nu
avhandlade tre kropparna bruka i
ämnesomsätt-ningsläran sammanfattas under beteckningen
acetonkroppar. I sammanhang härmed
talar man om acetonuri eller ketonuri,
ett uttryck, som praktiskt taget sammanfaller
med acidos. Ifrågavarande tillstånd iakttages
även efter sövning med eter eller kloroform.
J. E. J—n.
A’cidum, förk. A c i d., lat. namnet på syra.
— A. acéticum, ättiksyra; a. arsenicösum,
arse-niksyrlighet; a. benzöicum, benzoesyra; a.
böri-cum, borsyra; a. citricum, citronsyra; a.
gallo-ta’nnicum, garvsyra; a. hydrochlorälum,
saltsyra; a. nitricum, salpetersyra; a.
phosphöri-cum, fosforsyra; a. sulphüricum, svavelsyra;
a. tartäricum, vinsyra m. fl.
»Lilla segelsällskapet.» Oljemålning av J. A. G. Acke.
Acipe’nser stürio, lat. namnet på s t ö r (se d. o.)
Acireale [a’t JireaTe], stad på Siciliens ö.
kust, i prov. Catania, nära floden Acis
mynning; byggt på lavamassor vid foten av
ber
get Etna. 36.100 inv. Är på grund av sina
varma källor en mycket besökt vinterkurort.
Tillverkning av silkes-, linne- och
bomullsvaror, lergods, smides- och filigransarbeten.
Biskopssäte. Nära stranden invid staden ligga
sju basaltklippor, Scogli dei Ciclopi
(Cyklopöarna), med den s. k. »Poly femos’ håla».
Å cire perdue [a sir perdy’], fr.,
bronsgjut-ningsmetod med användande av noggrant
utformad vaxmodell, som före gjutmngen smältes
bort. Se G j u t n i n g.
Acka, se A k k a.
Ackadiska språket, se A k k a d.
Acke, Johan Axel Gustav (intill
1904 Andersson), målare och etsare (f.
1859 7/4), son till botanisten prof. N. J.
Andersson och svärson till Z. Topelius. Målade i
yngre år realistiska
genrebilder ur
folklivet, ofta med
motiv från Åland, och
övergick under
1890-talet till dekorativa
kompositioner med
fantastiskt, gärna
symboliskt innehåll.
Har bl. a. ägnat sig
åt konstnärlig
inredning och dekoration
av interiörer, varvid
han ej sällan använt
relieffriser med
symboliskt bildinnehåll.
En naiv, älskvärd och originell fantasi visar
sig i dessa arbeten såväl som. i hans
illustrationer (till bl. a. Z. Topelius’ »Läsning för barn»,
1902—03). Han har målat åtskilliga porträtt
och, i synnerhet på senare tid, landskap,
mariner och nakna figurer i fri luft. Därjämte
har han också utfört arbeten i stuck, varav
några för Stockholms stadshus. H. W—n.
Ackermann, Konrad Ernst, tysk
skådespelare (11 12—71). Var själv en framstående
komiker och blev en av den tyska scenens
grundlaggare både genom sitt berömda
resande sällskap (sedan 1751) och genom
upprättandet av en stående teater i Hamburg
1765. Han ledde densamma till sin död ined
undantag av åren 1767—68, då den var
överlåten till ett privatkonsortium, vid vilket,
blev knuten Lessing, som då utgav sin
betydelsefulla teatertidning »Hamburgische
Dra-maturgie». Vid A:s sällskap glänste
grundläg-garna av den tyska skådespelarkonsten,
Konrad Ekhoff o. F. L. Schröder (se dessa). Litt.:
K. Mantzius, »Skuespilkunstens historie», V.
Ackermann, Sophie Charlotte, tysk
skådespelerska (1714—92), g. m. föreg. Var
en förträfflig skådespelerska i patetiskt
tragiska och fint komiska roller och en ännu
förträffligare direktris och instruktris med
praktisk ajffärsblick, klok och energisk. I sitt,
första giftermål med en försupen organist i
Berlin var hon moder till konstnären F. L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
