Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ackermann, Sophie Charlotte - Ackja el. Akja - Acklamation - Acklimatisera - Acklinga - Ackolad - Ackommodation - Ackommodationsobligation - Ackommodationsväxel - Ackommodera - Ackompanjatör - Ackompanjera - Ackord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Ackja—Ackord
104
Schröder, och med A. hade hon två döttrar,
också skådespelerskor.
A’ckja el. A k j a, gammal svensk
benämning på lapparnas åksläde. Se Pulka.
Acklamation, ljudligt bifallsrop, allmän
bi-fallsyttring (till ett förslag e. d.). — Med a.
antaga ett förslag, d. v. s. utan motsägelse
och utan omröstning.
Acklimatisera, vänja (växt, djur el.
människa) vid ett främmande luftstreck; göra
hemmastadd i ett annat land, ortvänja, anpassa.
Subst.: Acklimatisering.
Acklinga, socken i ö. Västergötland, v. om
Tidaholm; Vartofta härad, Skaraborgs län.
26,30 kvkm, 456 inv. (1923). Skogrik
jord-brukssocken; 864 har åker. Belägen på
ur-bergsslätten v. om Tidan och genomfluten av
Ösan. Ingår i Tidaholms, A:s, Agnetorps och
Baltaks pastorat i Skara stift, Kåkinds kontr.
Ackola’d, dubbning till riddare genom ett
lätt slag på skuldran med flata svärdsklingan.
Ackommodatiön. i. Anpassning, lämpande
efter tid och omständigheter, efter annans
bekvämlighet el. uppfattningsförmåga.
2. Ögats förmåga att inställa sig för seende
på olika avstånd. Ögat säges vara inställt
för ett visst avstånd, om strålar, utgående
från en punkt på det ifrågavarande
avståndet, efter brytning i ögonmedierna träffas i
en punkt på näthinnan. Den närmaste,
resp, mest avlägsna, punkt, för vilken ögat
kan inställa sig, kallas närpunkt, resp,
fjärrpunkt. Avståndet mellan dessa
punkter kallas ögats a c k o m m o d a t i o n
s-o m r å d e. Inställningen för närseende är
förenad med en viss ansträngning. Vid
fullständig ackommodationsvila är ögat
inställt för sin fjärrpunkt. Inställningen
åstadkommes genom en formförändring av
linsen, varigenom ögats brytkraft ändras
(Ilelmholtz 1853). Den tillökning i brytkraft,
som motsvarar ögats inställning från
fjärrpunkt till närpunkt, kallas
ackommoda-tionsvidd och uttryckas i samma mått
(dioptrier), som användes tör att angiva
styrkan av linser Linsens förändring vid
ackom-modation består däri, att ytorna, i synnerhet
den främre, bliva buktigare och att
tjockleken ökas. Dessutom äger en förskjutning
av de olika starkt l.jusbrytande lagren inuti
linsen rum (Gullstrand 1908). Förändringen
åstadkommes genom ciliarmuskelns
kontrak-tion, som medför en avslappning av den
bandapparat, zonula Zinnii, som håller linsen i
dess läge. Inställningen för närseende
åtföljes av en sammandragning av pupillen samt
av en inåtvridning av ögonkloten. Ända
från barndomen avtager
ackommodationsvid-den, d. v. s. flyttar sig ögats närpunkt allt
längre bort (jfr L å n g s y n t h e t, P r e s p
y-opi). Linsens avlägsnande ur ögat medför
förlust av ackommodationen och i
sammanhang därmed för den icke närsynte förlust av
förmågan att se tydligt på nära håll. Likaså
går ackommodationen förlorad vid
förlam
ning av ciliarmuskeln eller dess nerv, en gren
av nervus oculomotorius (se H j ä r n n e
r-ver). En sådan förlamning uppstår genom
verkan av gifter, såsom atropin, eller såsom
följd av vissa sjukdomar, t. ex. difteri.
J. E. J—n.
Ackommodationsobligation, en förbindelse,
varigenom man skenbart överlåter sin
egendom till en annan, för att denne med hjälp
av förbindelsen må kunna låna penningar.
Ackommodationsväxel, en växel, som icke
grundar sig på en verklig affärstransaktion
utan endast utställes för anskaffande av
penningar.
Ackommodéra, anpassa.
Ackompanjatör, fem. -t r i s, person, som
utför ett ackompanjemang.
Ackompanjera, med instrument beledsaga
sång eller en instrumental solostämma
(huvudstämma) . Subst.: Ackompanjemang.
Acko’rd, överensstämmelse; avtal; beting,
entreprenad, i motsats till arbete för dag-
eller timlön. Se följ, speciella betydelser:
1. Överenskommelse mellan en gäldenär och
hans borgenärer om efterskänkande av en del
av deras fordringar mot återstodens betalning
enligt särskilt fastställda grunder eller om
anstånd med betalningen. I regel är sådan
överenskommelse bindande endast emot
borgenär, som godkänt densamma. Dock kan i vissa
fall, under medverkan av myndighet,
överenskommelsen bliva förbindande även för
borgenär, som icke godkänt den. Är gäldenären
försatt i konkurs, kan ackord bliva gällande
mot alla icke förmånsberättigade borgenärer,
vare sig de ha bevakat sina fordringar eller ej,
även om ackordet antages blott av ett flertal
av de bevakande, såvida det godkännes av
domstol. Detta kallas tvängsackord. Förslag därom
kan ingivas av gäldenären när som helst
under konkursen, dock ej efter utfärdad
kungörelse om slututdelning. Förslaget skall
prövas å borgenärssammanträde, där i
princip rösträtt tillkommer varje icke
förmåns-berättigad borgenär. Man har sökt bereda
tillfälle för alla borgenärer, vilkas intressen
kunna komma att beröras av ackordet, att
deltaga i omröstningen men dock förhindra,
att vid bestämmande av omröstningens
resultat andra fordringar räknas än de, som
faktiskt därav beröras. För ackordets giltighet
fordras, att antingen alla tillstädesvarande
borgenärer förenat sig om förslaget och de
tillika bevakat 2/s av sammanlagda beloppet
av i konkursen bevakade fordringar, vilka
gälla vid bestämmandet av
omröstningsresul-tatet, eller ock 4/s av de närvarande
borgenärerna bifallit förslaget och de tillika
bevakat 4/s av nämnda belopp. Ackordet måste
åt alla borgenärer, som ej uttryckligen
förklarat sig ändock vara nöjda, giva minst 50
procent av fordringsbeloppet att betalas inom
1 år efter fastställandet. Se konkurslagen
1921 kap. 7. — Även utan att gäldenären är
i konkurs, kan tvängsackord komma till stånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
