Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adaptation - Adar - Ad arma - A dato - Ad clendas graecas - Adcitation - add. - Adda (flod) - Adda (stad) - Addams, Jane - Addatur - Addax - Ad depositum - Addio - Addis Abbeba - Addison, Christopher - Addison, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Ädaptation—Addison
128
Adaptatiön, anpassning, en inom
sinnes-fysiologien känd företeelse, bestående däri, att
retbarheten (känsligheten) hos ett
sinnesorgan inställer sig mer eller mindre hastigt
efter retmedlets styrka. Kommer man t. ex.
från ett mörkt rum in i ett rum med stark
belysning, är man de första ögonblicken mer
eller mindre bländad. Småningom vänjer
man sig vid belysningen. Vid övergången
från ljus till mörker äger en inställning av
näthinnans känslighet i motsatt riktning
rum. — Verb: A d a p t e r a. J. E. J—n.
Adar, hebr., tolfte månaden av judarnas
kyrkoår, den sjätte av deras borgerliga år.
Motsvarar slutet av febr, och början av mars.
Ad a’rma, lat., till vapen.
A da’to (även Dato), förkortat a. d., från
denna dag. Jfr Datum.
Ad cale’ndas gräécas, se C a 1 e n d a e.
Adcitatiön, instämning till gemensamt
svaromål (se Stämning).
add., se A d d a tu r.
Adda, biflod till Po, i n. Italien. Upprinner
på Rätiska alperna, går fram mellan dessa
och Bergamaskalperna och genomflyter
Como-sjön. A :s dalgång före inflödet i Comosjön
kallas Val Tellina (se d. o.) och är i sin nedre
del känd för utomordentlig fruktbarhet.
Segelbar blir A. vid Lecco. 30 mil lång.
Adda [ä’da], stad i britt. Gold
coast-kolo-nien, på Guineakusten, v. Afrika. Ligger
nära Voltas mynning. Omkr. 12,000 inv. A.
har fordom tillhört Danmark.
Addams [ä’damz], Jane, amerikansk
sociolog (f. 1860). öppnade 1889 i Chicagos
immigrantkvarter det stora och världsbekanta
»Hull house settlement» till hjälp för
invand-rarskarorna. A., som
är en av de ledande
inom den
amerikanska kvinnorörelsen,
organiserade under
världskriget en
kvinnornas fredsrörelse i
Amerika 1915 och
var s. å. president
vid kvinnornas
internationella fredskongress i Haag
samt vid internat.
kvinnokongressen
1919. Hon har
utgivit »Democracy
and social ethies» (1902), »The spirit of
youth and the city streets; twenty years at
Hull house» (1910), »A new conscience and an
aneient evil» (1912), »The long road of
wo-man’s memory» (1916). Besökte Stockholm
1922 som delegerad för den kvinnl.
fredskongressen i Haag. E. H—n.
Addätur, lat., »det må tilläggas» el.
»tillsättas», och a d d e, lat., »tillägg» el.
»tillsätt», förekommer på recept, oftast under den
förkortade formen add.
A’ddax, lat. namnet på släktet mendes
antiloper. Se Antiloper och M e n
-desantilop.
Ad depösitum, lat., till laga förvar, såsom
anförtrott gods.
Addi’o, it., adjö.
A’ddis Abbebä, Addis Abeba,
huvudstad i Abessinien, belägen i det inre, nära
en av Blå Nilens källor; omkr. 50,000
ständiga inv. och omkr. 30,000 tillfälliga. A.,
som 1893 av Menilek gjordes till
huvudstad, består av en samling små byar och
förstäder runt om kejserliga palatset och
regeringsbyggnaderna. A. är en viktig
handelsplats, har telefon- och telegrafförbindelse
med Harar och är genom järnväg förbundet
med Djibouti i Franska Somaliland. Sedan
1904 har Evang. fosterlandsstiftelsen en
mis-sionsstation i A. Freden mellan Italien och
Abessinien slöts 1896 i A.
Addison [ä’disan], Christopher, eng.
politiker o. läkare (f. 1869). Prof, i anatomi
vid Sheffields University college 1901, blev
han 1910 led. av underhuset och 1914
parlamentarisk sekreterare i undervisningsdep.
(Board of education) och utsågs 1915 av Lloyd
George till förste sekreterare i det
nyupprät-tade ammunitionsdep. 1916 blev han själv
ammunitionsminister och 1917 chef för det
nyupprättade ministeriet för
återuppbyggandet. 1919 förflyttades han till Local
govern-ment board och blev juni s. å. den förste
ministern för hälsovård men avgick 1921 och
var sedan en kort tid minister utan portfölj.
Addison [ä’disan], J o s e p h, eng. förf.
(1672—1719). Väckte som student i Oxford
uppmärksamhet genom sin talang i latinsk
versskrivning och erhöll av whigministären
anslag till utländska resor. Hans 1704 på
beställning skrivna hjältedikt »The
cam-paign» till förhärligande av Marlboroughs
seger vid Blenheim förskaffade honom icke blott
stor ära utan ock ett väl avlönat ämbete, som
senare efterföljdes av andra utmärkelser.
1708 blev han parlamentsledamot och 1717
som statssekreterare medlem av
whigministären men avgiok året därpå till följd av
sjuklighet. För eftervärlden har A. emellertid
uteslutande betydelse som författare. Som sådan
gjorde han sig först gällande som medarbetare
i den av hans vän Rich. Steele 1709 grundade
veckoskriften »The tatler» (»pratmakaren»)
och genom sin verksamhet i den av A. och
Steele 1711—14 utgivna veckoskriften »The
spectator» (»åskådaren»).
Särskilt den sistnämnda tidskriften har
i litteraturhistoriskt hänseende haft en
ofantlig betydelse (se Engelska
litteratu-r e n). Förf, låter en fingerad grupp av
personer ur olika samhällsklasser och med
olikartade intressen diskutera dagens händelser
ur sina skilda synpunkter. Bland dessa perso
ner märkes särskilt lantjunkaren sir Roger de
Coverley, som med sin godmodiga urbanitet
och sin sunda humor företräder några av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
