Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Addison, Joseph - Addisons sjukdom - Additatment - Addition - Additionalakt - Additionella artiklar - Additionella rotskott - Additionell säkerhet - Additionsteorem - Additiv egenskap - Additiv färgsyntes - Adduktor - Ade, George - Adekvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Addisons sjukdom—Adekvat
130
Joseph Addison. Målning av M. Dahl.
engelska nationalkaraktärens mest tilltalande
sidor. Tidskriftens ståndpunkt är den sunda
moralens. Människans lycka och samhällets
välfärd äro beroende av den enskildes
moraliska kraft. Religiös ofördragsamhet och
fanatism äro fiender till samhällslyckan. Bland
Addisons övriga arbeten må framhållas det i
den franska klassicitetens anda skrivna
sorgespelet »Cato» (1713), vilket av samtiden
livligt beundrades. Den av Addison skapade
tid-skriftsformen fick synnerligen talrika
efterföljare över hela Europa, särskilt i Tyskland. I
Sverige blev »Spectator» den närmaste
förebilden för Dalins tidskrift »Then swänska
Ar-gus». Ett urval ur »Spectators» artiklar i
sv. övers, utgavs 1734—35 som veckoskrift
av Jakob Kling. Litt.: W. J. Courthope, »A.»
(1898). (O. W—n.)
Addisons sjukdom, en sällsynt, vanl. till
döden ledande sjukdom, vars förnämsta symtom
äro allmän mattighet, försvagad
hjärtverksamhet och en egendomlig förändring av hudfärgen.
I det vida övervägande antalet fall har man
efter döden funnit sjukliga förändringar i
binjurarna. Sjukdomen beskrevs 1855 av eng.
läkaren Th. Addison; därav namnet.
Additame’nt, tillägg, bihang, senare
tillkommen ändring.
Addition kallas i aritmetiken en av de
fyra grundoperationerna för räknandet, den
varigenom två eller flera givna tal, kallade
addender, sammanläggas till ett enda,
kallat summa. lalgebran har
additionen till ändamål att finna ett algebraiskt
uttryck, vars värde alltid är lika med summan
av värdena av flera givna algebraiska
uttryck. — Additionstecken, det vid
addition brukliga tecknet + (plus), utmärker,
att de tal, emellan vilka det står, skola
sammanläggas till ett.
Additionälakt, tilläggsakt, brukas ofta om
tilläggsbestämmelser till en avslutad traktat.
Så kallades ock den författning av 22 april
1815, som Napoleon I utfärdade efter
återkomsten från Elba under de 100 dagarna och
vari han sökte sammansmälta kejsardömet
med författningen av 1814. Den nya
författningen, vid vars utarbetande Benjamin
Con-stant var behjälplig, införde en ärftlig
pärs-kammare, utnämnd av kejsaren, och en för 5
år vald representantkammare.
Additionella artiklar, tilläggsbestämmelser
till ett avtal, vilka närmare förklara
innehållet av någon eller några av bestämmelserna i
själva avtalet eller angiva sättet för dessas
utförande och villkoren därför. Förekomma
oftast vid internationella fördrag.
Additionella rotskott, skott, som normalt
och utan yttre ingrepp uppstå ur knoppar på
rötterna hos talrika växter, såväl träd (t. ex.
asp, päronträd, körsbärsträd) som buskar och
örter (t. ex. hallonbuske, åkertistel, fettistel),
och ofta spela en viktig roll som
föröknings-medel.
Additionell säkerhet, se
Tilläggssä-k e r h e t.
Additiönsteorem, se Periodiska
funktioner.
Additiv egenskap, sådan egenskap hos ett
ämne, som icke förändras, då ämnet blandas
eller ingår kemisk förening med ett annat
ämne. En viss egenskap (vikt, volym o. s. v.)
hos blandningen eller föreningen kan i detta
fall talmässigt uttryckas, då man känner
motsvarande egenskaper hos beståndsdelarna
och de mängder, i vilka dessa ingå. Endast
vikten är en strängt additiv egenskap.
Tillnärmelsevis additiva äro många, bland vilka
de viktigaste äro molekylarvolym och
molekylär brytningsförmåga. H. W—tt.
Additiv färgsyntés, se Fotografi
(Färgfotografi).
Addu’ktor, varje muskel, som drager en
kroppsdel till en viss fastställd linje eller
plan.
Ade [eid], George, amerik. förf. (f. 1866),
urspr. tidningsman. Blev efter Mark Twain
den ledande amerik. humoristen. A:s »Fables
in slang» (1900) betecknar ett nytt inslag i den
amerik. humorn. Hans »The slim prineess»
(1907) är en parodi på Anthony Hopes
romantiskt burleska författarskap. A:s dramatiska
arbeten »The college widow» (1904) och »Father
and the boys» (1907) visa talang och ha vunnit
stor popularitet.
Adekvat, fullt passande, överensstämmande,
riktig. En åskådning eller föreställning är
adekvat, när den fullt överensstämmer med
sitt föremål. Ett begrepp är adekvat, när
det upptager det för saken väsentliga. En
I. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
