Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adel - Adelaer el. Adeler, Cort Sivertsen - Adelaide (flod) - Adelaide (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Adelaer—Adelaide
136
förbi. Polen visade under 14—1600-talen
exempel på en typisk adelsrepublik, som
efterhand utmynnade i anarki och politisk
upplösning. Rysslands gamla adel
avskaffades av Peter den store, som 1722 grundade en
ny ämbetsadel i 14 klasser. Många av
släkterna äro tatariska, i östersjöprovinserna
tyska; deras betydande, på social
överlägsenhet grundade maktställning varade ända till
revolutionen 1917.
I E n glan d erbjuder adeln i fråga om
uppkomst och utveckling en del väsentliga
olikheter mot fastlandets. Under den
anglosaxiska tiden gick den gamla bördsadeln
under, och konungens ämbetsmän (earls och
sheriffer) fingo aldrig ärftlig värdighet.
Däremot uppväxte en talrik lågadel (thegner),
kungens handgångna män. Vid den
normandiska erövringen 1066 infördes länsväsendet,
men länen voro mindre, och konungen tog ed
av alla adliga. Den nya högadeln blev en tid
farlig för konungamakten, men dess
myndighet tillintetgjordes efter en hundraårig kamp
av konungamakten, understödd av folket och
lågadeln. Då emellertid adeln snart kom att
känna sig som ett riksstånd, strävade den att
inskränka konungens makt och lyckades också
häri genom att den fick folket på sin sida.
Konungen blev tvungen att regera efter
baronernas råd, men från 1265 började till
riksförsamlingarna även inkallas lågadliga
representanter från grevskapen och borgare från
städerna, och det sålunda bildade parlamentet
fick ett ständigt växande inflytande. I
parlamentet rådde i motsats till förhållandet på
fastlandet ingen skarp motsättning mellan
ständerna: i underhuset sutto från början
adelsmän och borgare på samma bänk, och i
överhuset sutto prelaterna och de stora
baronerna, först kallade av konungen, sedermera
självskrivna. Jämte del i rikets styrelse fick
adeln tidigt lokal självstyrelse, och i olikhet
med franska adeln påtog sig den engelska de
tyngsta skattebördorna för rätten att deltaga
i de politiska angelägenheterna. Numera
består den egentliga adeln av pärerna, av vilka
de allra flesta ha säte i överhuset. Denna
pärsadel (nobility) har som gemensam titel
lord men är inom sig uppdelad i
rangklasserna dukes, marquesses, earls, viscounts och
barons. Ståndet har ytterst få och obetydliga
privilegier. Till denna pärsadel hör endast
ättens huvudman, ehuru hans äldste son i
de 4 högre rangklasserna tituleras lord. De
övriga medlemmarna av pärssläkterna utgöra
den s. k. gentry, till vilken dessutom höra
baronets, knights samt esquires, vilken senare
titel numera faktiskt användes om varje
ståndsperson. Se f. ö. A dels t i t lar, Län
s-väsen och de olika ländernas historia.
A’delaer [-lär] el. Adeler, Cort
Sivert-s e n, norsk-dansk sjöhjälte (1622—75). Reste
som femtonårig till Holland, där han blev
»adelborst» (kadett) under Martin Tromp. Under
kriget mellan Venezia och Turkiet gick han i ve-
neziansk tjänst och blev mycket berömd för
sin tapperhet. 1661 återvände han till
Holland, hemkallades 1663 till Danmark och blev
amiral och vice president i amiralitetet, senare
generalamiral och adlades 1666. Tills, m.
Henrik Bjelke och Nils Juel hade han stort
inflytande på flottans betydande utveckling
och förberedelse till det följande kriget mot
Sverige, vid vars utbrott han var flottans
högste befälhavare. Vid sidan av sin militära
verksamhet uppträdde A. som köpman i stor
stil.
Adelaide [ä’dileid], segelbar flod i
Nordterritoriet, Australien; utmynnar i
Adame-bukten, mitt emot^ Melvilleön.
Adelaide [ä’dileid], huvudstad i
Sydau-stralien, nära S:t Vincentviken och vid foten
av Lofty range; 260,542 inv. (1922). Det är
säte för en anglikansk biskop och en katolsk
ärkebiskop. A. är byggt på båda sidor om
den lilla floden Torrens, som mellan de fyra
järnbroar, som leda däröver, är uppdämd till
en vacker sjö. Runt staden går en krans av
parker och planteringar. Den är regelbundet
byggd, med ståtliga byggnader:
parlaments-hus, stadshus, universitet, museum. Stadens
botaniska och zoologiska trädgårdar äro
synnerligen praktfulla och storslagna. Den
norra, högre liggande stadsdelen skiljes från
den sydligare genom en 800 m bred park.
Det sydliga A. är säte för handeln. A. är
medelpunkten för Sydaustraliens affärsvärld.
Det exporterar vete, ull. vin och koppar.
Karta över Adelaide med omgivningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
