Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelcrantz, Karl Fredrik - Adeler, Max - Adélieland - Adelsberg-grottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Adeler—Adelsberg-grottan
140
intendent och ledare av slottsbyggnaden. I
denna ställning och som preses vid
Ritareakademien, som av honom 1768 ombildades
till en verklig konstakademi, utövade han ett
betydande inflytande på konstutvecklingen i
vårt land. Slottsbygget fullbordades av
honom i den av föregångaren angivna andan,
huvudsakligen i det tidiga 1700-talets franska
smakriktning men delvis också i anslutning
till den nya, klassicistiska smaken. I sin
inredningsarkitektur och sina smärre byggen
tillämpade han den franska rokokostilen, och
det lilla lustslottet Kina, uppfört 1763 vid
Drottningholm, är kanske den mest typiska
rokokoanläggningen i vårt land. Senare
övergick A. till en allt strängare klassicerande
stil. Detta är märkbart i Adolf Fredriks
kyrka, som av A. påbörjades 1768. Den
invigdes 1774 men erhöll 1776—83 sin enkla
och allvarliga kupol och ornamentsfria
ga-velfasad enligt nya ritningar. Under hela
Gustav III:s regering var A. konungens
högste officielle rådgivare i byggnadsfrågor
och före konungens italienska resa (1783—84)
den verklige ledaren av Sveriges konstnärliga
utveckling. Hans kanske mest fullödiga verk
var det gamla operahuset (1777—82; nedrivet
ledning av A:s lärjunge Erik Palmstedt. A :s
många dekorativa arbeten, orgelfasader,
al-taruppsatser, inredningar i de kungkga
slotten, äro samtliga präglade av en utsökt
elegans och goda proportioner. A. upphöjdes till
frih. 1756. Han var även direktör för det för
hovets räkning inkallade franska
teatersällskapet under dess vistelse i Sverige 1753—71.
Adeler [ä’dilé], Max, amerik. humorist
(1841—1915), hette egentl. C h. H. Clark.
Tidningsman. Blev på 1870-talet mycket
omtyckt för sina bullersamma skämthistorier:
»Out of the hurly-burly», »Elbow-room»,
»Random shots», varav flera översatts till sv.
Adélieland [adeli’-], kustremsa av
Wilkes-land, Antarktien; s. om Tasmanien. Ar ett
vågformigt, nästan helt och hållet snöbetäckt
land, omkr. 900—1,200 m ö. h. Kusten
sönder-skäres av enstaka vikar, Commonwealth bay,
Baie des ravines, och kantas av öar. — A.
upptäcktes 1840 av Dumont d’Urville och
utforskades av den australiska expeditionen
under dr Mawson 1911—14.
Adelsberg-grottan, en vid byn Adelsberg
på Karstplatån i nordostligaste Italien
mellan Laibach och Trieste belägen, mycket
besökt grotta, märkvärdig genom sin längd och
Del av Adelsberg-grottan.
1892), vartill planen uppgjorts under intim
samverkan med konungen. Av det stort
anlagda förslaget till Helgeandsholmens
ordnande och brobyggnad över Norrström,
stadfäst 1781, fullbordades endast Norrbro under
sina storartade droppstensbildningar. Liksom
de flesta grottor ligger Adelsberg-grottan i
kalksten, här tillhörande den övre kritan
och Dinariska alpernas karstlandskap (se
K a r s t). Från en valvformig öppning i
ber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
