Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelsberg-grottan - Adelsfana - Adelsförbund - Adelskalender - Adelsköld, Klas (Claës) Adolf - Adelsmarskalk - Adelsmatrikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Adelsfana—Adelsmatrikel
142
get sträcker grottan sig ung. 2 km inåt, och
med alla förgreningar har den en längd av
omkr. 5 km. Redan på 1300-talet var den
»gamla grottan» bekant, och 1818 upptäcktes
den övriga delen. Grottan utgöres av en i
medeltal 10 m hög och bred gång, som dock
ställvis uppnår ända till 30 m höjd. På de
flesta ställen är den klädd med stalaktiter
och stalagmiter, merendels vita och
glänsande men stundom gul- eller rödaktiga och
halvgenomskinliga. Grottans mest storartade
plats är »Kalvarieberget», en fristående, 54
m hög kulle under ett ofantligt valv, som
lyfter sig 15 m över densamma. — Grottan
är den forna bädden eller kanalen för floden
Poik, som strax vid grottans mynning
försvinner i ett »slukhål» vid kanten av
Karst-platån och sedan kommer i dagen i
Planina-grottan. omkr. 5 km längre i n. ö., såsom en
kolossal källa. Floden försvinner i berget
på en nivå av 511 m ö. h. och kommer åter
i dagen pa en nivå av 453 m. 1 sin
underjordiska del ligger den något lägre än
Adelsberg-grottans botten och torde med alla
sling-ringar ha en längd av nära 9 km, varav man
undersökt nära två tredjedelar. I denna trakt
finnas jämte Adelsberg-grottan även andra
intressanta grottor, varför området är ett av
de rikaste arbetsfälten för grottforskningen.
Se vidare Grotta. E. E. (K. A. G.)
Adelsfana kallades från Gustav I:s tid den
rytteristyrka eller fana (se d. o.), som adeln
uppsatte på grund av sin rusttjänst. Vissa
tider förekommo en svensk och en särskild
finsk adelsfana, men de sammanslogos längre
fram. Adelsfanan förlorade med tiden mer
och mer i betydelse. 1809 indrogos dess
be-fälslöner till staten.
Adelsförbund, sammanslutningar inom
adeln till bevakande av gemensamma
ståndsintressen. Efter urspr. tysk förebild —
Deutsche Adelsgenossenschaft, bildat 1874 — äro
sådana upprättade i Danmark, Sverige och
Finland. På initiativ av baron Kr.
Zytphen-Adeler (d. 1915) stiftades 1908 Dansk
adelsförbund, som närmast är en
understödsförening. Dess organ är »Dansk
adels-blad».— Svenska adelsförbundet, stiftat
1914 på initiativ av dåv. majoren G. H. W.
Plan ting-Gyllenbåga m. fl., har till uppgift att
vid årliga möten sammanföra sina
medlemmar, vilka äro både manliga och kvinnliga,
för dryftande av gemensamma angelägenheter,
att meddela uppfostringsbidrag till mindre
bemedlade adelsmäns barn, stipendier och
studielån, att förmedla platser för medlemmar
och deras familjer och att lämna hjälp vid
släktforskning m. m. Expeditionen är förlagd
till Stockholm. Dess organ är sedan 1914
»Arte et Marte» (se d. o.). Sveriges
ointroducerade adels förening
stiftades 1911 med huvudsakligen ekonomisk
uppgift; har sitt säte i Stockholm. — Finska
adelsförbundet stiftades i mars 1922
på initiativ av verkl. statsrådet A. Ramsay.
Dess uppgift är att i första hand föröka
adelns gemensamma tillgångar. W. P.-G.
Adelskalender, se Adelsmatrikel.
Adelsköld, Klas (Claes) Adolf,
järn-vägsbyggare, politiker o. förf. (1824—1907),
major vid Väg- och vattenbyggnadskåren 1862
—75. Som nivellör vid Fryksta—Klarälvens
järnväg tog han 1849
det första spadtaget
på den första
svenska järnvägen.
Under 26 års
verksamhet som
järnvägs-byggare verkställde
A. undersökningar
för och uppgjorde
förslag till mer än
300 mil av Sveriges
enskilda järnbanor
och byggde själv
över 70 mil av dessa.
Han utförde
dessutom bro- och
hamn
byggnader, sjöavtappningar och
kanaliserings-arbeten m. m. (en del även i Finland). — A. var
frihandlare och moderatliberal samt 1875—93
ledamot av Första kammaren. Vid
behandlingen 1883 av försvarsfrågan gjorde han sig
i viss mån bemärkt genom frambärandet av
en motion om underhandling med makterna
om ständig och garanterad neutralitet för
Sverige samt genom sitt agiterande i pressen
för sjöförsvarets grundande på den av John
Ericsson konstruerade torpedbåtstypen
»De-stroyer» (se Ericsson, J.). Vid urtima
riksdagen 1892 avgav han en motion om ett
kombinerat lant- och sjöförsvar. A., som tog
initiativ till John-Ericssonsmonumenten i
Göteborg och Stockholm, har utgivit en
utförlig levnadsteckning över Ericsson (1894)
samt dessutom sina egna levnadsminnen,
»Utdrag ur mitt dagsverks- och pro
diversekonto» (4 bd, 1899—1901).
Adelsmarskalk, i Ryssland före 1917 års
revolution benämning för ordf, vid
sammankomster av adeln inom ett guvernement.
Adelsmatrfkel, förteckning över de till ett
lands adel hörande personerna. En sådan
förteckning, som utkommer periodiskt, kallas
även adelskalender. Genealogiskt
ordnade förteckningar över ett lands
adelspersoner kallas ättartavlor. Äldsta svenska
adelsmatrikeln är A. A. v. Stiernmans
»Matrikel öfver Svea rikes ridderskap och adel»
(1754—55), som senare fortsatts av J. A.
Reh-binder, K. F. Rothlieb och K. G.
Kröningsvärd. Av J. G. An rep (se denne) utgå vos
»Svenska adelns ättartaflor» (4 bd, 1858—64;
ny uppl. under förberedelse), som för tiden
1857—1900 fortsattes av F. U. Wrangel och
O. Bergström (1895—1900). B. Schlegel och
K. A. Klingspor utgåvo 1875 »Den med
sköldebref förlänade men ej å riddarhuset
introducerade svenska adelns ättartaflor». Den
av J. G. Anrep 1854 grundade »Sveriges rid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
