Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelstitlar - Adelsuniform - Adelswärd, ätt - Adelswärd, Axel Teodor - Adelswärd, Erik Göran - Adelswärd, Erik Reinhold - Adelswärd, Georg Nikolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Adelsuniform—Adelswärd
146
Jlaku greve, Shi vicomte och Dan baron.
Såsom i viss mån a. må även nämnas några titlar,
som föras av en del adliga familjer, såsom
Edler i Tyskland, Ritter i Österrike och
jonk-heer i Holland. Adelstitlarna ärvas
mycket olika i olika länder. Blott den brittiska
aristokratien (se vidare P e e r a g e) och den
kejserliga franska adeln ha i detta hänseende
en lagstadgad succession. I Frankrike gick den
kejserliga adelstiteln i arv till äldste sonen.
Inom den spanska »grandezzan» gälla i
huvudsak samma successionsregler som inom de
engelska pärsfamiljerna, men här råder
samtidigt en oerhörd godtycklighet i fråga om
yngre söners upptagande av familjenamn och
titlar. I Tyskland, Danmark och Sverige är
ärftligheten av titlar utsträckt till samtliga
familjemedlemmar, eller ock gäller
förstfödslo-rätten, såsom i regel för nyare ätter. I
Sverige ärves särskilt inom de fr. o. m. 1809
kreerade grevliga och friherrliga ätterna samt
inom ätten Beck-Friis titeln blott av äldste
sonen. Inom de grevliga ätterna Klingspor,
Rid-derstolpe, Strömfelt, af Ugglas samt inom de
friherrliga Lagerheim och af Wetterstedt bär
äldste sonen redan under faderns livstid
dennes titel. Se vidare särskilda artiklar om de
olika titlarna. (W. P.-G.)
Adelsuniform. Svensk a.
består av trekantig hatt med gul
kokard, guldträns och guldtofsar,
frack av mörkblått kläde med
förgyllda knappar med tre
kronor, antingen knäppt upp till
halsen eller öppen, och till
densamma epåletter med broderade
guldmattor och grova
guldbuljo-ner samt byxor likaledes av
mörkblått kläde med bred
guldgalon. Till stor gala vid hovet
ha även dylika av vitt kläde
begagnats. Uniformen torde ha
införts vid slutet av 1700-talet.
Den omnämnes i ridderskapet
och adelns riksdagsprotokoll för
1817—18 i samband med
uni-formsändringar vid armén.
(W. P.-G.)
Adelswärd, adlig ätt från
Norrköping, härstammar från
rytt-mästaren Johan Hultman, som
adlades 1719 och vars son Johan (se nedan)
blev frih. 1770. Dennes sonson Erik Reinhold
(se nedan) fick 1823 grevlig värdighet, som
hans barn vid hans död avsade sig. Se även
Adels wärdska baroniet.
Adelswärd, Axel Teodor, frih., politiker
(f. 1860 13/io), se.lan 1901 innehavare av
Adel-swärdska baroniet. Led. av Andra kammaren
1906—08 och 1912—19, är A. sedan 1920 led.
av Första kammaren samt har varit
finansminister i andra staaffska ministären okt. 1911 —
febr. 1914. Vid 1906 års riksdag motionera le
A. (jämte Å. H. Hammarskjöld) om den
politiska rösträttsfrågans lösning genom propor-
tionella val även till Första kammaren.
Förslaget framställdes av A. ånyo 1907 men då
med yrkande på politisk rösträtt även för
kvinnan och Första kammarens utseende
genom elektorer, och
han uppträdde i
debatten mycket
energiskt mot varje
försök att komma fram
på »Tällbergslinjen».
På senare år har A.
bl. a. som delegerad
och förf, ägnat
mycket arbete åt den
in-terparlamentariska
unionen och det
internationella arbetet
för åstadkommande
av varaktig fred och
för bättre ordnande
av framtidens internationella
rättsförhållanden. Är ordf, i Sv. föreningen för Nationernas
förbund och sedan 1922 president i
interparla-mentariska unionen. A. har utgivit en mängd
broschyrer i politiska, sociala och
kommunikationsfrågor.
A., som genomgått Tekniska högskolan 1878
—81, är även bemärkt som industriman och
har vid Åtvidaberg grundat flera industriella
anläggningar, 1906 övertagna av Åtvidabergs
fören. industrier, samt bildat a.-b.
Åtvidabergs kopparverk (1900—10), sedan
Forsa-ströms kraft-a.-b. Tillika har han på många
sätt verksamt befrämjat svensk
trädgårdsskötsel, bl. a. genom att på egendomen
Adels-näs i Östergötland inrätta en tidsenlig
trädgårdsskola. Genom omfattande anläggningar,
bl. a. av trädskolor samt spaljéfruktodlingar,
ha trädgårdarna där blivit bland de främsta
i sitt slag i norden. Ths. G. L—d.
Adelswärd, Erik Göran, frih., politiker
(1751—1810), son till Joh. A.; överstes avsked
1784. Tog livlig del i riksdagarna 1786—1809,
tillhörde 1786 den unga adelsoppositionen,
räknades vid 1809 års riksdag till
gustavianska partiet och deltog 18 juli 1809 i dess
strider mot tronföljarvalets företagande. Han
tog ofta till orda i konstitutionella frågor.
Adelswärd, Erik Reinhold, ämbetsman
(1778—1840), son till E. G. A. Urspr. militär
(avsked 1808) och hovman
(överstekammarjun-kare 1817 samt chef för kronprinsens hov
1823), erhöll han 1823 grevlig värdighet samt
efterträdde 1825 G. F. Wirsén som president
i Statskontoret och var från 1829 till sin död
statsråd. Han bevistade riksdagarna 1809—
34. Var som riksdagspolitiker moderat och
lät som medlem av Karl XIV Johans statsråd
synnerligen litet tala om sig. A. har
efterlämnat dagboksanteckningar 1823—27 (i
Adelsnäs’ arkiv) av intresse och delvis ganska
kritiska mot Karl Johan.
Adelswärd, Georg Nikolaus, frih.,
diplomat (1810—78), brorson till E. R. A. Var
envoyé i Petersburg 1856—58 och i Paris
Svensk
adelsuniform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
