Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelsmatrikel - Adelsmöte - Adelsnäs - Adelsprivilegier - Adelstitlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Adelsmöte—Adelstitlar
144
derskaps och adels kalender» utges sedan 1898
årligen och redigeras sedan 1919 av K. C:son
Lewenhaupt. över den sv. ointroducerade
adeln ha utgivits kalendrar 1886 och 1899 av
K. H. Tersmeden samt sedan 1912 av T. E.
v. Gerber.
Bland de talrika utländska arbetena av
motsvarande slag må här endast nämnas: i
Finland F. O. Wasastjernas Ȁttar-taflor
öfver den på Finlands Riddarhus introducerade
adeln» (3 bd, 1879—83), »Storfurstendömet
Finlands riddarhus och adels kalender» (den
äldsta utgiven 1858) och »Finlands
ridder-skaps och adels kalender» (f. n. utg. av O.
Wasastjerna); i Danmark »Danmarks adels
aarbog» från 1883, länge redigerad av H.
Hjort-Lorenzen och A. Thiset; i Tyskland
»Gothai-sches genealogisches Taschenbuch» (för resp,
grevliga, friherrliga samt uradliga och
brevadliga hus); i Frankrike »Annuaire de la
noblesse de la France»; i England »Burke’s
peerage and baronetage» och »Whitaker’s
peerage, baronetage, knightage, and
com-panionage».
Adelsmöte. Efter förlusten 1866 av sin
särskilda politiska representationsrätt
sammanträder sv. adeln regelbundet vart tredje
år till s. k. adelsmöte för överläggning om
gemensamma angelägenheter av ekonomisk
och privilegienatur. Representationsrätten
vid dessa möten är fastställd efter samma
grunder som voro gällande för adelns
deltagande i ståndsriksdagarna.
Adelsprivilegier kallas med ett gemensamt
namn de särskilda privilegier, förmåner,
friheter och rättigheter, familjerättsliga samt
borgerligt, ekonomiskt och politiskt rättsliga,
som tillkommit eller tillkomma adeln såsom
stånd eller korporation (se Adel). En
väsentlig svensk urkund i detta hänseende äro
adelsprivilegierna av 16 okt. 1723. De
privilegier, som under tidens lopp tillförsäkrats
svenska adeln, ha sedermera till största delen
blivit med ridderskapet och adelns bifall,
som jämlikt § 114 R. F. erfordras härför,
upphävda, och de kvarstående äro huvudsakligen
endast formella. Märkligast bland dessa äro
adelsmans privilegium att undgå häktning i
vissa fall samt hans rätt att efter egen önskan
kalla boupptecknings- och arvskiftesmän.
Rättigheten att kalla huspredikapt är i
kyrkolagen tillförsäkrad frälseman. W. P.-G.
Adelstitlar. Högsta adelstitel är numera
hertig (furste), d. v. s. fr. duc, prince, it.
duca, principe, sp. duque, eng. duke, ty. Herzog,
Fürst, ry. knjas. Näst efter denna titel
kommer i romanska länder och Storbritannien
markis, eng. marquess, fr. marquis, it.
mar-chese, sp. marques. Närmast härefter kommer
grevetiteln. Den brukas i Sverige, där
konungen numera ej äger rätt att utdela
furstetiteln och där sådan titel förlänats endast två
ggr (till släkterna Hessenstein och Putbus),
som högsta adelstitel och i Tyskland,
Österrike, Polen, Ungern, Ryssland m. fl. samt
motsvaras av fr. comte, it. conte, sp. conde och
Huvudbyggnaden på Adelsnäs.
Adelsnäs, säteri i s. ö. Östergötland, vid
smålandsgränsen invid Bysjön; Atvids
socken, Östergötlands län. Är huvudgård i
Adelswärdska baroniet och omfattar 1,022
har. Ny, slottslik huvudbyggnad uppfördes
1916—20 efter ritningar av I. G. Clason.
Samtidigt ordnades och förbättrades den
gamla parken och trädgården och uppfördes
nya växthus. Mitt emot herrgården är på
norra stranden av sjön förlagd en storartad
anläggning av trädskola och fruktträdgårdar
och den 1901 upprättade Adelsnäs’
trädgårdsskola. — A. hette urspr. Näs. Se A. Rydström,
»Det gamla A.» (1913).
i Storbritannien av earl (med count avses där
alltid utländsk grevevärdighet).
Efter grevetiteln kommer i Storbritannien
viscount och i Frankrike och andra romanska
länder vicomte, visconte, vizconde o. s. v. samt
i Sverige och övriga germanska länder
fri-herretiteln (baron) ; i Danmark är barontiteln
den officiella. Under dessa värdigheter stå i
England baron (i dagligt tal »lord»), en lägre
pär stitel, baronet, som dock icke medför
pärskap (plats i överhuset), och knight, som
medför titeln sir och icke är ärftlig. De sedvanliga
europeiska adelstitlarna ha upptagits av
Japan, där Ko är lika med furste, K6 markis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
