Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adlercreutz, Axel Gustav - Adlercreutz, Axel Johan Patrik - Adlercreutz, Carl Johan - Adlerfelt, ätt - Adlerfelt, Gustav - Adlerfelt, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Adlercreutz—Adlerfelt
162
trättplats landshövdingposten i Malmöhus
län. Som riksdagsman i Andra kammaren
(1877—80) var han en av huvudmännen för
den mot lantmannapartiet fientliga
»intelligensen». Med en för en förtroendeämhetsman
mycket uppseendeväckande skärpa motsatte
han sig där det av dåv. civilminister
Thyse-lius framlagda lantmannavänliga
regerings-förslaget om skjutsskyldighetens avlyftande
från jordbruket. A. var en varm anhängare
av Evangeliska fosterlandsstiftelsen och i
många år dess ordförande.
Adlercreutz [-kröjts], Axel Johan Patrik,
diplomat (f. 1871 4/io) ; son till A. G. A.
Avlade jur. kand.-examen i Uppsala 1896, blev
led. av internat. domstolen i Egypten 1906,
kansliråd och avdelningschef i
Utrikesdepartementet 1917, t. f. kabinettssekreterare 1918
och ministerresident 1919 samt minister i Bern
1921. Innehar sedan 1922
ministerbefattningen i Haag.
Adlercreutz [-kröjts], Karl Johan,
härförare, statsman (1757 27A—1815 21/s). A., som
var f. på Kiala i Borgå socken i Finland,
inträdde redan vid 13 års ålder i krigstjänst,
utmärkte sig i det ryska kriget 1788—90 och
befordrades till major i armén 1789. Överste
och chef för ett finskt infanteriregemente
1804, blev han vid utbrottet av 1808 års krig
chef för andra brigaden av finska armén och
inom kort tjänstgörande generaladjutant och
slutligen s. å. generalmajor samt förde befälet
bl. a. vid Siikajoki, Revolaks, Nykarleby,
Lappo, Alavo, Salmi, Oravais. Särskilt vid
sistnämnda slag visade det sig tydligt, att
A. saknade fältherrens kallblodiga
omdömesförmåga, och flera av de vid föregående
strider vunna fördelarna hade ej heller begagnats
så, som de kunnat, om han gjort sig bättre
underrättad om fiendens ställning och snabbare
och mera energiskt ingripit. Den
fältherregloria, varmed Montgomery och Runeberg
omgivit A., har förbleknat inför den nu
härskande historiska uppfattningen. Det var A.,
som med Kamenskij avslöt konventionen i
Olkijoki (19 nov. 1808), varigenom Finland
utrymdes. A., som länge önskat slut på
kriget, begav sig i avsikt att söka vända
sinnena till fred i jan. 1809 till Stockholm, där
han mottogs med stor entusiasm och där de
mot Gustav IV Adolf sammansvurna
officerarna genom bemedling av A:s adjutant M.
Björnstjerna närmade sig honom. A. visade
sig emellertid mycket försiktig och avböjande
och förmåddes först i sista stund att djärvt
ingripa och arresterade konungen 13 mars.
A. blev medlem av interims regeringen och
hade som tjänstgörande generaladjutant
ledningen av krigsväsendet. Men han saknade
ledaregenskaper och stod alltjämt under sin
släkting Karl Lagerbrings inflytande. Hans
auktoritet led ock mvcket, då Adlersparre i
strid mot riksföreståndarens och A:s order
installerade sig i huvudstaden med sina trupper
samt framkallade förändringar i regeringen och
omintetgjorde den av A. omhuldade planen att
utropa Gustav Adolfs nioårige son till konung.
Av riksdagen, som högtidligen avtackade A.
jämte Klingspor och Adlersparre, mottog han
som 50-årsförläning Läckö kungsgård.
A. deltog även i planen i slutet av 1809
eller i början av 1810 på en ny statsvälvning
för att öka konungens makt, men det hela
strandade, troligen genom Adlersparres och
Karl Augusts ingripande. Såsom
generaladjutant för armén spelade A. vid mordet på A. v.
Fersen till en början en mycket slät roll. A., som
blivit Adlersparres efterträdare i statsrådet,
verkade en tid för valet av administratorn av
Oldenburg till tronföljare efter Karl August
men följde sedan sin frände L. v. Engeström
över på Bernadottes sida och bidrog kraftigt
till att övertala Karl XIII. Under 1813 års
fälttåg mot Napoleon var han chef för norra
tyska arméns generalstab och deltog i slagen
vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig.
Senare deltog han i fälttågen mot Danmark
1813 och i Holland och Belgien samt ledde
efter fredsslutet svenska härens hemmarsch.
Som generalstabschef deltog han ock i
fälttåget mot Norge och tillstyrkte livligt
konventionen i Moss. Kort därefter upphöjdes han
i grevligt stånd. Som personligen tapper samt
flärdfri, redbar och plikttrogen lever A. ännu
i minnet. — A:s porträtt återgives på
vid-stående plansch. — Litt.: »Sveriges krig åren
1808—09», utg. av Generalstabens krigshist.
avd. (1890—1910).
Adlerfelt, sv. adlig ätt, urspr. finsk,
härstammande från hovkamreraren Karl
Johansson, adlad 1693. Hans son Per (se
nedan) blev frih. 1720. Hans ätt utdog 1769,
den adliga 1808.
Adlerfelt, Gustav, karolin (1671—1709).
Var från 1701 till sin död i slaget vid Poltava
Karl XII:s trogne följeslagare och
hovjun-kare. Sedan »den lille prinsen», hertig
Maximilian Emanuel av Württemberg (se denne),
1703 anlänt till högkvarteret, stod han
ock denne mycket nära. Den journal A. förde
ända till två dagar före sin död är en av de
viktigaste källskrifterna till Karl XII:s
historia och utgavs på 1700-talet på franska, tyska
och engelska men på svenska och i
översättning från originalmanuskriptet först 1919 av
S. E. Bring under titeln »Karl XII:s
krigsföretag 1700—1706». Jfr K. Hallendorff, »Karl
XII i Ukrajna. En karolins berättelse» (1915).
Adlerfelt, Karl, militär, ämbetsman (1719
—69), son till P. A. Ingick efter sitt
deltagande i finska kriget 1741—42 i fransk tjänst
och var bl. a. adjutant hos marskalken av
Sachsen. Efter hemkomsten 1745 blev han
generalmajor (1760) och slutligen 1764
landshövding i Malmöhus län. Hans förvaltning
utmärktes av länets utveckling i flera
riktningar, skogsodling, storskiftets ordnande,
fattigvård m. m. De gamla goda landsvägarna
i södra Skåne äro berömliga minnen från hans
landshövdingtid.
I. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>