Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afganistan - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Afganistan (Historia)
210
En karavan i Bolanpasset på gränsen till Indien.
Afganerna själva påstå, att de redan under
Muhammeds livstid skulle ha fått
underrättelse om hans förkunnelse oeh ha sänt en
beskickning till Medina, vars medlemmar vid
återkomsten omvände landet till islam. Men
det verkliga förhållandet torde vara, att
inträngande arabiska erövrare på 700-talet e. Kr.
påtvungo befolkningen muhammedanismen och
införlivade A. med kalifernas rike.
Vid dettas sönderfallande utbredde de
turkiska ghaznaviderna (976—1154; se d. o.)
från Ghazni i A. sitt välde över Iran och
delar av Indien; de efterföljdes vid mitten
av 1100-talet av de s. k. ghoriderna (se d. o.),
antagligen A:s första inhemska dynasti.
Omkr. 1220 kom A. under mongolernas av
Djingis-kan (se denne) grundade välde och
blev i slutet av 1300-talet ett byte för Timur
lenk (se denne), som gav sina söner delar av
landet som självständiga riken. Ett av dessa,
Herat, uppblomstrade livligt och blev en
medelpunkt för orientaliskt kulturliv. Vid
1400-talets mitt bemäktigade sig en rent
afgansk dynasti, Lodi-familjen, tronen i
Delhi, medan Kabul 1504 erövrades av Babur
(se denne), en ättling av Timur, som ett
tjugutal år senare störtade Lodi-dynastien och
grundläde stormogulernas välde (se Indien,
historia).
I början av 1600-talet började A., som
dittills utgjort en del av stormogulernas rike,
att lösslitas från detta; Kandahar avträddes
redan av Jahangir (1605—27; se denne) till
Persien, och under hans efterträdare schah
Jahan (se denne) fördes häftiga krig mellan
honom och detta land om besittningen av
Kabul — oftast med föga framgång för
stor-mogulen. Under denna tid förvärvade sigen del
av de afganska stammarna ganska stor
självständighet. För en kort tid lyckades
ghil-saierna t. o. m. göra sig till herrar över hela
Persien (1720-talet), som dock under Nadir
schah gjorde sig fritt och även erövrade A.
(1737—38). Men efter Nadirs död (1747)
valde afganerna Ahmed kan till emir. Denne
tog sitt residens i Kandahar, antog titeln
schah och lät kalla sig Dur-i-durän
(»tidsålderns pärlä»), varefter hans dynasti och stam
sedan uppkallades. Genom lyckade
krigståg erövrade han en stor del av Persien och
Indiens n. v. provinser; hans mest bekanta
bragd är den stora segern över maratterna
vid Panipat (1761; se I n d i e n, historia). En
mängd av hans erövringar gick emellertid
efter hans död (1773) åter förlorad. Hans
ätt förjagades kort efter 1818 från Kabul av
Dost Muhammed, tillhörande en annan gren av
samma stam.
Vid denna tid började en tävlan mellan
England och Ryssland om inflytandet i A.,
och den störtade emiren, schah Schuja, blev
med engelsk hjälp återinsatt 1838. En
resning uppstod 1841, under vilken engelska
Afganskt bostadshus på landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
