Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afganistan - Befolkning - Religion och undervisning - Styrelsesätt - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Afganistan (Religion o. undervisning—Historia)
208
Khaibarpasset.
ryttarfolk. De äro ridderliga, tappra och
gästfria, men under deras till synes öppna
väsen dölja sig misstro och rovlystnad.
Tadjikerna äro åkerbrukare eller
hantverkare och köpmän. Hazaraerna äro
skickliga ryttare men stå i övrigt lågt. Årligen
översvämmas Indiens slätter av ghilsaier, som
föra karavantågen över gränsen.
Religion och undervisning. Religionen är
övervägande sunnitisk islam. Afganernas
skolbildning är obetydlig, och undervisningen skötes
av de andliga, mullaherna, som meddela
grunderna i läsning och skrivning och kännedomen
om koranen. De högre klassernas bildning
omfattar även Persiens klassiska litteratur.
Yttre »tadamuren kring Kabul.
Styrelsesätt. A. är en absolut monarki, styrd
av en emir. Det delas i fyra provinser: Kaoul,
Turkestan, Herat och Kandahar. Var
provins lyder under en guvernör (naib), ansvarig
inför emiren. Provinserna uppdelas i distrikt;
i spetsen för dessa står adeln. Denna klass
utgöres av: sirdarer eller det ärftliga
adelskapet, k a n e r eller de av folket valda
hövdingarna och m u 11 a h e r, de
muhammedanska prästerna och lärarna. — Den stående
armén säges uppgå till ung. 100,000 man men
torde kunna bringas upp till betydligt högre
numerär. Landets förnämsta militära styrka
ligger i dess otillgängliga natur, frånvaron
av järnvägar och andra goda vägar och berg
passens strategiska betydelse.
Historia. Den ursprungliga befolkningen
var nära besläktad med de persisk-mediska
stammarna och hade antagligen samma
religion som dessa, men under äldre tider hade
A. absolut ingen nationell eller politisk
enhet och tillhörde därför som provins efter
varandra akemenidernas, Alexanders och
seleukidernas välden. Seleukos I avträdde
omkr. 305 f. Kr. ö. delen av A. till den
indiske storkonungen Chandragupta (se denne).
Omkr. 250 f. Kr. kom A. under det grekisk
baktriska väldet, vilket bibehöll sig ända
till omkr. 90 f. Kr., då det störtades av
sky-tiska nomadstammar från det inre av Asien.
Intet är egentligen känt rörande A:s
historia under de följande århundradena ända
fram till den muhammedanska erövringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
