Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afganistan - Historia - Afiun-Karahisar - Afoni - Aforism - Aforistiskt - Afranius, Lucius - Afrika - Gränser och areal - Höjdförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Afiun-Karahisar—Afrika (Gränser och areal—Höjdförhållanden)
•214
Gata i Herat.
roende upprepades, regelbundna diplomatiska
och konsulära förbindelser avtalades och
privilegiet att tullfritt införa krigsförnödenheter
genom Indien återställdes, under förutsättning
av fortsatta vänskapliga förbindelser. Före
fördragets undertecknande avgav A:s regering
en skriftlig försäkran, att ryska konsulats
upprättande ej skulle tillåtas i gränsdistrikten
Jalalabad, Ghazni och Kandahar.
Litt.: Malleson, »History of A.» (1879);
Forbes, »The afghan wars» (1892); Curzon,
»Problems of the far east» (1894); Roberts,
»Forty-one years in India» (1898); Angus
Ha-milton, »A.» (1906).
Afiün-Karahisa’r (»Opium-svart-borg»), stad
i Mindre Asien i turk, vilajetet Brussa, ö.
om Smyrna; knutpunkt vid Bagdadbanan och
linjen A.—Smyrna. Folkmängden uppges till
20,000. A. är medelpunkten i ett stort
opiumdistrikt. Tillverkning av mattor; livlig
handel, i synnerhet med opium. Vid A. började
26 aug. 1922 Mustafa Kemåls segerrika
offensiv mot grekerna.
Afoni, den högsta graden av stämmans
ton-löshet.
Afori’sm, kort och utan anknytning till
annat framställd tanke av betydelsefullt
innehåll, tankekorn, tänkespråk.
Afori’stiskt kallas ett framställningssätt,
som rör sig i aforismer.
Afränius, L u c i u s, romersk komediförf.
(omkr. 100 f. Kr.). Ansågs som den
för
nämste representanten för fäbula togäta, d.v.s.
lustspel över romerska ämnen. Man känner
titlar på över 40 lustspel av A. Se Latinska
litteraturen.
Afrika, den i flera hänseenden »mörka»
världsdelen, utgör sydvästra delen av
»Gamla världen» och skiljes från Europa av
Medelhavet, från Asien av Röda havet.
INNEHÅLL:
sp.
Gränser o. areal ....214
Höjdförhållanden ....214
Sjöar o. floder .....217
Geologiska förhållanden217
Klimat ..............219
Växtvärld ...........220
Djurvärld............224
Befolkning ...........226
Näringar o.
förbindelseleder ..............231
Religion .............233
Kolonisering .........233
Politisk indelning ...234
Upptäcktshistoria.....235
Gränser och areal. Med Asien äger Afrika
landförbindelse genom det 115 km breda
Suez-näset, vilket sedan nov. 1869 är genomskuret av
en kanal. A:s östkust sköljes av Indiska
oceanen och dess västkust av Atlanten. Det har en
mycket enformig, av havet föga sönderskuren
kust. Dess större vikar äro endast väldiga,
halvcirkelformiga inbuktningar, såsom Stora
o. Lilla Syrten av Medelhavet, Guineabukten
med Benin- och Biafrabukterna på
Atlantens kust samt Sansibar- och
Delagoabuk-terna på östkusten mot Indiska oceanen.
Från världsdelens nordligaste punkt, Kap
Blanco (37° 20’ n. br.), till dess sydligaste,
Kap Agulhas (34° 51’ s. br.), är längden
800 mil, från dess västligaste punkt, Kap
Verde (14° 35’ v. Igd fr. Gr.), till Ras Hafun
(51° 28’ ö. Igd fr. Gr.), strax s. om Kap
Guar-dafui, är avståndet 750 mil. Ytinnehållet är
29,932,784 kvkm, därav på öarna 620,000 (på
Madagaskar ensamt 585,530 kvkm). Det är
således 3 ggr större än Europa men blott
2/ä av Asien. Kustlängden är 2,763 mil, vilket
i förhållande till världsdelens storlek är icke
fullt hälften mot Europas.
Höjdförhållanden. Afrikas
terrängförhållanden utmärkas av stor enformighet. Det har
icke många mäktigare bergssystem och större
lågslätter utan kan i stort sett sägas utgöra en
högslätt, uppdelad i ett antal mindre högslätter,
de mest betydande s. om linjen
Loanda—Bab-el-mandeb, där man kan tala om ett
Hög-afrika. Världsdelen har en sakta lutning
från s. till n. Medelhöjden är i s. delen
1,200 m, i Sahara 200—500 m. Än större är
skillnaden mellan ö. och v. delen av A., i
det att så gott som alla höga bergspartier
utom Kamerun- o. Atlasbergen ligga i ö. A.
Karakteristiska för A. äro randbergen, som
gå parallellt med kusten. Särskilt
framträdande äro dessa randberg i Sydafrika, i
v. delen av övre Guinea, i Marocko och
Algeriet, vid Röda havet och Somalilandets
nordrand.
Man kan geografiskt indela Afrika i följande
naturliga huvuddelar: 1) Atlasbergen, 2) den
norra platån, som omfattar Sahara, Sudan och
Nilens område, 3) Abessinien och Somalihalv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
