Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Höjdförhållanden - Sjöar och floder - Geologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Afrika (Sjöar och floder—Geologiska förhållanden)
218
tanterna ö. om Sansibar äro korallöar, och
Seychellerna bestå av urberg. Maskarenerna
ö. om Madagaskar, Mauritius och Réunion äro
vulkaniska. Madagaskar, som genom den på
sitt smalaste ställe 370 km breda
MoQarabique-kanalen skiljes från fastlandet, är näst
Grönland, Nya Guinea och Borneo jordens största
ö. I Atlanten ligga vulkanöarna Tristan da
Cunha (nästan mitt i oceanen) v. s. v. om
Kapstaden, S:t Helena och Ascension.
Likaledes vulkaniska äro Fernando Pöo, Ilha do
Principe, Säo Thomé och
Anno-bom i Guineabukten. S. om
Gambias mynning liggaBissagosöarna.
Västerut från Senegal ligga Kap
Verdeöarna med vulkankäglor till
inemot 3,000 m. Strax utanför
kusten av Rio de Oro påträffas
Kanarieöarna med ur havet brant
uppstigande kuster och
vulkantoppar, såsom Pico de Teyde på
Teneriffa; rakt norrut ligger den
likaledes vulkaniska Madeira.
Azorerna höra snarast till Europa.
Sjöar och floder. Utanför den
stora insjöregionen är Afrika
ganska fattigt på insjöar. Med
undantag av Tsadsjön i Sudan,
sjotten i Algeriet och Tunisien,
Stanley pool, Tumba och Leopold
Il-sjön i nedre Kongoområdet
ligga A:s insjöar på den
östafrikanska högplatån. Alla på denna
platå liggande sjöar höra till
Nilens, Kongos och Sambesis
vattenområden. Till Nilen hör bl. a.
Victoria njansa, A:s största insjö,
till Kongo Tanganjika och till
Sambesi Njassa genom sitt avlopp
Schire. Gemensamt för A:s
viktigaste floder är, att de vid ge
nombrottet av randbergen bilda
forsar (katarakter) nära
mynningen, under det att de ofta äro
segelbara långa sträckor i det
inre. Kongofloden, jordens näst
största flod, har strida forsar
nästan ända fram till mynningen,
men 27 mil längre upp vid
Stanley pool blir den bitvis segelbar
på en sammanlagd sträcka av
mer än 300 mil. Sambesi bildar
A:s största vattenfall, Victoriafallen (se
bilden). På Nilen och Sambesi hindras sjöfarten
även av deltabihlningar och sandbankar, ö.
Geologiska förhållanden. A:s gränser
bestämmas av brottlinjer, som äro av
jämförelsevis sent datum. Genom Abessinien och
den stora sjöregionen längre söderut
fram-stryka ävenledes förkastningar; dessa
tillhöra samma serie av gravsänkor som Röda
havet, Döda havet o. Jordandalen. Tertiära
och äldre bergskedjor intaga större delen av
området mellan Medelhavet och Sahara. De
ansluta sig över Gibraltar och Sicilien till
de alpina veck regionerna i Sydeuropa. För
övrigt saknas inom A. yngre bergskedjor.
De sedimentära formationerna av
ungpaleo-zoisk och mesozoisk ålder intaga därför i
Syd- och Centralafrika ett horisontellt läge
och bilda till följd av den erosion, för
vilken de under tidernas lopp varit utsatta,
utpräglade taffellandskap. Under dessa
formationer framträder mångenstädes det av
graniter, gnejser och kristalliniska skiffrar
bestående urberget och i Sydafrika även
Victoriafallen.
veckade devoniska lager. Bland de yngre
formationerna är särskilt den till perm och
trias hörande s. k. karrooformationen
(se d. o.) anmärkningsvärd, emedan i
densamma finnas moränbildningar och andra
glaciala bildningar, som vittna om en
nedisning. Den utgöres övervägande av
bildningar från sötvatten eller fastland, och i
densamma har man funnit en egendomlig fossil
fauna av primitiva reptilier (se A n o
modo n t i a). Formationen har sin huvudsakliga
utbredning i Sydafrika men förekommer även
i övre Guinea och i Tanganjika-territoriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
