Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Geologiska förhållanden - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Afrika (Klimat—Växtvärld),
220
Den genomsättes av basiska, vulkaniska
bergarter, vilka på grund av sin större
mot-ståndsförmåga mot denudation framträda
såsom bergstoppar. Dylika eruptivbergarter
äro moderklyft för de sydafrikanska
diamanterna (Kimberley). Yngre vulkaniska
bergarter och vulkaner uppträda i samband
ined de stora östafrikanska
förkastnings-linjerna (ex. Kilima-ndjaro och Kenia) och
dessutom i Kamerun och Sudan. I n. Afrika
och Sahara finnas yngre sedimentära
bildningar, huvudsakligen tillhörande krita och
tertiär; i ö. och s. ligga de i allmänhet
horisontellt, t. ex. i Egypten den till kritan
hörande nubiska sandstenen och den
terti-ära numjiulitkalken, medan de i de n. v.
bergskedjorna äro starkt veckade. Bland
de kvartära bildningarna är, förutom de
stora flodernas deltaavlagringar (Nilen,
Kongo) och ökensanden, 1 a t e r i t (se d. o.)
att nämna. Denna rödbruna vittringsjord är
rådande inom de nederbördsrikare delarna av
A. och torde upptaga omkring hälften av
hela kontinentens yta. Av värdefulla mineral
och malmer har A. diamanter
(Kimberley-distriktet), guld (huvudsakligen Transvaal),
järnmalmer o. fosfor it (Algeriet och Tunisien).
Andra malmer och mineral ha jämförelsevis
ringa betydelse. A. G. H.
Klimat. Atmosfärens allmänna cirkulation
med därav föranledda bälten av högt lufttryck
vid omkr. 35° n. och s. br., lägre däremellan,
ger åt A:s klimatområden en symmetrisk
fördelning kring den termiska ekvatorn, som
flyttar sig med solen och kännetecknas av ymnigt
regn och fuktig hetta; temperatur och
nederbörd uppvisa två maxima under året. Närmast
i n. och s. ansluta sig savannklimaten med
högre temperatur och utpräglad regntid under
sommarhalvåret, därefter kommer Saharas och
Kalaharis ständigt torra och regnfattiga öken-
Juuremperatur vid havsytan (enl. G-orczynski, 1918).
Årsnederbörd (efter Knox, 1911).
klimat, där dagens olidligt höga temperatur
om natten avlöses av vederkvickande svalka
eller t. o. m. frost. Medelhavstrakternas
hälsosamma klimat med måttliga vinterregn
och strålande somrar har sin motsvarighet i
Kaplandets. Närheten till den stora asiatiska
kontinenten ger åt n. ö. A. en mer kontinental
prägel med större årstidsväxling i
temperaturen; ö. och v. A:s kusttrakter påverkas starkt
av havsströmmarna. Så medföra i v. de kalla
Kanarie- och Benguellaströmmarna dimma och
sparsamt regn samt relativ kyla, i ö. däremot
de varma monsun- och Moqambiqueströmmarna
temperaturstegring. I siti helhet är A. den
varmaste världsdelen; Sahara uppvisar högre
temperaturer över ett större område än någon
annan trakt av jorden. Mer än 4,000 rnm
årlig nederbörd faller i Sierra Leone. —
Avvikelser från här givet klimatschema, särskilt
föranledda genom topografien, skildras under
de olika länderna. Litt.: A. Knox, »The
cli-mate of the continent of Africa» (1911); W.
G. Kendrew, »The climates of the continents»
(1922). B. R.
Växtvärld. Ur växtgeogr afisk synpunkt
kan den afrikanska kontinenten lämpligen
indelas i följande huvudområden: 1)
medelhavsområdet, 2) det nordafrikanska ökenområdet,
3) det afrikanska skogs- och stäppområdet,
4) sydvästra Kapområdet. Härtill komma:
5) det madagassiska och 6) det makaronesiska
området, vilka omfatta de större öarna och
ögrupperna utanför Afrikas kust.
Nordafrikas kustländer tillhöra det i
huvudsak ganska enhetliga medelhavsområdet,
varav den afrikanska delen är torrast. Den är
också ur temperatursynpunkt rätt växlande.
Vegetationen består till stor del av xerofila
(se d. o.) element. Synnerligen karakteristiska
äro ständigt gröna träd och buskar med tjocka,
läderartade blad. Skogar äro i de lägre regio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
