- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 1. A - Arcimboldus /
225-226

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Djurvärld - Befolkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

225

Afrika (Befolkning)

226

en mängd smärre ökenfåglar, huvudrollen.
Därjämte finnas andra former, som synas
mera tillhöra den etiopiska faunan. Några
dylika äro dock nu utrotade, t. ex. lejon.
Gränsen mellan de båda regionerna utgöres
av Sahara. Den etiopiska regionen kan
indelas i den västafrikanska skogs regionen
samt den öst- och sydafrikanska stäpp
regionen. Madagaskar med kringliggande
små-öar bildar en särskild underavdelning (se
Madagaskar). Till följd av det
gynnsamma klimatet och den rika växtligheten kan
den etiopiska regionen uppvisa ett djurliv,
som med avseende på formernas mångfald
överträffar alla andra. Särskilt äro de stora
däggdjuren talrika. Typiska för den etiopiska
faunan äro den afrikanska elefanten,
flodhästen, vårtsvinet, busksvinet, bufflar och
talrika antiloper, fläckiga hyenan,
mungo-och genettarter, damaner, Hyrax,
jordsvinet, galagohalvapor, markattor och
babianer m. fl. De nu nämnda förekomma, om
ock i olika geografiska raser, över hela
kontinenten s. om Sahara. Särskilt
karakteristiska för det västliga skogsområdet äro
gorillan, schimpansen jämte många smärre
apor, vissa skogsantiloper, okapin, svarta
skogssvinet m. fl. Vid västkustens
flodmynningar lever en art lamantin, som har
sina närmaste släktingar i tropiska
Amerika. I det södra och östliga stäppområdet
leva noshörningar, giraffer, sebror, flertalet
antiloper, springharen m. fl. gnagare,
sna-belnäbbmöss, schakaler, hyenhunden, lejon,
jaktleopard och flera andra rovdjur.
Huvudsakligen till de s. delarna äro
guldmullvaden och några andra begränsade. I
nordöst träffas återigen avvikande former, den
smalrandiga, stora Grevysebran,
somalivild-åsnan, dromedaren jämte vissa antiloper.
Karakteristiskt för den etiopiska
dägg-djursfaunan är även frånvaron av vissa
eljest vitt utbredda grupper, såsom
björndjur, hjortdjur och får. Typisk för A:s
dägg-djursvärld är även den stora mängden särskilt
av stäppdjur, som förekomma i stora
hjordar, där människan ej utrotat dem. Men
särskilt i Sydafrika ha redan åtskilliga
djurarter fullständigt förintats. — Den
etiopiska fågelvärlden har även en stor mängd
av karakteristiska representanter, såsom
ba-nanätare, musfåglar, honungsgökar,
skugg-storken, träskonäbben, pärlhöns,
trädhär-fåglar, glansstarar, vävare, honungssugare,
Nectariniidae, o. s. v. För stäppområdet
utmärkande äro i främsta rummet den
afrikanska strutsen och vidare talrika stäpphöns,
trappar, frankoliner, gamar,
sekreterarfå-geln m. fl., för det västliga skogsområdet äro
bl. a. den grå papegojan (under det att
papegojor i övrigt äro mycket fåtaliga i
Afrika), grant färgade skäggfåglar samt
åtskilliga trastlika fåglar säregna. För det
övervägande antalet av de europeiska
flyttfåglarna är den afrikanska kontinenten
vinter

kvarter; en stor del kommer ej längre än
till Nordafrika, andra tränga in i det
tropiska bältet, och många vadare fortsätta till
Sydafrika. Bland kräldjuren äro bl. a. ett
par pytonormar, flera glasögonormar och
huggormar karakteristiska för A., likaså
bland ödlorna flera varnödlor, kameleonter
och ringödlor. Den farligaste och vanligast
förekommande krokodilen är nilkrokodilen, som
bebor sötvatten över hela området; i
Västafrika uppträda dessutom ett par andra
arter. — Av amfibier finnes uteslutande i A.
det till groddjuren hörande släktet Xenopus.
Karakteristiska fiskar äro släktena
Mormy-rus och Gymnarchus, darrmalen och en
lung-fisk. Bland de afrikanska landsnäckorna
må nämnas arterna av släktet Achatina,
bland de största av alla landsnäckor,
närmare 20 cm långa. Bland insekterna spela
termiter en huvudroll; tsetseflugan omöjliggör
nästan resor genom de trakter, där den
uppträder, på grund av sina för hästar och
hornboskap farliga styng. En annan närstående art
överför till människan den fruktansvärda
sömnsjukan, vilken genom de tidigare
europeiska expeditionerna i A. nått trakter, som
förut varit oberörda. Bland skalbaggarna
märkes den väldiga goliat, Goliathus regius.
Ett besvärligt plågoris är den från Sydamerika
till A. införda sandloppan. Av den afrikanska
maskfaunan är guinea- el. medinamasken mest
bekant. Lönnb.

Befolkningen anslås till omkr. 140 mill.
Tätast befolkade äro Egypten (Nildalen) och
trakterna kring Nigers nedre lopp och
Benue. I stort sett är A. de svartas världsdel,
men f. ö. delar sig dess befolkning i flera
stora grupper. Den äldsta kända rasgruppen,
utan tvivel en undanträngd urbefolkning,
bilda de ljushyade buschmännen i s. och
de med dessa kanske från början besläktade
dvärgstammarna i kontinentens inre
(jägarfolken akka, batua, abongo m. fl.). Om
även hottentotterna, såsom förr varit
brukligt, skola räknas hit, är ovisst.
Åtminstone deras språk tyder på sammanhang
med hamitspråken i n., och de äro kanske
att uppfatta som kroppsligt starkt förändrade,
med buschmansblod uppblandade rester av en
urgammal hamitisk invandring.
Huvudmassan av A :s befolkning kallas negrer, och de
delas, huvudsakligen på språkliga grunder,
i två stora grenar, bantufolk och s
u-dannegrer (av äldre etnologer
betecknade som »kaffrer» resp, »egentliga
negrer»). De mestadels mörka bantu inneha
A:s hela s. del, från buschmännens och
hot-tentotternas område upp till omkr. 5° n. br.
Hit höra bl. a. k a f f e r f o 1 k e n s. om
Sam-besi (med suluerna),
betsjuanastam-marna v. och n. v. om de förra, b a n g a 1 a
och en mängd andra stammar i
Kongobäcke-net, baganda n. om Victoriasjön, a k a
m-ba, akikuyu och wania-mwezi å
öst-afrikanska höglandet, was u a h el i längs In-

I. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:11:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfda/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free