Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Afrika (Befolkning)
228
diska oceanen m. fl. (se vidare Bantufol k).
Medan bantu såväl fysiskt som språkligt bilda
den mest homogena delen av A:s befolkning,
äro sudannegrerna, som bebo hela v. och
mellersta Sudan (s. om Sahara), så uppblandade
med främmande element, mest hamitiska och
arabiska, att en allmän karakteristik
svårligen kan åstadkommas. Av språkliga skäl
att döma (dialekternas stora olikhet m. m.)
äro dessa folk emellertid mycket gamla,
äldre än bantu, vilkas språk (enl. Meinhof m.
fl.) anses genom hamitiskt inflytande ha
utvecklat sig ur sudandialekter. Bland
sudan-negrernas många grupper och stammar må
nämnas as j an t i e r n a, dahoméerna
och kru-folket på Guineakusten samt
mandingoerna (rättare mande), en
väldig språkgrupp i v. Sudan. H a u s s a i
det inre anses som ett negriserat hamitfolk.
Ovisst torde ännu vara, var man skall placera
de ljushyade f u 1 b e, som brett ut sig över
stora delar av v. Sudan. De räknas emellertid
till hamiterna, fastän deras språkliga
ställning är outredd.
Yngre än negrerna i A. men dock
säkerligen där urgamla — att de tidigare skulle
bott i Asien är f. ö. en ren hypotes — äro
hamiterna, som förr bebodde hela
Nordafrika, Nildalen och Somalihalvön
inberäknade, och till vilka även de gamla egyp-
terna hörde. Ännu i dag ha de stora delar
av sitt ursprungliga område kvar. De
utgöra i första hand en språklig enhet. De
forna egypterna representeras nu mer el.
mindre rent av bondebefolkningen vid
Nilen, fellaherna, renast av den kristna
stadsbefolkningen, kopterna. Vidare
märkas bedsja, galla, somalier, b
a-h i m a, m a s s a j e r, berber m. fl.
Bedsja bebo Nubiens stäpptrakter mellan Nilen
och Röda havet. Galla bo dels i, dels s.
om Abessinien. De i n. äro muhammedaner
el. abessinska kristna, de i s. hedningar.
Deras grannar och gamla fiender
somalierna inneha hela den efter
dem uppkallade halvön
mellan Adenviken och
Jubaflo-den. Från detta område
synas också ha kommit b
a-h i m a, det härskande folket
i Un jo ro och övriga
stater vid de stora sjöarna,
samt massajerna å
öst-afrikanska stäpperna. B
er-be r n a slutligen bebo med
sina många grupper
Atlasbergen och n. Sahara. De ha
antagit muhammedanismen
och arabisk kultur men ha
likväl bevarat rastypen ren.
Hamiterna ha i synnerhet
trängts undan av från Asien
kommande semitiska folk,
särskilt genom de efter
islams uppkomst börjande
arabiska folkinvasionerna i n.
A. Araberna ha på många
sätt utövat starkt
inflytande på afrikanska
förhållanden och utbrett sin
religion och kultur över stora
områden i n. och ö. Men
ännu äldre semitiska
invandringar ha ägt rum, och spår
efter sådana finnas t. ex. i
Abessinien, där det ännu
brukade kyrkospråket, geez,
som givit upphov till de
moderna tigre-dialekterna
m. fl., är semitiskt. I n. A:s städer
finnas också talrika judar; likaså anse många
forskare de abessinska falascha som
av-komlingar av judar, som under
800—1200-talen kommo över från Sydarabien. — Ännu
ett befolkningselement, som förr kanske spelat
en större roll å A :s östkust, äro i n d o n e s
i-erna (malajerna), som representeras av
hovaerna på Madagaskar. Frobenius och
Ankermann tro sig även kunna påvisa ett
malaj iskt-indonesiskt inflytande över stora
delar av Centralafrika, från Sambesi upp
genom Kongobäckenet till Guineakusten.
Förvånande likheter finnas verkligen i
hydd-typer, vapen, träsniderier, masker m. m.
Erinras må till sist om, att i n. A. bo en
AFRIKA
F o 1 k k a nt a
Skala 1: 90 mill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
