Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afrika - Befolkning - Näringar och förbindelseleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Afrika (Näringar och förbindelseleder)
232
»Kulturkreise und Kulturschichten in Afrika»
(Zeitschrift für Ethnologie 1905); G. Buschan,
»Illustrierte Völkerkunde» (1922). K. G. L.
Näringar och förbindelseleder. A:s rika jord
är endast till ringa del under modern odling,
varför också världsdelens betydelse för
världshandeln är jämförelsevis ringa. Bomull
exporteras i stora mängder från Egypten samt
även från egyptiska Sudan och Guineakusten.
I det tropiska Västafrika har på sista tiden
odlingen av jordnötter snabbt tillväxt, och en
betydande export av dessa oljerika frön äger
rum, särskilt till franska hamnar. I Östafrika
är kokospalmen den viktigaste kulturväxten,
på Sansibar och Pemba kryddnejlikträdet.
01-jepalmer och gummiträd i det tropiska A:s
urskogar lämna palmolja, palmkärnor och
kautschuk. Från Sahara komma dadlar, vin från
Madeira, Nordafrika och Kaplandet, halfagräs
från Nordafrika, elfenben från det inre, ull
och strutsfjädrar från Sydafrika. I fråga om
guldproduktionen intager A. den dominerande
platsen bland världsdelarna; särskilt i
Trans-vaal kring Johannesburg (omkr. 700 mill. kr.
1917 och nära 625 mill. 1920) men även i
Rhodesia (55 mill. 1920) och i de brittiska
besittningarna i Västafrika (omkr. 20 mill.)
utvin-nes mycket guld. Även ansenlig
diamantbrytning i s. A. (Kimberley). Inom norra
Niger-området ha upptäckts tennmalmer av stor
omfattning. Järn och kol förekomma, ehuru
icke i större utsträckning. Afrikas livligaste
handelsförbindelse är med Europa från de
europeiska ländernas kolonier. Öppnandet av
Suezkanalen (1869) har också fått stor
betydelse för sjöfarten på Egypten och Östafrika.
På Nilen, Niger, Sambesi och Senegal gå
ångare från mynningen ett stycke upp, men blott
Kongo och Nigers biflod Benue äro segelbara
längre sträckor för större ångare. På de stora
sjöarna är regelbunden ångbåtstrafik införd.
Järnvägslinjerna utgå i allmänhet från kusten
och förbinda denna med segelbara floder eller
större handelsområden i det inre. På sina håll
tjäna järnvägslinjerna blott till att förbinda
segelbara sträckor av en flod och äro då
dragna förbi ett vattenfall eller annat
flodhinder. A andra sidan fullständigar en
vattenväg stundom en längre järnvägslinje. Den
första afrikanska järnvägen öppnades i
Egypten 1856 mellan Alexandria och Kairo. Denna
linje fortsätter nu till Kartum och vidare till
el Obeid med ett par avbrott, där den
segelbara Nilen övertager transporten. En
sidolinje utgår från Berber till Port Sudan vid
Röda havet. I maj 1918 förenades Kairo
genom iärnväg med Jerusalem (Egypten—
Sudan tills. 7,250 km järnvägar). Från
Dji-bouti vid Röda havet öppnades 1920 en linje
till Addis Abbeba i Abessinien. Från
Mombasa går en viktig linje till Kisumu vid
Victoria njansa. 1914 hade tyskarna fullbordat
en linje från Dar es Salaam till Kigoma vid
ö. stranden av Tanganjika. Denna linje bildar
den ö. delen av en kombinerad järnvägs- och
vattenled tvärs genom världsdelen från ö. till
v., där Kongo bildar huvudvägen med
järnvägar förbi dess forsar fram till flodens
mynning. En fullständigt sammanhängande linje
från ö. till v. går sedan 1915 genom Sydafrika
från Delagoabukten av Indiska oceanen till
Lüderitzbukten av Atlanten. För övrigt har
Sydafrika världsdelens tätast förgrenade
järnvägsnät. Från Kapstaden, Port Elizabeth och
East London föra tre sammanlöpande linjer
norrut genom Cape of Good Hope,
Oranjefri-staten och Transvaal för att fortsätta i en
enda linje genom Rhodesia till Bukarna vid
Kongos källflod Lualaba (Sydafrikas nät omkr.
23,000 km). I Västafrika står Nigerområdet
i förbindelse med Senegal och kusten genom
linjen Kulikoro—Kayes—Dakar (1,305 km),
med franska Guineakusten genom linjen
Ko-nakry—Kankan (661 km) och med Slavkusten
genom en linje Lagos—Kano i Nordnigeria
(1,133 km) med en sidolinje åt s. ö. till
tennfälten vid Bukuru. Det franska järnvägsnätet
i Algeriet, Tunisien och Marocko har alltmera
utvidgats söderut, och från Algerlinjen utgå
två linjer mot Sahara, den ena till Touggourt
med planerad fortsättning genom öknen till
Tsadsjön och den andra till Colomb-Béchar för
att fortsätta till Senegambien. Från
Casablanca vid Atlanten i Marocko sammanbinder
en järnvägslinje i v.-ö. riktning de
viktigaste städerna i Marocko, Algeriet och
Tunisien. Meningen är, att denna linje skall
fortsätta över Tripolis till den delvis färdiga
egyptiska kustbanan genom Alexandria till
Jerusalem. Kap—Kairo-banan, till vilken
Ce-cil Rhodes framkastat förslaget och som skulle
gå tvärs genom kontinenten från s. till n.,
har under det sista årtiondet (1910—21) gjort
föga framsteg. Järnvägen från Kapstaden
går över Bulawayo och Victoria falls till
Bukarna, varifrån Lualaba är segelbar, och
1921 fortsatte man byggandet till en
nordligare och mera bekväm punkt vid Lualaba.
Sedan 1918 är det möjligt genom begagnandet
av Kongos (Lualabas och Lukugas) och
Tan-ganjikas vattensystem att omväxlande med
järnväg eller ångare färdas från Kap till
Kairo med endast två avbrott på tillsammans
blott 480 km, därav det södra från Tabora vid
Tanganjikabanan till Mwanza vid Victoria
njansa, det norra från Nimule till Rejaf
längs stranden av den ofarbara sträckan av
övre Nilen. Från Rejaf trafikeras Nilen av
ångbåtar till Kartum, varifrån man med
järnväg och båt når Kairo och Alexandria. Hela
A:s järnvägsnät omfattar omkr. 52,000 km
(1922).
En stor del av samfärdseln sker ännu med
kameler på de gamla karavanvägarna, på
klumpiga oxvagnar i södra A. och på
män-niskorygg i Centralafrika. Från Tripolis
och Cyrenaica utgå karavanvägarna till
Tsadsjön, och i v. samlas karavanerna i
Ta-filelt för att draga genom öknen till
Tim-buktu vid Niger. I s. A. äro de viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
