Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agardh; Carl Adolf - Agaricin - Agaricinae - Agaricus - Agasias - Agassiz, Alexander - Agassiz, Louis - Agassiz-sjön - Agat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Agaricin—Agat
264
heller beviljandet av medborgerliga
rättigheter åt judarna.
I sin ungdom deltog A. som medarbetare i
»Polyfem» i den nyromantiska skolans strid
mot Svenska akademien. Samma skolas
naturfilosofiska åskådning präglade hans
naturvetenskapliga arbeten i synnerhet vid
1820-talets slut, då han dessutom personligen
påverkades av Schelling. 1817 blev han led.
av Vet.-akad. och 1831 av Svenska akad. I
den stora kommittén 1828 o. följ, för
granskning av rikets allmänna undervisningsverk
kämpade A. med Tegnér och Berzelius vid sin
sida bl. a. till förmån för den moderna
litteraturen och naturvetenskaperna och mot de
klassiska studiernas allenarådande ställning
vid läroverken.
Sedan A. tillträtt biskopsämbetet, ägnade
han sig med samma kraft och begåvning åt
sina nya uppgifter, icke minst åt det
värmländska folkskoleväsendets utveckling, och
sysselsatte sig ett helt årtionde med
författarverksamhet endast på teologiens område. —
Hans porträtt återgives på vidstående plansch.
Fröding var dotterson till A. Se biografier över
A. av F. F. Carlson i Sv. akad. handl. (d. 33) och
av J. E. Areschoug i »Lefnadsteckningar öfver
Vet.-akad :s led.». (G. L—m. Ths.)
Agaricin, ett surt harts, som erhålles ur
torkad lärksvamp; har givits mot ymnig
svettning.
Agaricinae, se Hymenomycetes.
Agäricus. Med detta namn förstod Linné
alla skivsvampar, och det användes ännu i
denna bemärkelse ej sällan i populära skrifter.
Av Elias Fries och andra delades det gamla
släktet Agäricus i talrika släkten, av vilka de
viktigaste äro upptagna i art.
Hymenomycetes.
AgasFas, grek, bildhuggare, levde under sista
årh. f. Kr.; var upphovsman till den bekanta
statyn »Borghesiske fäktaren» (se d. o.).
Agassiz [fr. utt. agasi’ el. -si’s, amerik.
ä’gäsi el. ägä’siz], Alexander,
nordame-rik. zoolog (1835—1910), son till Louis A.,
vilken han som gosse åtföljt till Amerika. Han
lyckades förvärva en stor förmögenhet genom
koppargruvor vid övre sjön och skänkte härav
till Harvarduniversitetet mer än 500,000 doll.
1874 blev han föreståndare för det zoologiska
museet i Cambridge, U. S. A. (se A g a s s i z,
L.) och inrättade då den zoologiska stationen
i Newport (Rhode island). A. studerade lägre
havsdjurs utveckling och byggnad och
utförde även vidsträckta
djuphavsundersökning-ar kring Antillerna, i Mexikanska viken och
Stilla havet samt upptäckte en mängd förr
okända djurarter.
Agassiz [fr. utt. agasi’ el. -si’s, amerik.
ä’gäsi el. ägä’siz], Louis, schweiz.-amerik.
zoolog o. geolog (1807—73). Såsom 20-årig
student fick han i uppdrag att vetenskapligt
bearbeta de samlingar av fiskar, som den
bekante resanden och botanisten Martius samt
hans följeslagare Spix insamlat i Brasilien.
Resultatet av denna bearbetning blev ett stort
arbete, innehållande nya uppslag till fiskarnas
klassifikation. Såsom professor i Neuchätel
(1832—46) fortsatte A. sina iktyologiska
forskningar och utgav
bl. a. ett större
arbete över fossila
fiskar och ett annat
om levande och
fossila sjöborrar. Som
geolog är A. bekant
genom sina
banbrytande undersökningar av Alpernas
gla-ciärer. Han kom
därvid till den
uppfattningen, att
under den geologiska
period, som närmast
föregick vår tid, gla-
ciärerna hade vida större utsträckning än
för närvarande och att därunder större delen
av norra halvklotet var täckt av stora
ismassor. 1846 reste A. till Nordamerika, där
hans föreläsningar om isperioden mycket
uppmärksammades. Följ, år blev han
professor i zoologi och geologi vid
Harvarduniversitetet i Cambridge i Massachusetts och
grundade där The museum of comparative
zoo-logy. I den nya världen blev A.
naturforskningens fader. 1865 fick han tillfälle att
företaga en expedition till Amasonflodens floddal.
Där upptäcktes en ofantlig mängd nya fiskar,
varjämte A. fann geologiska bildningar, som
enligt hans åsikt ledde sitt ursprung från
forntida glaciärers verksamhet. 1873 erhöll han
medel att anlägga en zoologisk försöksstation
på en liten ö i Buzzard bay. — Litt.: Marcow,
»Life, letters, and works of Louis A.» (2 bd,
1896). P. T. C.* Lönnb.
Agassiz-sjön [ä’gäsi el. ägä’siz], en kolossal,
isdämd sjö, nära nog av Östersjöns storlek,
som under istiden utbredde sig över
Winnipeg-sjöns omgivningar (Nordamerika) och kring
dess tillflöde Red river. Den bildades
därigenom, att landisen uppdämde detta områdes
avlopp mot norr. Sjöns avlagringar bilda de
bördiga prärierna och vetedistrikten i
Mani-toba. Har uppkallats efter Louis Agassiz. Se
vidare Isdämda sjöar.
Agät, ett av flera kiselsyrevarieteter
sammansatt mineral. Den anträffas mestadels
som hålrumsfyllnader i vulkaniska bergarter
Tvärsnitt genom agatmandel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
