Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agri decumates - Agrigentum - Agrikultur - Agrikulturfysik - Agrikulturkemi - Agrikulturkemisk försöksanstalt - Agrilus - Agrimonia - Agrion - Agriotes - Ágrip - Agrippa - Agrippa, Marcus Vipsanius - Agrippa, Menenius - Agrippa av Nettesheim, Heinrich Cornelius - Agrippina d. ä. - Agrippina d. y. - Agrogeologi - Agrologi - Agromyza carbonaria - Agronom - Agronomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Agrigentum—Agronomi
288
sträckan mellan övre Donau och mellersta
Rhen. Landsträckan utskiftades till romerska
veteraner och galliska nybyggare, sorn hade
att erlägga tionde av jordens avkastning.
Agrige’ntum, forntida stad på Siciliens ö.
kust. Se G i r g e n t i.
Agrikultür, jordbruk, åkerbruk, lantbruk,
särskilt den odlade jordens bearbetning.
Agrikultürfysik, se Lantbruksfysik.
Agrikultürkemi, se Lantbrukskemi.
Agrikultürkemisk försöksanstalt, se F ö
r-Böksväsen.
Agri’lus, lat. namnet på ett släkte
praktbaggar (se d. o.).
Agrimønia, lat. namnet på småborr
e-släktet (se d. o.).
A’grion, lat. namnet på ett släkte
troll-s 1 ä n d o r (se d. o.).
Agriötes, lat. namnet på ett släkte k n ä
p-p a r e (se d. o.).
A’grip, »utdrag», är det äldsta försöket till
behandling av Norges historia på norska.
Arbetet är författat omkr. 1190 av en till
namnet okänd norrman och omfattar Norges
historia från Halvdan svarte på 800-talet till
inemot författarens tid. Det är känt endast
genom en defekt isländsk avskrift i en
handskrift från förra hälften av 1200-talet (utg. av
V. Dahlerup 1880).
Agri’ppa,två judiska konungar. Se He r od es.
AgrFppa, M a r CU8 Vipsanius, rom.
fältherre (63—12 f. Kr.). Det var han, som
främst hjälpte Octavianus (sedermera kejsar
Augustus) att besegra sina medtävlare. Sina
stora
fältherreegenskaper visade han
bl. a. i segern vid
Aktion 31 f. Kr. över
Antonius. Till tack
förmälde Augustus
honom med sin
dotter Julia och
förlänade honom de
högsta hedersposter; bl.
a. var han flera
gånger konsul. Han
utförde storartade
byggnadsverk i Rom,
framför allt
Pan-theon och de efter
honom uppkallade termerna (baden). Var
fader till Agrippina d. ä.; en annan dotter var
g. m. Tiberius.
AgrFppa, M e n e n i u s, rom. konsul 503 f.
Kr. Allmänt bekant är den liknelse om
lemmarnas uppror mot magen, varigenom han en
gång förmådde plebejerna i Rom, vilka
uttågat till det heliga berget, »Mons sacer», att
förlika sig med patricierna (494).
AgrFppa av Nettesheim, Heinrich
Cornelius, tysk naturfilosof o. förf. (1486
el. 1487—1535). Med hänsyn till sin allmänna
läggning hör han samman med medeltiden,
men hans personlighet och hans strävanden
peka i åtskilliga hänseenden i riktning mot
den nya tiden. Av utomordentligt intresse är
hans stora verk »De occulta philosophia» (den
vanligaste uppl. tryckt i Köln 1533), vari han
ger en utförlig framställning av de resultat,
till vilka den medeltida naturvetenskapen i
förening med magien ansett sig ha kommit,
samtidigt med att han belyser det hela genom
naturfilosofiska spekulationer. För svenska
läsare har detta verk intresse därigenom, att
Viktor Rydberg vid flera tillfällen använt
detsamma; särskilt hans studie »Medeltidens
magi» är i allt väsentligt byggd på A :s
arbete. Bland A :s övriga verk må nämnas
skriften »De incertitudine et vanitate
scientia-rum» (1527). (O. W—n.)
Agrippina d. ä., dotter till M. V. Agrippa
(se ovan) och Augustus’ dotter Julia. A., som
var modig och energisk samt även makt- och
ärelysten, följde sin gemål Germanicus (se
denne) på hans krigståg till Germanien och
orienten. Sedan hon efter hans död (19 e. Kr.)
återvänt till Rom, blev hon misstänkt av
kejsar Tiberius att eftersträva herraväldet åt
sina söner och förvisades därför till en ö nära
Neapel, där hon år 35 dog hungersdöden —
om frivilligt eller av tvång är oavgjort.
Hennes ende överlevande son, kallad Caligula,
blev år 37 kejsare.
Agrippina d. y., dotter till Germanicus och
A. d. ä., föddes 16 e. Kr. i den stad, som efter
henne fick namnet Colonia Agrippina (Köln).
Först var hon förmäld med Domitius
Aheno-barbus, med vilken hon hade sonen Nero. I
sitt tredje gifte äktade hon sin farbror, kejsar
Claudius (49), vilken hon förmådde att
nämna hennes son Nero till sin efterträdare. Då
Nero blev kejsare, råkade han snart i tvist
med sin mor och sökte dränka henne genom
att narra henne ut på ett skepp, som var så
byggt, att det gick i stycken ute på havet.
A. lyckades simma i land men blev då på
sonens befallning ihjälstucken (59 e. Kr.).
Agrogeologi, marklära (se d. o.),
vetenskapen om jordens egenskaper med avseende på
dess värde för jordbruksändamål.
Agrologi, läran om jordmånernas bildning.
Se Marklära.
Agromy’za carbonäria, lat. namnet på
björkbastflugan (se d. o.).
Agronöm, egentl. en, som är kunnig i
lantbrukets teori. Användes särskilt såsom titel
på person, som utexaminerats från högre
lant-bruksläroverk, samt om person, anställd för
att ge råd och upplysningar i frågor rörande
lantbruk. Se Konsulent, Lantbruk
s-ingenjör, Lantbruksinstitut. —
År 1912 stiftades Sveriges agronomförbund
med uppgift att främja agronomkårens
gemensamma intressen och den vetenskapliga
lant-bruksundervisningen. H. J. Dft.
Agronomi, jordbrukslära, brukar beteckna
läran om jordens egenskaper, bearbetning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
