Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlqvist, Alfred Gustav - Ahlqvist, August Engelbrekt - Ahlsell, Adolf Ludvig - Ahlström, Anders - Ahlström, Gustav - Ahlström, Jakob Niklas - Ahlström, Johan Alfred - Ahlström, Walter - Ahlström Osakeyhtiö, A. - Ahlwardt, Hermann - Ahmadabad, Ahmedabad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Ahlqvist—Ahmadabad
300
behandlar Erik XIV :s och Johan III :s tid.
Hans skildringar av Sturemorden och
aristokratiens framträdande under Johan III ha liksom
hans bild av Erik XIV (två arbeten) och Karin
Månsdotter (monografi 1874) blivit väsentligen
bestämmande för uppfattningen. A:s hävdande
av åsikten att Erik XIV dött av förgiftning
framkallade på sin tid en livlig polemik.
Ahlqvist, August Engelbrekt, finl.
språkforskare o. skald (1826—89), prof, i
finska vid Hälsingfors universitet 1863—88;
statsråds titel. Redan som student gjorde A.
finska språkets
vetenskapliga utforskande och praktiska
utbildning till sitt
levnadsmål och
uppsatte 1847 jämte
några likasinnade
l studenter
»Suome-I tar», den första
tidning, som på finska
behandlade högre
kulturfrågor.
Samtidigt började A.
ägna sig åt
språkvetenskapliga forskningar och företog
talrika forskningsfärder i Finland och till de
finska stammarna i Ryssland och Sibirien.
Förutom talrika, grundliga specialarbeten är av
stor betydelse A:s »De vestfinska språkens
kulturord» (1871), där han genom jämförande
språkforskning söker belysa finnarnas äldsta
kulturståndpunkt och andra folks inflytande
på deras utveckling. Som skald under namnet
O k s a n e n (en avledning från det finska
ordet oksa, kvist) äger han stor betydelse för den
finska poesiens utveckling, bl. a. genom
diktsamlingen »Säkeniä» (»Gnistor»). Som den
förste finskspråkige promotionsskalden ledde
han 1869 »den finska sånggudinnan in i den
stora lärosalen». A. har översatt till finska
arbeten av Almquist, Runeberg, Franzén,
Tegnér och Stagnelius. (Ad. N—n.)
Ahlsell, Adolf Ludvig, ingenjör (1844
—1916), överingenjör vid Stockholms stads
gasverk 1884—1908. Var föregångsman för
de kommunala gas- och elektricitetsverkens
utveckling i Sverige. Han planlade och ledde
utförandet av Värtagasverket (1890—93) samt
av elektricitetsverken vid Regeringsgatan
(1890—92) och vid Värtan (1900—03).
Ahlström, Anders, finl. industrimän (1827
—96), kommerseråds titel 1881. Begynte med
två tomma händer och ringa utbildning sin
affärsverksamhet, som till en början bestod
i handel med trävaror och spannmål samt
en liten såg. Han upparbetade sin
sågverksrörelse till en av landets största och
tillhand-lade sig flera järnbruk med tillhörande sågar.
Han blev ägare av Norrmarks, Kauttua och
Fredriksfors industriella inrättningar i
Sata-kunta samt Strömfors i Nyland och av omkr.
15 sågar i olika delar av landet m. m. T. C.*
Ahlström, Gustav, läkare (f. 1862 25/B),
med. licentiat i Lund 1889, med. doktor 1890.
Praktiserade som ögonläkare i Göteborg 1890
—1910 och är sedan 1910 professor i
oftal-miatrik i Lund. Förf, inom sitt fack.
Ahlström, Jakob Niklas, tonsättare
(1805—57); kapellmästare vid Mindre tea
tern, senare vid Humlegårds- och Ladugårds
landsteatrarna i Stockholm; även
musikdirektör och organist. Komponerade musik till
teaterstycken, såsom »Positivhataren»,
»Döden fadder» m. m., och en mängd mellanakts
stycken samt arrangerade svenska folkvisor
och folkdanser.
Ahlström, Johan Alfred, tonsättare
(1833—1910); organist i Katolska kyrkan i
Stockholm; dirigent för manskörföreningar.
Komponerade manskvartetter, däribland
serenaden »Slumra, ljuva». Hans arrangemang
av bellmanssånger vunno stor spridning.
Ahlström, Walter, finl. industrimän (f.
1875), son till And. A. övertog efter faderns
död ledningen av dennes affärsrörelse, som
av honom betydligt utvidgats och 1918 om
bildades till a. b. Se följ.
Ahlström Osakeyhtiö, A., ett av Finland»
största industriföretag. Bolaget äger flera av
de största exportsågarna i v. och s. Finland.,
Varkaus bruk i Kuopio län, Karhula i
närheten av Kotka och littala glasbruk jämte en
del smärre järnbruk och mekaniska
verkstäder. Bolagets årsproduktion är omkr. 100,000
stds sågade trävaror, 22,000 ton papper, 15,000
ton sulfitcellulosa och 8,000 ton kartong,
varjämte koncernen utövar ett dominerande
inflytande på Finlands glas-, metall- och
skepps-byggnadsindustri. Centralförvaltningen är
förlagd till Norrmark i närheten av Björneborg,
och aktiekapitalet är 28 mill. f. mk.
Ahlwardt, H e r m a n n, antisemitisk agita
tor (1846—1914). Var rektor för en folk
skola i Berlin och 1892—1903 medlem a»
tyska riksdagen. Både i tal och skrift bedrev
A. den mest hänsynslösa och upphetsande
agitation mot de tyska judarna och spelade länge
en betydande roll inom den tyska antisemitis
men (se Antisemitis m). Slutligen blev
han dock för komprometterande t. o. m. för
det antisemitiska »tyska reformpartiet» och
uteslöts därur.
Ahmadäbäd, Ahmedäbäd, stad vid
floden Sabarmati i västra delen av Främre Indien
i Gujarat, provinsen Bombay, innanför halvön
Kathiawar; 274,007 inv. (1921). A. är ett
viktigt centrum för handel och industri med till
verkning av bomullsvaror, guld-, silver- och
silkestråd, silverbrokader, papper, tenn, ler
gods. »A:s välstånd hänger på tre trådar: en
av bomull, en av guld och en av silke», säger
det inhemska ordspråket. Hinduerna utgör»
den talrikaste och mest betydande klassen.
Staden har sitt namn efter Ahmed schah,
sultan av Gujarat (1411—43), men är i själv»
verket äldre. Under 1500- och 1600-talet var
A. en av Indiens största och rikaste städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
