Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademi - I. Natur- och fackvetenskapliga akademier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Akademi
326
kerna. Senare gav Cicero en av sina
lantgårdar namnet Academia och skrev där sin
»Academica» (se Cicero). Småningom fick
ordet a. sin allmänna betydelse av högskola
och sedermera även av ett vittert, lärt eller
konstomhuldande samfund.
Äldre akademier.
Den första akademien i sistnämnda
bemärkelse var det berömda »Museion», som
inrättades i Alexandria på 200-talet f. Kr. av
Ptole-maios II Filadelfos (se vidare Museum).
Motsvarigheter till akademier voro de av
morerna i Granada och Cérdoba upprättade
sällskapen för studiet av musik och
skaldekonst samt det av Karl den store på Alkuins
inrådan 782 upprättade lärda sällskapet.
Men de moderna vittra akademierna kunna
sägas leda sin härkomst direkt från
trubadurerna i början på 1300-talet genom det 1323
i Toulouse stiftade sällskapet för »jeux
flo-raux» (se d. o.), som dock först 1694 erhöll
namn av akademi och ännu fortlever.
Denna förebild fann sin efterföljd i
renässanstidens Italien, och under beskydd av
Cosimo och Lorenzo de’ Medici uppstod ett
antal akademier för klassisk litteratur och
konst. Ryktbarast blev den i Florens 1460 av
Cosimo de’ Medici stiftade »Accademia
pla-tonica». Den sysselsatte sig huvudsakligen
med studiet av Platons filosofi, Dantes
skrifter och det italienska språket.
Sammankomsterna voro i stil med Platons »Symposion».
Bland dess medlemmar märktes Marcilio
Fi-cino, Pico della Mirandola, Machiavelli och
Angelo Poliziano. Den upplöstes visserligen
redan 1521 men hade ett stort och varaktigt
inflytande som förebild för dylika lärda
samfund. På 1600-talet blev Frankrike ett
tongivande akademiskt land.
Moderna akademier.
De moderna akademiernas uppkomst,
organisation och arbetssätt förete ofta vissa,
likheter. Så t. ex. äro de icke sällan grundade
eller understödda eller åtminstone beskyddade
av landets suverän. Vid uppstående
ledigheter komplettera de i regeln sig själva, och
i många akademier tager den nyvalde
ledamoten sitt inträde genom åminnelsetal över
sin företrädare. De utgiva regelbundet
»handlingar», utdela pris, understödja
vetenskapliga verk och forskningar etc.
En internationell sammanslutning har varit
den i Paris 1900 konstituerade »Association
internationale des académies», men den har
förlorat i betydelse därigenom, att vid
världskrigets utbrott ententeländernas akademier
utträdde ur densamma. I stället ha bildats
»International research council» (se d. o.) i
Bryssel 1919 för samarbete på det
naturvetenskapliga området samt s. å. i Paris för
samarbete inom de humanistiska
vetenskaperna »Union académique internationale» (se
d. o.). Sverige har anslutit sig till den
förstnämnda men icke till den sistnämnda
sammanslutningen. Centralmakterna äro
ute
stängda från båda sammanslutningarna.
Specialupplysningar om de olika akademierna
och deras led. äro förutom i de olika
akademiernas handlingar och årsböcker etc. att
hämta i »Minerva, Jahrbuch der gelehrten
Welt», »Athena, a yearbook of the learned
world» (eng. o. amerik. uppl.), »Index generalis,
annuaire général des universités» etc. samt
»Who’s who in Science».
De förnämsta nuv. el. förutvarande
akademierna kunna indelas i följande
huvudgrupper: »
1. Natur-och
fackvetenskapliga akademier.
Sverige. Se Vetenskapsakademien,
Vetenskapssocieteterna. i Lund
och Uppsala, Fysiografiska
sällskapet i Lund, Vetenskaps- och
vitterhetssamhället i Göteborg,
Ingenjörsvetenskapsakaiemien,
Krigsvetenskapsakademien, Ö
r-logsmannasällskapet i
Karlskrona, Lantbruksakademien.
Danmark: »Danske videnskabernes selskab»
(se d. o.).
Norge: »Norske videnskapers selskap» (se
d. o.) i Trondhjem och »Videnskapsselskapet
i Kristiania» (se d. o.).
Finland: »Finska vetenskapssocieteten» (se
d. o.) och »Soumalainen tiedeakatemia» (se
d. o.) samt »Svenska tekniska
vetenskapsakademien» (se d. o.), bildad 1921.
Belgien: »Académie royale des Sciences,
des lettres et des Sciences morales et
poli-tiques et des beaux-arts de Belgique», stiftad i
Bryssel, urspr. 1772, och »Académie royale de
médecine», upprättad 1841.
Frankrike. Om de lärda sällskapen i ett
flertal franska provinsstäder se F r a n k r i k e.
Om »Académie des Sciences» se Institut
de Franc e. Om ordet académie ss.
benämning på avdelningar inom franska
undervisningsväsendet se Frankrike,
undervisningsväsen. »Académie de médecine»
upprättades 1820, omfattar 4 divisioner och har
utländska medlemmar till ett antal av högst
20 samt har till uppgift att vara regeringens
vetenskapliga råd i alla frågor, som röra den
offentliga hälsovården. »Académie
d’agricul-ture de France» i Paris grundades 1761.
Italien: »Accademia dei Lincei» (»de
loög-des», d. v. s. de skarpsyntes, akademi)
grundades 1603, upplöstes 1632 men återuppstod
1847 ss. »Accademia pontificia dei nuovi
Lincei». 1870 bildades därjämte »Reale
accademia dei Lincei» med även en litterär avdelning,
och denna erkändes 1883 officiellt. »Reale
accademia medica» grundades 1876 i Rom.
»Accademia del Cimento» grundades i Florens
1657 för experimentell fysik av Leopoldo de’
Medici; bland dess medlemmar voro Torricelli
och Borelli; den upphörde redan efter 10 år.
»Reale accademia delle scienze» i Turin
grundades 1757 som en enskild förening men
blev kungl. 1783. Dessutom finnas kungl.
ve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
