Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademi - I. Natur- och fackvetenskapliga akademier - II. Litterära och språkvetenskapliga akademier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Akademi
328
tenskapsakademier i Neapel, Lucca och
Palermo. »Accademia delle scienze mediche», Rom,
upprättades 1621 och »Accademia medica»,
Rom, 1875. »
Jugoslavien: Serbiska
vetenskapsakademien (»Srpska Kraljevska akademija») i
Belgrad stiftades 1886, och Sydslaviska
vetenskaps- och konstakademien (»Jugoslavenska
akademija znanosti i umjetnosti») i Agram
stiftades 1866.
Nederländerna: »Akademie van
wetenschap-pen» i Amsterdam stiftades 1855 för att
ersätta det av Louis Bonaparte 1808 grundade
kungl. institutet. Dessutom finnas »De
hol-landsche maatschappij der wetenschappen» i
Haarlem (st. 1752) samt dylika föreningar i
Leiden, Rotterdam m. fl. städer.
Polen: »Polska akademja umiejqtnosci»
(Polska vetenskaps- och vitterhetsakad.) i
Kra-kau upprättades 1872.
Portugal: »Academia das sciéncias» i
Lissabon upprättades 1779.
Rumänien: »Academia romänä» i Bukarest
upprättades 1866.
Ryssland. Plan till en rysk
vetenskapsakademi i Petersburg uppgjordes av Peter
den store. Han rådförde sig med Wolf och
Leibniz och inbjöd flera utländska lärde att
bli medlemmar, men hans död förhindrade
utförandet. Katarina I fullföljde planen 1725,
beviljade ett årligt anslag och utsåg 15
framstående medlemmar att vara professorer i
olika ämnesgrupper, däribland bröderna
Ni-colas och Daniel Bernoulli, J. N. Delisle och
Wolf. Under kejsarinnan Elisabet
utvidgades och förbättrades den ursprungliga planen.
Under Katarina II reformerades akademien
och anlitades för undersökningar över ryska
rikets land och folk, och en mängd synnerligen
värdefulla verk offentliggjordes.
Spanien: »Real academia espanola» i
Madrid, som upprättades 1713, hade en
föregångare i »Academia naturae curiosorum» från
1657; den rekonstruerades 1847 efter den
franska akademiens mönster. — »Real
academia de ciencias exactas, fisicas y naturales»
i Madrid grundades 1847. — »Real academia
de medicina de Madrid» upprättades 1732,
fungerar som högsta rådgivande
hälsovårdsmyndighet och är uppdelad i 6 sektioner.
Storbritannien: »Royal society» (se d. o.)
grundades som enskilt sällskap i Oxford 1645,
erhöll kungl. sanktion 1662. Om »Royal
institution of Great Britain» se d. o. »British
association for the advancement of science» (se d.
o.) i London grundades 1831. »Royal
agricul-tural society of England», London, upprättades
1839. »Royal society of Edinburgh» stiftades
1783, omfattar naturvetenskap, medicin,
politik och ekonomi.
»Royal Irish academy» i Dublin stiftades
1785. »Royal academy of medicine in Ireland»
grundades 1882. »Royal Dublin society»
grundades 1731. I Kanada, Sydafrika och
Australien finnas även flera »royal societies».
Tjeckoslovakien. I Prag inrättades 1774
(1784) »Böhmische Gesellschaft der
Wissen-schaften» (Ceskä spolecnost nauk), i början
tvåspråkig, sedan 1918 uteslutande tjeckisk,
och 1890 »Böhmische Akademie der
Wissen-schaften und Kunst» (»Ceskä Akademie vèd a
uméni») samt 1919 Masaryks arbetsakademi
(»Masarykova Akademie Präce») i Prag för
forskningar och utnyttjandet av folkets
psykiska och fysiska krafter och republikens
naturliga och ekonomiska rikedomar.
Tyskland: »Preussische Akademie der
Wissenschaften» i Berlin leder sitt ursprung
från »Societas regia scientiarum», som
stiftades 1700 av Fredrik I efter en plan av
Leibniz, som var dess förste president.
Reorganiserad av Fredrik II efter franskt
mönster, erhöll den nya stadgar 1812 och 1881
och är indelad i två klasser: den
fysikaliskmatematiska och den filosofisk-historiska.
»Bayrische Akademie der Wissenschaften»
i München grundades 1759. »Gesellschaft der
Wissenschaften» i Göttingen stiftades 1751
och utger fortfarande den ansedda
litterärkritiska tidskriften »Göttingische gelehrte
Anzeigen». »Sächsische Akademie der
Wissenschaften» i Leipzig grundades 1846 och
omfattar en matematisk-fysisk och en
filologisk-historisk klass. 1911 upprättades i Berlin på
tillskyndan av kejsar Vilhelm II
»Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft zur Förderung der
Wissenschaften» med ändamål att upprätta och
vidmakthålla naturvetenskapliga
forskningsinstitut. Hittills äro 16 sådana institut
upprättade på skilda orter.
Ungern: Ungerska vetenskapsakademien,
»Magyar Tudomänyos Akadémia», grundades
1825.
Österrike: »Akademie der Wissenschaften»
i Wien föreslogs urspr. av Leibniz och
grundlädes 1847 av kejsar Ferdinand samt
omfattar två klasser, en
matematisk-naturveten-skaplig och en filosofisk-historisk. Se Hubers
minnesskrift (1897).
Amerikas förenta stater. Det äldsta
vetenskapliga samfundet i Förenta staterna var
»American philosophical society» i Filadelfia
för främjandet av nyttiga kunskaper.
Uppslaget till detsamma gavs genom en skrift
av Benjamin Franklin. Det organiserades
1743 med Franklin som sekreterare och
sam-manslogs 1769 med en annan av Franklin
grundad förening, där Franklin blev president;
han kvarstod som sådan till sin död (1790).
Därnäst i ålder är »American academy of
arts and Sciences» i Boston, grundad 1780.
»National academy of Sciences» i
Washington stiftades 1863 och »Washington academy
of Sciences» 1898.
Om »Carnegie institution», stiftad 1902, och
»Smithsonian institution», stiftad 1846, båda i
Washington, se dessa ord.
II. Litterära och
språkvetenskapliga akademier.
Sverige. Se Svenska akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
