Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akromegali - Akron - Akropetal - Akropolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Akron—Akropolis
360
ring av ansikte, händer och fötter samt av
hjärnbihanget. Stundom blir synnerven
utsatt för tryck, och rubbningar av synen
inställa sig. Samtidigt med den i regel av en
bestämd svulstform förorsakade förstoringen
av hjärnbihanget inträder sannolikt en
ändring (ökning?) av dess inre sekretion (se d. o.),
vilken torde ligga till grund för
tillväxtrubbningarna. (Ljd.)
Akron [éfkren], stad i ö. U. S. A., Ohio,
nära Eriesjön, 50 km s. om Cleveland. 208,435
inv. (1920). Korsningspunkt för
Ohio—Erie-och Ohio—Pennsylvaniakanalerna.
Fabrikation av maskiner m. m. Handel med spannmål,
kol och naturgas, vilken sistnämnda produkt
väsentligen bidragit till stadens hastiga
uppsving (från 69,067 inv. 1910). Universitet.
Akropetäl, se Förgrening.
Akro’polis, högt belägen fästning eller borg
vid de gamla grekiska städerna, motsvarande
romarnas Arx. Där uppe bodde i förhistorisk
tid fursten och hans följe, medan de under-
rafotstemplet»), vars grundmurar ännu äro i
behåll. Sedan Akropolis under det persiska
kriget blivit intaget och härjat av Xerxes,
återuppbyggde man efter segern så
småningom murarna och templen. För att vinna ökat
utrymme terrasserades akropolisplatån; och i
den fyllning, som för detta ändamål behövdes,
nedlades en mängd statyer och andra
votiv-skänker, vilka blivit mer eller mindre skadade
vid den persiska förstöringen. På 1800-talet
genomgrävdes denna fyllning ända till
klippan, och man återfann då utomordentligt
talrika och viktiga vittnesbörd från Atens konst
före 480 f. Kr. (se A n t e n o r och Grekisk
konst). Under den tid Perikles ledde Atens
inre och yttre politik och på hans
initiativ byggdes (448—438) av Iktinos och
Kal-likrates Athena Parthenos’ tempel i dorisk
stil, det sedan s. k. Parthenon, på grundvalen
av ett äldre ofullbordat, vid den persiska
erövringen bränt tempel, som var ämnat att
ersätta det äldre Athenatemplet, det s. k. Heka-
Erechtheion.
Parthenon. Propyléerna.
Nike-templet.
Rekonstruerad bild av Akropolis vid slutet av 400-talet f. Kr.
lydande bodde nedanför; i tider av krigsfara
togo de sin tillflykt till den befästa borgen.
Akropolis i Aten, den mest bekanta av
alla akropoler, var belägen på en brant
stupande klippa, som, obestiglig på trenne sidor
men med en jämn sluttning mot väster,
sträcker sig från ö. mot v. samt har en längd av
omkr. 300 och en bredd av omkr. 150 m.
Sedan konungadömet avskaffats i Aten, fick
Akropolis den dubbla betydelsen av fästning
och nationalhelgedomarnas skyddade hemvist.
Dock bodde peisistratiderna därstädes, och de
förskönade även det gamla Athenatemplet,
för sin storlek kallat Hekatompedon (»hund-
tompedon. Kultbilden av guld och elfenben,
föreställande gudinnan Athena, var
förfärdigad av Feidias, och under dennes ledning
utförde hans kamrater och lärjungar de
skulpturer, som smyckade själva templet
(gavelgrupperna, med Athenas födelse och Athenas och
Poseidons strid om Ättika, metoper och
cella-frisen, som framställer festtåget vid den
pan-ateneiska festen). Borgens öppna v. sida,
förut skyddad genom de nio portarna
(därav namnet Enneapylos, »den nioportade»),
slöts nu genom de av M n e s i k 1 e s (437—
432) uppförda men aldrig i enlighet med
planen utförda propyléerna i dorisk och jonisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
