Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akvedukt - Akvitanien - Akyab - Al (kemi) - Al (sten) - Al (träd) - Ala (byggnadskonst) - Ala (socken) - Ala (tingslag) - Ala (kontrakt) - Ala (sågverk) - Ala (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Akvitanien—Ala
378
bockar ofta är billigare än rör på marken,
utsatta för inre tryck. Dessutom användas
akve-dukter för att leda kanaler över dalar eller
floder. Märkliga akvedukter för
vattenledningar äro t. ex. den ofullbordade Aquéduc
Maintenon, som under Ludvig XIV påbörjades
av Vauban från floden Eure till Versailles,
Crotonakvedukten (1842) vid New York
och den stora, till Marseilles
vattenledningssystem hörande akvedukten vid
Roque-favour (se avb.) m. fl. För
Dortmund—Ems-kanalen (Tyskland) är en akvedukt
uppförd över floderna Ems och Lippe. Vid
Barton i England ledes
Bridge-waterkanalen å en
svängakve-dukt av järn över Liverpool—
Manchester-skeppskanalen. Vid
Håverud i Sverige byggde Nils
Ericson 1865—68 en akvedukt
för Dalslands kanal i form av
en stor järnlåda, endast
uppburen av landfästen å ömse
sidor om en strid fors. För
vattenkraftanläggningar finnes
ett stort antal akvedukter. Jfr
Vattenledning.
Akvitanien, under romerska
tiden namn på s. v. Gallien
mellan Loire och Pyrenéerna
Under medeltiden styrdes det
stundom av lydfurstar under
de franska konungarna,
stundom av egna furstar.
Namnet förvreds småningom till
Guienne.
Akyäb, se A k j a b.
Al, tecken för en atom
aluminium.
Al, dansk benämning på o r
t-s t e n (se d. o.).
Al, se Alsläktet samt
G r å a 1 och K 1 i b b a 1.
Ala (plur. alae, lat., eg. vinge),
sidorum vid atrium i ett fornrom.
boningshus, vanligen två till antalet, symmetriskt
ordnade vid atriets inre ände och med hela sin
bredd öppnade sig mot atriet. Se Atrium.
Ala, socken på mellersta Gottland, v. om
östergarnhalvön, Norra häradet, Gottlands
län; 30,97 kvkm, 317 inv. (1923). Halva
arealen skogsmark Vidsträckta myrmarker.
Kyrkan i A. består av ett enskeppigt långhus
från den äldre medeltiden med torn och kor
tillbyggda resp. omkr. 1280 och på 1300-talet;
i långhuset finnas kalkmålningar från
medeltidens slut. Ingår i Kräklingbo, Anga
och A. pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet.
Ala, tingslag i s. ö. Hälsingland, utmed
Bottenhavet kring Söderhamn; Gävleborgs
län; 1,325,03 kvkm, 25,695 inv. (1923).
Kustområdet är lågt och ganska bördigt samt
försett med en skärgård, vars största ö,
Storjungfrun, dock hör till Söderhamns stad.
Tingslaget är i allmänhet mycket kuperat och höjer
sig inåt landet. De högsta bergshöjderna äro
Höleklack (352 m) och Björnberget (313 m).
Nedersta Ljusnan med sjöarna Bergviken och
Marman går genom A. Åkerbruk, trä- och
järnindustri äro huvudnäringar. 9 % av
arealen är åker, över 4 % naturlig äng och nära
80 % skog. Åkerjorden har ungefär
åttadubb-lats på de senaste 100 åren. Flera av länets
större trämassefabriker, sågverk och
kraftstationer ligga inom tingslaget, hörande till
Bergvik och Ala nya a.-b. samt Ljusne
järn-och stålverk (ägare: Ljusne Voxna a.-b.). Norra
stambanan (huvudlinjen och bibanan Kila-
1° L. fr. Stockh,.
1°
fors—Stugsund) samt privatbanan Marma—
Sandarne gå genom A., varigenom även
östkustbanan bygges. Omfattar 6 socknar: Skog
med Lingbo kapell, Söderala med Ljusne
och Bergviks kapell, Norrala, Trönö, Mo och
Rengsjö. Hör till Sydöstra Hälsinglands
domsaga, Söderhamns fögderi och Ala kontrakt
av ärkestiftet.
Ala, kontrakt, förr Hälsinglands ö.
kontrakt; Uppsala ärkestift, Gävleborgs län;
1,798,3 kvkm, 43,527 inv. (1923). Omfattar sju
pastorat: Mo, Rengsjö, Söderala med Ljusne
och Bergvik, Hanebo och Segersta, Söderhamn
och Sandarne, Norrala och Trönö, Skog och
Lingbo.
Ala, ångsågverk i s. Hälsingland, s. om
Söderhamn, nära Ljusnans mynning; Söderala
socken, Gävleborgs län. Äges av Bergvik och
Ala nya a.-b. (se d. o.).
Alä, stad i s. Tyrolen, 17 km s. om
Rove-reto, vid Adige och Brennerbanan; omkr.
3,500 inv. Var förut österrikisk gränsstation
Ala tg
Skala. 1750 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
