Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alacoque, Marguerite - Alactaga jaculus - Ala-dag - À la daube - À la Daumont - Aladdin - Aladja (Aladsja) - Aladåb - Alafors - À la française - Alagoas - Alagreck el. À la grecque - À la guerre - À la hausse - Alahärmä - Alai - Alain-Fournier, Henri - Alais - Alajuela - Alajärvi - Alakaluf - Alaknanda - Ala-kul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Alacoque—Ala-kul
382
Alacoque [alakå’k], Marguerite, franskt
katolskt helgon (1647—1690). Såsom nunna i
ett Marie besökelses kloster i Bourgogne hade
den extatiskt fromma kvinnan uppenbarelser
av Frälsaren, vilken enligt katolsk tradition
16 juni 1675 visade henne sitt flammande, av
törnen omflätade heliga hjärta och angav en
bestämd dag för dettas tillbedjan. Härifrån
härleder sig genom jesuitisk förmedling den
inom katolska kristenheten vittutgrenade
»Jesu allraheligaste hjärtas» kult. Hon
förklarades »salig» (beata) 1864 och »helig» (sancta)
1920. Jfr S a c r é-c æ u r k u 11 e n. J. Hdr.*
Alactäga ja’culus, lat. namnet på s p
ringrå 11 a (se d. o.).
Ala-dag, berg i Armenien, n. om sjön Van.
Höjden uppskattas till 3,520 m. På A.
upprinner Eufrats ö. källflod Murad-su.
Ä la daube [-dä’b], fr., se A 1 a d å b.
Å la Daumont [aladåmå’], fyrspann, som
styres av två jockejer, sittande på
vänsterhästarna. Vagnen saknar kuskbock. Detta
mod infördes av en hertig d’Aumont under
restaurationstiden efter 1815.
Aladdin är hjälten i en arabisk saga, en av
de vackraste och mest berömda i »Tusen och
en natt». Han är en tanklös ung dagdrivare,
som åtar sig att åt den illsluge trollkarlen
Nureddin upphämta en gammal
kopparlampa ur en underjordisk grotta. I
besittning av lampan upptäcker han, att
genom gnidning av densamma en ande
framkallas, som uträttar och skaffar
honom allt, vad han önskar. I stället för
att lämna lampan ifrån sig livnär han sig
därefter med dess hjälp, kommer sig upp i
världen och slutar som konungens måg och
efterträdare, sedan han övervunnit onda anslag
av trollkarlen. Motivet har ofta upptagits
och bearbetats i litteraturen; främst bland
alla dess moderna versioner står
Oehlenschlä-gers dramatiska dikt »Aladdin» 1805.
Aladja (Al ads ja), ett i turkiska länder,
särskilt i Mindre Asien, allmänt
förekommande brokigt tyg, som tillverkas genom
vävning av olika sorter färgat bomullsgarn
eller ock av hälften bomull, hälften silke.
Imitationer av detta tyg importeras från
Tyskland och Schweiz.
Aladåb, maträtt av höns, fågel, gris, fisk
o. dyl., som är inlagt i gelé eller jus (se d. o.)
och serveras kall.
Alafors, bomullsspinneri och väveri i v.
Västergötland vid ett litet tillflöde till Göta älv;
Starrkärrs socken, Älvsborgs län. Anlagt
omkr. 1856, äges det nu av A. nya
spinneribolag (aktiekap. 1,800,000 kr.). Tillverkar
bomullsgarn och bomullsvävnader.
Tillverkningsvärde 4 mill. kr. (1922); 450 arb. (1922).
Ä la frangaise [alafräsä’z], fr., på franskt
sätt.
Alagöas, stat i östligaste Brasilien vid
Atlanten, mellan Pernambuco och Sergipe. 55,000
kvkm, 978,748 inv. (1920). Längs kusten, som
kantas av laguner, är landet lågt och sankt, i
n. v. bergigt och skogbevuxet. Av A:s
talrika floder är endast Säo Francisco segelbar
för större fartyg. A. frambringar socker,
färgträ, bomull, tobak och kaffe.
Järnvägsförbindelse med Pernambuco. Huvudstad och
statens främsta hamn är Maceiö.
Alagre’ck el. Ä la g r e c q u e, efter
grekiskt mönster. Se M e a n d e r.
Å la guerre [alagä’r], el. G u e r r e, fr.
(egentl. »krig»), ett slags biljardspel.
Ä la hausse [alaå’s], fr., se H a u s s e.
A’lahärmä, finsktalande socken i mellersta
Finland, ö. om Vasa, Vasa län; 260 kvkm,
6,975 inv. (1922). Tillhör Åbo stift.
Ala’i, bergskedja i ryska Turkestan, en
västlig fortsättning av Tien-shansystemet.
Spåras i enstaka åsar i öknen Kyzyl-kum ända
till Aralsjöns närhet. Åt n. sänker den sig i
terrasser till Syr-darja. Kamhöjden är
ungefär 5,000 m. Högsta toppen är Pik Baba,
6,000 m. Västerut delar A. sig i
Turkestan-(huvudkedjan), Zeravschan- och Hisarbergen.
Mellan de båda första ger
Zeravschanglaciä-ren upphov till floden med samma namn. På
andra sidan Amu-darjas biflod Kyzyl-su resa
sig Transalaibergen, vilka höra till
Pamir-systemet. Här är Pik Kaufmann (7,000 m)
högsta tonpen. Karavanvägen från Fergana
till Pamir eller östturkestan går över A. och
Transalai genom 3—4,000 m höga pass.
Alain-Fournier [ala’-fornie’], Henri, fransk
förf., se Fournier.
Alais [alä’], stad i s. Frankrike vid foten
av mellersta Cevennerna, i depart. Gard;
36,455 inv. (1921), därav Vé protestanter.
Omnejdens betydande kolfält och fyndigheter av
järn, bly, zink och asfalt göra staden till ett
industriellt centrum. Silkesspinnerier och för
handeln med silke två årliga marknader. — A.
var under religionskrigen en av
hugenotter-nas säkerhetsplatser men utlämnades genom
fördraget i Alais 1629 (se H u g e n o 11 e r).
Alajuela [-koä’la], huvudstad i prov.
Ala-juela, Costarica (Centralamerika), v. om San
José, vid järnvägen till Puerto Limon. 11,908
inv. (1920). Livlig handel med socker och
kaffe. — Provinsen A. har 113,039 inv. (1920).
Där finnas Aguacates guldgruvor.
A’lajärvi, finsktalande socken i mellersta
Finland, Vasa län; 770 kvkm, 8,448 inv.
(1922). Tillhör Åbo stift.
Alakaluf, se Eldslandet.
Alaknandä (skt Alakanandä av A 1
a-k ä, en mytisk stad i Himalaja, som troddes
bebodd av rikedomens gud, Kubera, se d. o.),
en av Ganges’ källfloder. Se G a n g e s.
Ala-kul, stäppsjö i ryska Turkestan,
Centralasien, mellan bergen Tarbagataj i n. och
ö. och Ala-tau i s.; 221 m ö. h., 1,870 kvkm.
Är endast några meter djup. Fattig på fisk.
A. och den bredvidliggande Sasyk-kul (460
kvkm) ha fordom hängt tillsammans med
Balkasch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
