Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alarik - Alarm - Alarmapparat - Alarminstruktion - Alas. - Alas, Leopoldo - Alaschehir - Alaska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Alarm—Alaska
386
ningen av östra Illyrien. 401 bröt han
därifrån in i Italien (jfr Folkvandringen)
och förnyade 408 anfallet med än större
framgång. Då kejsar Honorius icke villfor hans
fordran att bli västromerska
rikets överfältherre och på
jordupplåtelse åt hans folk, tågade A.
mot Rom 409 och insatte för en
tid en medgörligare kejsare,
Atta-lus. 410 erövrade och plundrade
han Rom och drog sedan söderut
samt stod i begrepp att överföra
sin här till provinsen Afrika för att bemäktiga
sig denna »Roms kornbod», då han s. å.
plötsligt dog, endast några och trettio år gammal,
i Cosenza, där han enligt sägnen blev
begraven i Busentos flodbädd.
Ala’rm, signal eller kallelse att rycka ut
eller fatta vapen; plötslig rörelse, uppståndelse
(i ett läger el. dyl.) till följd av en fiendes
verkliga eller förmodade närmande. Verb’.
Alarmera.
Ala’rmapparat, anordning, som har till
uppgift att automatiskt genom en ljus- eller
ljudsignal tillkännagiva, antingen att obehöriga
inträtt i en lokal eller berört visst föremål,
eller ock att en rubbning av normala
förhållanden inträtt i en teknisk anordning på
sådant sätt, att fara är för handen. Exempel å
förra slaget är s. k. polisalarm, vid vilken en
eller flera ringklockor sättas i funktion genom
ofrivillig slutning eller brytning av en
elektrisk ström vid öppnande av dörrar, beträdande
av mattor el. dyl. Ledningen frånkopplas
under den tid apparaten ej skall fungera. Inom
tekniken har det senare slaget funnit
användning som skydd mot skadegörelse å maskiner
eller byggnader genom naturkrafter av ett
eller annat slag. Om t. ex. vätskeståndet i en
cistern kan stiga, så att risk för översvämning
uppstår, ordnar man ofta så, att en i vätskan
flytande kropp (flottör) vid viss vätskehöjd
bringas i beröring med en hävarm, som utlöser
en signal för tillkallande av den, som
övervakar anläggningen. I allmänhet använder
man själva det störande elementet till att
utlösa alarmapparaten, innan det kritiska
ögonblicket inträffar. G. H—r.
Ala’rminstruktlon. Å maskindrivna
passagerarfartyg i viss vidsträcktare fart skall a.
meddelas varje man av besättningen. I
densamma skall angivas, till vilken post envar
besättningsman vid inträffande olycka skall
begiva sig och vad därvid skall utföras.
Alas., off. förkortning för Alaska.
Alas, Leopold o, spansk förf. o. kritiker
(1852—1901), professor i rättsvetenskap i
Ovi-edo. Ägde som kritiker (pseud. C 1 a r i n) ett
betydande inflytande i synnerhet hos den
yngre generationen. Hans talangfulla,
naturalistiska roman »La regenta» är rik på
skarpa psykologiska iakttagelser och skildrar med
ypperliga typer livet i en gammaldags stad.
Alaschehi’r, stad i v. Mindre Asien, i turk,
▼ilajetet Smyrna, 120 km ö. om Smyrna, med
vilken stad A. har järnvägsförbindelse.
10,000 inv. Handel med säd, tobak och bomull.
Förr säte för en grekisk ärkebiskop. Vid A.
ruiner av det gamla Filadelfia (se d. o.).
Alaska [alja’ska, eng. elä’ske el. elä’ske],
förk. A 1 a s., territorium i Amerikas förenta
stater. 1,530,327 kvkm, 55,036 inv. (1920),
därav 26,558 indianer och eskimåer.
Omfattar världsdelens n. v. hörn mellan Ishavet och
Stora oceanen samt kuststräckan åt s. med
där utanför liggande ögrupper intill 54° 40’
n. br. Huvudstad är Juneau.
Kusten vid oceanen och Beringshav är
djupt sönderskuren. I Beringshav ligga de
stora öarna Pribylof, Nunivak, S:t Lewrence
och S:t Matthew. Från Alaskahalvön
utskjuter Aleuternas ögrupp. Bland öarna i
Stora oceanen märkas Kodiak, Afognak och
Alexanderarkipelagen längst i s. — Från
Be-ringssund skjuta Kotzebue- och Nortonvikarna
in på ömse sidor om Sewardhalvön. Dess
yttersta udde, Kap Prince of Wales, ligger blott
75 km från det asiatiska fastlandet. N. v. om
Alaskahalvön intränger Bristolbukten och på
båda sidor om Kenaihalvön Cook inlet och
Prins William-sundet. Kuststräckan i s. är
fylld av utlöpare från Kustbergen, vilka vid
Lynnfjorden fortsättas av Eliaskedjan, som
följer kusten fram till Kenaihalvön. Bergen
stupa ofta brant i havet och täckas av
väldiga glaciärer: inom Eliaskedjan den ofantliga
Malaspinaglaciären och utmed kusten
Muir-glaciären med en bredd av 3,250 m. Högsta
toppen på denna kedja är Mount S:t Elias,
5,495 m. Jämsides med kustbergen gå
Alaska-alperna, Klippiga bergens nordligaste
utlöpare, med en mängd vulkaner, bland vilka
Mount Wrangell når 4,267 m. Här påträffas
Nordamerikas högsta bergstopp, Mount Mc
Kinley, 6,187 m. Rika på vulkaner, fortsätta
bergen ut på Alaskahalvön och Aleuterna.
Omkr. 30 kratrar äro ännu i verksamhet. På
halvön märkas vid Iliamnasjöns n. strand
II-iaminsk med en höjd av 3,677 m och ung. mitt
på halvön Katmai, som hade ett våldsamt
utbrott 1912. Mellersta och norra A. utgöras av
en vidsträckt platå med milsvida tundror eller
trädlösa stäpper, här och där avbrutna av
bergshöjder och översållade med sjöar och
träsk. Landets viktigaste flod är Yukon,
som utfaller i Beringshav och är segelbar upp
till guldgrävardistriktet på gränsen till
Kanada. Den är isfri från mitten av maj till
mitten av oktober. Av övriga floder flyter
Kuskokwim åt v., Copper river åt s. —
Klimatet är i s. delen svalt kustklimat;
medeltemperaturen i Sitka är i jan. — 1°, i juli
+ 12,2°. I de inre delarna råder kontinentalt
polarklimat. Regnmängden är i Sitka 2,250
mm årligen men i det inre obetydlig. — Av
befolkningen, som sedan 1910 minskats med
9,320 personer, är omkr. hälften vit. Vid
kusterna av Ishavet och Beringshav bo
eskimåer, på Alaskahalvön och Aleutiska öarna
aleuter, en gren av eskimåerna, och i det
I. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
