Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alaska - Alaskagolfen - Alastaro - À la suite - Ala-tau - À la tête - Alatornio - Alatri - Alauda arvensis - Alau-d din Khilji - Alauniska höjden - Álava - Alaveteli - Alavieska - Alavo (domsaga) - Alavo (socken) - Alavus - d’Alayrac, Nicolas - Alba (dräkt) - Alba (stad) - Alba el. Alva, Fernando Alvarez e Toledo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Alaskagolfen—Alba
390
och representanternas hus (16 medl.).
Kongressen i Washington har förbehållit sig
lagstiftningsmakten i vissa frågor. I spetsen för
förvaltningen står en av presidenten utsedd
guvernör. — Litt.: J. L. Underwood, »A., an
empire in the making» (1913); E. Salin, »Die
wirtschaftliche Entwicklung von A.» (1914);
A. W. Greely, »Handbook of A.» (1914); A.
Burr, »A.» (1919).
Alaskagolfen, bukt av Stora oceanen på s.
kusten av Alaska. Har flera djupt
inträngande vikar, Cook inlet, Prins William-sundet
m. fl., och innesluter många stora öar, bland
dem Kodiak.
A’lastaro, finsktalande socken i s. v. Finland,
Äbo o. Björneborgs län; 274 kvkm, 4,761 inv.
(1922). Tillhör Äbo stift. I socknen finnes
en stor tändsticksfabrik.
A la suite [a-la-sui’t], fr., eg.: i eller efter
följden. Uttrycket har förr inom tyska armén
använts för att beteckna, att en officer, som
tjänstgör och uppbär avlöning vid t. ex. en
fristående undervisningsanstalt eller som
åtnjuter längre tids tjänstledighet, kvarstår vid
sitt regemente utan lön och fortfarande bär
dess uniform. Beteckningen var således
närmast att likna vid vad man inom svenska
armén förstår med uttrycket »att kvarstå i
regemente» (i motsats till att uppbära lön
vid regementet). I Tyskland begagnades ock
utnämning till officer å la suite vid visst
regemente såsom en hedersbetygelse för
furstliga personer och för generaler. M. B—dt.
Ala-tau, namn på fyra bergskedjor i
Centralasien, tillhörande Tien-shans bergssystem.
Nordligast ligger Dsungariska A. på
gränsen till Kina, ö. om sjön Balkasch. De
tre övriga A. ligga kring den vackra alpsjön
Issyk-kul; på nordsidan det imponerande
Tr ansilisk a A., vilket skiljes från sjön
av Kungei-ala-tau, som stupar brant
ned mot Issyk-kul och i v. på andra sidan
Buampasset fortsättes av den höga
Alexander-kedjan. I dessa båda kedjor ha passen en
höjd av 1,900—3,600 m; högsta toppen,
Tal-gar, når 4,854 m. Bergssystemet fortsätter långt
ut på slätten, och ännu v. om Balkasch kan man
spåra den nordliga kedjan. Den fjärde
kedjan, Terskei-ala-tau, går s. om Issyk-kul
och sträcker sig från bergjätten Chan-tengri
långt v. ut och fortsättes av Kara-tau. Dennas
kedjor ha en betydlig längd och nå en höjd
av över 5,000 m; flerstädes äro de höljda av
evig snö, och deras branta sidor äro täckta
av tät barrskog.
A la tète [alatå’t], fr., i spetsen, »i täten»
(t. ex. för en trupp).
A’latornio, se Nedertorneå.
Ala’tri, stad i prov. Roma, mellersta Italien,
70 km ö. s. ö. om Rom; 15,500 inv.
Klädesfabriker. Lämningar av cyklopiska murar.
Alåu’da arve’nsis, lat. namnet på
sånglärka (se d. o.).
Aläu-d din Khlljl, sultan av Delhi (1294—
1316), se Indien, historia.
Alau’niska höjden, se Valdajbergen.
Alava, provins i n. Spanien, den största
och sydligaste av de tre Baskiska provinserna
(se d. o.). 3,045 kvkm, 101,357 inv. (1921).
Huvudstad är Vitoria. A. genomflytes av Za
dorra, en biflod till Ebro, och är mycket
bergigt. Ur bergen brytas järn, koppar, bly,
marmor. Stora ekskogar bekläda bergens
sidor. Mineralkällor finnas. Majs, hampa, lin,
vin och frukt odlas. Åkerbruket utgör jämte
boskapsskötseln huvudnäring.
A’Iaveteli, se Nedervetil.
Adavleska, finsktalande socken i v. Finland,
s. om Brahestad vid Kalajoki; Uleåborgs län;
266 kvkm, 3,820 inv. (1922). Tillhör Kuopio st.
A’lavo, domsaga i Vasa län, Finland, lyder
under Vasa hovrätt och omfattar 4 tingslag;
5,837,9 kvkm, 76,255 inv. (1922).
A’lavo, fi. Alavus, finsktalande socken i v.
Finland, s. ö. om Vasa, Vasa län; 846 kvkm,
11,116 inv. (1922). A. är minnesvärt genom
Adlercreutz’ seger över ryssarna 17 aug. 1808
vid A. kyrka. En minnesobelisk är rest på
slagfältet. A. tillhör Äbo stift.
A’lavus, se A 1 a v o.
d’Alayrac [dalära’k], N i c o 1 a s, fransk
tonsättare (1753—1809). Bland hans talrika
operetter ha icke mindre än 22 uppförts i
Sverige: »Slottet Montenero», »De bägge
savo-jarderna», »Gubben i bergsbygden» m. fl.
A’lba. 1. Den vita dopdräkten i kyrkans
äldsta tider. — 2.
Mässkjorta, det fotsida
plagg av vitt linne,
som tillhör den
liturgiska dräkten. Fr.
o. m. 1100-talet
orne-rades mässkjortorna
ofta med broderade
eller vävda
besättningar, senare med
spetsar. Till den i
svenska kyrkan
brukliga mässkruden bäres
alba under mässhaken.
A’lba, stad i n. v. Italien vid Tanaro, 5 mil
s. s. ö. om Turin; huvudstad i prov. Cuneo
(Piemont); 14,000 inv. Handel med ost.
Alba [a’l<ua] el. Alva, F e r n a n d o A
1-v a r e z de Toledo, hertig av A., spansk
fältherre o. statsman (1508—82). Tillhörde en
mycket förnäm gammal kastiliansk ätt och
blev tidigt införd på krigarbanan, där han
hastigt vann befordran till de förnämsta
poster och genom sin fältherretalang förvärvade
Karl V :s oinskränkta förtroende. Han deltog
i de flesta av Karl V:s och Filip II :s krig och
var bl. a. överbefälhavare i kriget mot
Schmal-kaldiska förbundet, varvid han kraftigt bidrog
till segern vid Mühlberg (1547), samt vid
tåget mot påven Paul IV i Rom (1556—57).
Obrottsligt konungatrogen och besjälad av ett
Präst i alba och stola.
Medeltida bokillustration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
