Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alba el. Alva, Fernando Alvarez e Toledo - Albacete (provins) - Albacete (stad) - Alba Julia - Albalat, Antoine - Alba longa - Alban, S:t - Albaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Albacete—Albaner
392
oförsonligt hat mot allt kätteri, hade han
stort inflytande hos Filip II men hade som
hans rådgivare att tävla med en annan
ko-nungagunstling, den smidigare och mildare
portugisen Ruy Gomez, furste av Eboli.
Konungens upphetsning över de
kal-vinistiska bildstormarna i
Nederländerna 1566
förskaffade dock
A. överhand, och
han blev 1567
avsänd dit med en
här på 10—11,000
stridsvana
veteraner. Han blev
snart
allenarådan-de i
Nederländerna. Till sitt
förnämsta verktyg
hade han en ny
domstol, upprors-
rådet, det s. k. »blodsrådet». Under loppet av
fyra år rasade detta råd med hemsk vildhet.
De »kättare», som avsvuro sitt kätteri, blevo
»benådade», d. v. s. avrättade med svärd, icke
brända på bålet. »Pålarna på gatorna, husens
dörrposter, vägvisarna på landsbygden hängde
fulla med skelett, i trädgårdarna voro
människolik trädens hemska frukter.» Offer blevo
även de vid ett gille hos A:s son svekligt
fängslade grevarna Hoorn och Egmont.
Förskräckelsen, de tryckande skatterna och
truppernas tygellöshet drevo stora skaror i
landsflykt. över 100,000 köpmän och hantverkare
flyttade med sin företagsamhet och
förmögenhet över till andra länder, synnerligast till
England. Landet tycktes förlamat av skräck,
men harmen över en ruinerande extra
beskattning på alla köp och försäljningar lät
motståndskänslan 1572 flamma upp och ledde
till det s. k. nederländska frihetskriget (se
Nederländerna, historia). När A. trots
vunna segrar och fortsatta avrättningar
förlorat hoppet om att undertrycka
upprorsrörel-sen, begärde han avsked 1573. Han levde
sedan i onåd och blev endast använd vid
erövringen av Portugal 1580.
Albacete [alcoasä’tä], provins i s. ö.
Spanien; 14,863 kvkm, 296,712 inv. (1921).
Ge-nomflytes av Segura och Jücar. Den norra
delen av A. är ett ofruktbart och öde slättland,
den södra uppfylles av utlöpare från Sierra
Morena. Endast kring Seguras nedre lopp
finnas skog och bördiga dalgångar. Vin och frukt
odlas. Boskapsskötsel. Huvudstad, se följ.
Albacete [al<Dasä’tä], stad i s. ö. Spanien,
ung. 15 mil från Alicante, vid Maria
Cristina-kanalen. 32,163 inv. (1921). Var förr känt
för sin tillverkning av tveeggade knivar
(punal, cuchillo). Är huvudstad i provinsen
med samma namn.
ATba Julia, ung. Gyulafehérvår, ty.
Karls-burg el. Weissenburg, stad i Transsylva-
nien, mellersta Rumänien, vid Maros; omkr.
10,000 inv., rumäner och ungrare. Säte för
en romersk-katolsk biskop. A. är delat i
nedre staden och övre staden el. fästningen,
som innesluter den katolska S :t
Michaelskate-dralen, där flera siebenbürgska furstar ligga
begravna, bland dem Janos Hunyadi. A. har
ett på inkunabler rikt bibliotek och ett
astronomiskt observatorium. Stadens fästning
byggdes 1715—38. Berömd vinodling. På
stadens plats låg romarnas Apulum, under
medeltiden kallat Alba Julia. Det var residens
för de gamla vojvoderna och furstarna av
Sie-benbürgen, bl. a. Bethlen Gabor. I A. firade
rumänska konungaparet som insegel på
Trans-sylvaniens erövring sin kröning 1922.
Albalat [-la’], A n t o i n e, fransk
språkman o. kritiker (f. 1856). Har utövat en
synnerligen nyttig verksamhet genom att ut
arbeta läroböcker i skriftlig framställnings
konst och stillära, såsom »L’art d’écrire», »La
formation du style», »Le travail du style»,
»Les ennemis de 1’art d’écrire», och »Comment
il ne faut pas écrire», vilka utmärkas av rik
exemplifiering och vunnit stor spridning. Hans
»Souvenirs de la vie littéraire» behandlar
Daudet, Faguet m. fl. R—n B.
A’lba lo’nga, enligt sagan den äldsta staden
i Latium, nära Albanosjön. Sades vara en
av Aeneas’ son Ascanius grundad koloni från
Lavinium. Från A. åter berättas Roms
grundläggar e ha utgått. Under Tullus Hostilius
skall Rom ha besegrat och förstört sin
moderstad (se Mettius Fufetius) samt
överflyttat dess invånare till Caeliska berget
i Rom.
Alban [äTben], S:t, helgon, Englands förste
kristne martyr, f. i Verulamium, nuv. S:t
Albans. Var en oförskräckt bekännare av sin
kristna tro, för vilken han ock under den
dio-kletianska förföljelsen blev halshuggen något
år mellan 286 och 303. Hans minnesdag är
22 juni.
Albäner, kalla sig själva shkipetarer,
kallas av övriga balkanfolk arnauter, ett ensam-
Toskiska krigare från södra Albanien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
