Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alberta - Albert Edvard - Albert Edward njansa - Alberti, Carl Christian - Alberti, Leon Battista degli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Alberta—Alberti
414
Slcala. 1=20 mill.
Alberta [älbä’te], prov, i v. delen av
Kanada med sydgräns till Förenta staterna (49° n.
br.) och gräns i v. till British Columbia,
delvis längs Klippiga bergen; n. gränsen är
dragen utefter 60° n. br. 661,200 kvkm,
588,454 inv. (1921). A. fylles till mindre del
av Klippiga bergens sluttningar, är i övrigt
slättland: öppen högprärie i s., barr- och
pop-pelskogar i n. Genom A. flyta South och
North Saskatchewan i sitt övre lopp, den
förras biflod Bow river, Athabasca, Peace
river och längst i n. ö. en del av Stora
Slavfloden jämte en mängd bifloder till nämnda
floder. Athabascasjöns v. del ligger inom A:s
gränser. Klimatet är utpräglat fastlandsklimat
med betydande temperaturskillnader för de
olika årstiderna. Medeltemperaturen för jan.
och juli är i Edmonton (658 m ö. h.) resp. —
14,2° C och 16,5° C och i Fort Chippewyan
vid Athabascasjön (213 m ö. h.) resp. — 25,1°
C och 16,6° C. Huvudnäringarna äro jordbruk
och boskapsskötsel. Grässlätterna i s. ha
genom dryfarmingmetoden och
konstbevattning, huvudsakligen från Bow river, till stora
delar vunnits för jordbruket. Rikast är
jordbruksbygden kring North Saskatchewan
(Edmonton). På sluttningen av Klippiga bergen
beta stora boskapshjordar. I närheten av Peace
river går vetegränsen. De största städerna äro
Calgary och huvudstaden Edmonton, där även
universitet finnes. Vidare märkas Lethbridge,
Medicine hat, Red deer och Wetaskiwin. —
A:s utveckling under de sista årtiondena har
varit storartad. Befolkningen utgjorde 1901
endast 73,022 pers, men har sedan stigit raskt,
huvudsaki. till följd av invandring från det
övriga Kanada, från Europa och Förenta
staterna. N. om Athabasca vid Athabascafloden
är landet emellertid alltjämt glest bebott,
huvudsaki. av indianer. 1920 var i A. antalet
i Sverige och Norge födda omkr. 12,000,
d. v. s. av alla i Kanada bosatta
svensk-el. norskfödda pers. Omkr. 13 % av den
brukbara jorden äro numera uppodlade. Är
1920 inbragte skörden 204 mill. doll. 1921
funnos i A. 917,000 hästar, 424,000
mjölkkor, 1,430,000 annan hornboskap, 574,000 svin,
524,000 får, 4,964,000 fjäderfä. 1921 beräknas
mjölkproduktionen ha inbragt 6,536,000 doll.
A. har flerstädes vidsträckta kolfält, vid
Bow river, längs Canadian pacific-järnvägen
m. fl. platser. De gåvo 1921 5,8 mill. ton.
Asfaltgruvor och petroleum finnas, och vid
Bow island, Medicine hat m. fl. platser
ut-vinnes naturgas. Värdet av hela
mineralproduktionen 1921 var 30,1 mill. doll. De stora
skogarna i n. A. lämna gott virke. Jakten på
pälsbärande djur är alltjämt livlig i de n.
trakterna. De stora sjöarna i n. A. överflöda
på fisk. De viktigaste exportvarorna äro
spannmål, boskap, svin, får, fisk, smör och
kol. — Vissa områden av A. ha avskilts till
nationalparker. Störst bland dem äro Jasper
park och Roeky mountains park med Banff
och Lake Louise. I skogsreservationen vid
Wainwright bevaras en buffelhjord om 3,800
djur från undergång. — A. organiserades som
provins i dominiet 1905. Har en lagstiftande
församling med 61 led. och representeras i
Kanadas parlament av 6 senatorer och 12
underhusled. Om författning i övrigt jfr
Kanada. — Litt.: L. Thwaite, »A.» (1912); J. B.
Bickersteth, »The land of open doors» (1914).
Albert Edvard, prins av Wales, se Edvard
VII, eng. konung.
Albert Edward njansa [äTbét edcoSd-J,
äldre namn på Edward njansa (se d. o.).
Albe’rti, Carl Christian, dansk
politiker (1814—90). Överrättsprokurator i
Köpenhamn 1853, vann A. snart ett gott namn
för redbarhet och duglighet. A. hade alltid
en radikal läggning samt var från 1849 ända
till kort före sin död medlem av folketinget,
där hans inlägg i rätts- och kreditfrågor ofta
voro av värde. Hans stora, nästan
patriarka-liska inflytande hos den själländska allmogen
och allmänna anseende för gedigenhet och
pålitlighet gåvo honom både i och utanför
riksdagen en icke ringa betydelse. 1856 stiftade
han och ledde till sin död »Den sjællandske
bondestands sparekasse», som växte ut till en
stor och mäktig penninginrättning och
väsentligt medverkade till de danska
lantmännens självständiga ekonomiska organisation
på flera områden. A. följdes till graven av
mer än ett par tusen själländska bönder.
Albe’rti, Leon Battista degli, ital.
arkitekt o. konstteoretiker, ett av
ungrenässansens mångsidigaste snillen (1404—1472).
Han blev 1428 juris doktor i Bologna och vis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
