Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albrekt (hertig av Württemberg) - Albrekt VII (ärkehertig av Österrike) - Albrekt Fredrik Rudolf - Albrektssunds kanal - Albuera - Albula - Album - Albumen - Albumin - Albuminat - Albuminfärger - Albuminoider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Albrekt VII av Österrike—Albuminoider
430
Flandern. I aug. 1916 blev han
generalfältmarskalk samt i febr. 1917 ledare av
»armégruppen hertig A. av Württemberg» i
Loth-ringen och Elsass. — Blev 1893 förmäld med
Margareta Sofia av Österrike (1870—1902),
syster till den sedermera mördade ärkehertig
Frans Ferdinand. M. B—dt.
Albrekt VII, ärkehertig av Österrike (1559
—1621), son till kejsar Maximilian II.
Uppfostrades hos Filip II av Spanien, ägnade sig
åt det andliga ståndet och blev kardinal 1577
samt ärkebiskop av Toledo (1584). Han var
vicekonung av Portugal, blev 1596
ståthållare över spanska Nederländerna och
utträdde då ur det andliga ståndet. A.
förmäldes 1599 med Filip II :s dotter Isabella, åt
vilken lämnades Nederländerna i brudgåva
med villkor, att de åter skulle tillfalla
Spanien, om äktenskapet bleve barnlöst. Med
de från Spanien avfallna nordliga provinserna
under Morits av Oranien fortsatte A. kriget
till 1609, då ett 12-årigt stillestånd ingicks.
Albrekt Fredrik Rudolf, ärkehertig
av Österrike (1817—95), son till den
ryktbare fältherren ärkehertig Karl. Utmärkte
sig i Italien under Radetzky särskilt i slagen
vid Mortara och Novara 1849. Fältmarskalk
1863, förde han 1866 befälet i Italien och vann
segern vid Custozza.
Albrektssunds kanal, farled i Marstrands
skärgård, mellan Klöverön i s. och ett par
holmar i n.; utgör inomskärsled till Marstrand.
Anlädes 1842—44, utvidgades 1905—06.
Albuera [al<ooä’ra], by i spanska prov.
Ba-dajoz; 1,281 inv. (1921). Är känd genom det
berömda fältslaget 16 maj 1811, då
fransmännen under Soult besegrades av engelsmännen,
spanjorerna och portugiserna under Beresford.
A’lbula, bergskedja i Rätiska alperna i
kant. Graubünden, Schweiz, mellan Rhen- och
Inndalarna. Över bergskedjan går A. - p a
s-s e t, som förbinder Bergün i A.-dalen med
Ponte vid Inn (Övre Engadin). Passets
högsta punkt når 2,315 m. En järnväg från
Thusis till S:t Moritz går genom tunnel
under passet. Floden A. upprinner på passet
och mynnar ut i Hinterrhein nedanför Thusis.
Album. 1. Bok för samling av sentenser,
minnesverser, teckningar, fotografier,
frimärken, vykort etc. — 2. Vittert el. konstnärligt
samlingsverk.
Hos romarna betecknade a. en vit tavla för
offentliga kungörelser (t. ex. pretorernas
edikt), namnlistor (över domare, senatorer
o. s. v.). — Under medeltiden användes ordet
om förteckningar eller kataloger, t. ex. över
helgon, soldater, studerande vid högskolor
(a. studiosorum) o. s. v.
Albumen, äggvita, frövita. — Albumen övi
si’ccum, torr hönsäggvita.
Albumin,ett äggviteämne. Albuminer äro
lösliga i vatten, utspädda syror och alkalier samt
i vissa neutrala saltlösningar. De utfällas i
ren lösning av salter, såsom koksalt och
magnesiumsulfat, och koagulera, d. v. s. övergå i
olöslig form, genom upphettning till viss
temperatur (kokning av ägg). A. erhålles ur
äggvita och ur blodserum. Äggalbumin framställes
genom att utspäda frisk äggvita med vatten,
vispa och sedan filtrera lösningen samt
indun-sta filtratet vid 30—40° C till torrhet.
Blodal-bumin framställes ur kreatursblod genom att
låta det stå och skilja sig i blodkaka och
serum. Detta senare benkolfiltreras och
indun-stas vid låg temperatur till torrhet. Ren
albu-min bildar en blekgul, genomskinlig, bladig
massa, som med vatten ger en luktlös, klar
lösning. A. användes till betmedel i färgerier, för
framställning av fotografiskt s. k.
albuminpap-per, till klarningsmedel för vissa lösningar
och till klister. E—t N—n.
Albuminät, omvandlingsprodukter av
äggviteämnen, som uppstå genom dessas
behandling med starka syror och baser. Syror
ge a c i d- (syre-) albuminat, även
benämnda syntoniner, baser a 1
kalial b u m i n a t. Albuminaten äro olösliga i
neutrala lösningsmedel men lösas av syror
och alkaliska lösningsmedel. I motsats till
äggviteämnena kunna de ej koagulera
genom upphettning. Ur sura lösningar fällas
albuminat genom tillsats av vissa salter, t. ex.
koksalt, »utsaltning». Albuminaten ha
huvudsakligen teoretiskt intresse, enär de i
regel endast framställas syntetiskt (d. v. s. på
konstgjord väg). I naturen uppträda de
endast undantagsvis som mellanprodukter vid
äggviteämnenas sönderdelning genom
matsmältningsprocessen, enär magsaftens saltsyra
därmed bildar acid-albumin. (Se vidare
Äggviteämnen.) E—t N—n.
Albuminfärger äro pigmentfärger, som
blandas med albuminlösning, vanligen av
blod-albumin, och tryckas på vävnader, varefter de
behandlas med vattenånga, då albuminet
genom koagulering blir olösligt och fast, så att
en tvättäkta färgning erhålles. Även lösliga
organiska färgämnen, vilka ej låta fixera sig
på fibern genom vanliga betmedel men som
förena sig med albumin, kunna på detta sätt
fixeras. Vid tillredning av albuminfärg
användas de vanliga oorganiska olösliga
färg-stofterna, såsom ultramarin, kromgult,
zink-vitt och kimrök, eller lackfärger, beredda av
tjärfärger och grundstofter, såsom krita,
kao-lin eller lerjord. Till ljusa albuminfärger
användes äggvitealbumin. Emellanåt ersättes
albumin med kasein, löst i borax, eller gelatin,
vilken senare göres olöslig med
formalinlös-ning. E—t N—n.
Albuminoider, namn för åtskilliga i
djurkroppen i olösligt tillstånd förekommande,
sinsemellan ganska olikartade grupper av
kvävehaltiga ämnen, vilka väl stå de
egentliga äggviteämnena, från vilka de sannolikt
direkt härstamma, mer eller mindre nära
men dock såväl till sammansättning som
egenskaper bestämt skilja sig från dem. Till
albuminoiderna räknas först och främst de
hos de högre djuren normalt förekommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
