Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alböke - Alca impennis - Alcalá de Henares - Alcalde, Alkald - Alcamo - Alcántara - Alcantaraorden - Alcarraza - Alcázar - Alcázar de San Juan - Alcedo ispida - Alcelaphus - Alces alces - Alceste - Alchemilla - Alcibiades - Alciden - Alcira - Alcmaeon - Alcobaça, Evora d’ - Alcock, sir John - Alcoforado, Marianna - Alcott, Louisa May - Alcover, Joan - Alcoy - Alcuin - Alcyone (stjärna) - Alcyone - Alcyonium, Kork-korall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Alböke—Alcyonium
434
Alböke, socken på v. Öland invid
Kalmarsund, n. om Borgholm; Slättbo härad, Kalmar
län; 41,78 kvkm, 544 inv. (1923). Nästan
skoglös men har flera myrar. 973 har åker.
Kårehamn är hamn och lotsplats, och
Kårholmen är bekant för sitt utomordentligt rika
fågelliv (se B. Bergs »Måseskär», 1912).
Socknens gamla kyrka, som revs ned 1862, var den
sista av Ölands s. k. klövsadelskyrkor (se
d. o.). Ingår i Löts och A. pastorat i Växjö
stift, Ölands norra kontr.
A’lca impe’nnis, lat. namnet på g a r f
å-g e 1 (se d. o.).
Alcalå de Hena’res, stad i prov. Madrid,
mellersta Spanien, vid Ilenares, 3 mil n. ö. om
Madrid; 12,241 inv. (1921). 1510—1836 säte
för ett universitet. Cervantes’ födelsestad.
Alca’lde, A 1 k a 1 d, namn på styresmannen i
de spanska städerna och byarna. Se
Spanien, rättsväsen.
A’lcamo, stad på Sicilien, i provinsen
Tra-pani, 4 mil v. s. v. om Palermo; 31,800 inv.
V. om A. ligga ruiner av forntidens Segesta.
Alcåntara, stad i Spanien, prov. Cäceres,
vid Tajo, nära port, gränsen. 3,859 inv.
(1921). En bro från kejsar Trajanus’ tid för
över floden. Efter A. har Alcantaraorden
uppkallats.
Alca’ntaraorden, spansk andlig riddarorden,
stiftad omkr. 1156. Fick i början av 1200-talet
sitt säte i staden Alcantara och förvärvade i
strid mot morerna både ära och rikedom.
Stormästarvärdigheten förenades 1494 med
Spaniens krona. 1808 indrogos dess
betydande egendomar till kronan. A. äger ännu
bestånd som militärorden.
Alcarraza [-ra’J)a], sp., vattenkylare, ett
sedan urminnes tid i Egypten, Persien, Indien
och Kina brukat kärl av oglaserad, svagt
bränd lera till förvaring av dricksvatten.
Fylles ett sådant kärl med vatten, sipprar
detta igenom lerans porer och avdunstar från
ytan, varigenom kärlet och dess innehåll
avkylas. A. infördes till Spanien av araberna.
Alcåzar [-ka’j)ar], spansk benämning på
palats och slott. Ordet är av arabiskt ursprung
och ingår även i många spanska ortnamn.
Alcåzar de San Juan [alka’[)ar de san
^oan], stad i mellersta Spanien, prov. Ciudad
Real, 12 mil s. om Madrid, järnvägsknut.
16,132 inv. (1921). A. är medelpunkten för
vinhandeln inom Estremadura, Andalusien
och Alicante. Kalisaltgruvor. Fabrikation
av krut, tvål, choklad och knivar.
Alcedo i’spida, lat. namnet på k
ungsfiskare (se d. o.).
Alce’laphus, ett lat. namn på släktet k
o-antiloper (se d. o.).
A’lces a’lces, lat. namnet på ä 1 g (se d. o.).
Alce’ste, se Alkestis.
Alchemi’lla, lat. namnet på
daggskål-släktet (se d. o.).
AlcibFades, se Alkibiades.
Alciden (lat. Alcides), eg. »Alkaios’ ättling»,
ett binamn på Herakles.
Alcira [-pi’-], stad i ö. Spanien, prov.
Valencia, 3V2 mil s. om staden Valencia, på en
ö i floden Jücar 20,963 inv. (1921). Handel
med silke, ris och apelsiner. Träexport.
Alcmaeon, se A 1 k m a i o n.
Alcobaga [-wa’sa], E v o r a d’A., stad i
mellersta Portugal, prov. Estremadura, 12 mil n.
om Lissabon. 2,300 inv. Berömt
cisterciens-kloster med konungagravar, nu kasern.
Alcock [ä’lkåk], sir John, eng. aviatör
(1892—1919). Tjänstgjorde under
världskriget på turkiska fronten, blev tillfångatagen
1917 och frigavs vid vapenvilan. Juni 1919
vann han Daily mails pris för den första
flygningen över Atlanten (se Lufttrafik) och
blev adlad för samma bedrift. Han omkom
i dec. s. å. vid flygplanets nedstörtande i
närheten av Rouen.
Alcofora’do, M a r i a n n a, »Syster M.»,
portug. förfina (1640—1723). Som nunna
förälskade hon sig i en fransk officer,
sedermera markis de Chamilly, som inom kort
övergav henne. Hennes brev, som ha gjort henne
berömd, skrevos dec. 1667—juni 1668 och
skildra hennes olika tillstånd av förtroende,
tvivel och förtvivlan. De äro oöverträffade
genom sin omedvetna psykologiska
själsanalys och som uttryck för portugisisk kvinnlig
lidelsefullhet. Litt.: E. Gosse, »French
pro-files» (1913); K. Larsen, »Söster Marianna og
hendes kærlighedsbreve» (1894).
Alcott [äl’kåt el. äTkat], Louisa May,
amerik. förf:na (1832—88). Var
sjuksköterska under amerik. inbördeskriget och
utgav 1863 »Hospital sketches». Har
emellertid gjort sig mest känd genom sina omtyckta
berättelser för den halvvuxna ungdomen. De
flesta äro övers, till sv., bl. a. »Unga
kvinnor», »En krona bland flickor» o. s. v. —
Litt.: E. D. Cheney, »L. M. A.» (1889); B.
Moses, »Life of L. M. A.» (1909).
Alcove’r, J 0 a n, katalansk skald (f. 1854).
Är en av de främsta nutida katalanska
lyrikerna; har även diktat på spanska. Övers,
av A. finnas i K. A. Hagberg, »Modärna
trubadurer» (1917).
Alcoy [alkå’j], stad i s. ö. Spanien, prov.
Alicante, 4 mil n. om staden Alicante. 36,450
inv. (1921). Betydande pappersfabrikation,
särskilt av cigarrettpapper. Klädes- och
tändsticksfabriker.
A’lcuin, se A 1 k u i n.
Alcy’one (q Tauri), den ljusstarkaste
stjärnan (av 3:e storleken) i stjärngruppen
Pleja-derna (Sjustjärnorna).
Alcy’one, se Halkyone.
Alcyonium, Kork-korall, ett
koralldjur, som lever kolonivis fastvuxet vid berg
och stenar i havet och till skillnad från andra
kolonibildande koralldjur saknar inre skelett.
Kolonikroppen är i stället köttig men är
sträv av i huden inströdda kalkkroppar. Ur
densamma kunna djuren utsträcka kroppens
främre del, i vilken munnen, kransad av åtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
