Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alcyonium, Kork-korall - Aldabraöarna - Aldan - Aldebaran - Aldegrever, Heinrich - Aldehydblått - Aldehyder - Aldeigjuborg - Aldén, Gustav Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Aldabraöarna—Aldén
436
flikiga tentakler, har sin plats. En art,
A. digitatum, med brungul färg, finnes i
Kattegatt. (Se vidare Koralldjur och K a v
i-t e t s d j u r.) Lönnb.
Aldabraöarna [äTdobra], små afrikanska
korallöar i Indiska oceanen, n. om Komorerna;
157 kvkm; tillhöra England och lyda
administrativt under Seychellerna. Befolkningen
lever av fiske och sköldpaddfångst.
Alda’n, biflod fr. h. till Lena i ö. Sibirien.
Upprinner n. om Jablonojbergen, flyter åt n. ö.
och sedan åt v.; omkr. 200 mil lång, segelbar
omkr. 100 mil. Bifloder fr. v. Amga och fr. h.
Maja. Dalgångarna kring nedre A. och Maja
äro jämförelsevis tätt befolkade. Efter A. ha
A.-bergen utmed flodens övre lopp sitt namn.
Aldebäran, den ljusstarkaste stjärnan i
Oxens stjärnbild. Lyser med rödaktigt sken,
är av 1 :a storleken och tillhör
spektralklas-sen K 5 (jfr Spektralklass), har en
yttemperatur av omkr. 3,500° C, rör sig i
riktning från solen med en hastighet av 55 km i
sek. A. ligger strax ö. (vänster) om
Sjustjärnorna, i förlängningen av Orions bälte åt v.
(höger) och bildar tills, m. ett antal ljussvagare
stjärnor stjärngruppen Hyaderna. S. A—f.
Aldegrever [aTdøgréfar],
Heinrich, westfalisk
kopparstickare, guldsmed
och målare (f. 1501 el.
1502, d. efter 1555, senast
1561), verksam i Soest.
Hans bevarade
målningar äro mycket få. Han
synes huvudsakligen ha
varit verksam som
kopparstickare, varvid han
hade sina största
framgångar som
mönsterkompositör. Hans
ornamentstick, som höra till den
tyska renässansens
ledande arbeten, nyttjades
flitigt som förebilder för
metallarbeten men också
för rhenskt lergods m. m.
De äro kraftfulla och
självständiga samt
synnerligen väl lämpade för
återgivandet i
guldsmeds-teknik. Bland hans
fi-gurala stick stå
folklivsbilderna i främsta
rummet. H. W—n.
Aldehydblått, se A n
i-1 i n f ä r g e r.
Aldehyder äro en klass
organiska ämnen, som
utgöra mellanprodukter
vid alkoholers oxidation
(syrsättning) till syror och vilka till sin
kemiska byggnad karakteriseras av
atomgruppen eller radikalen — CHO. A.
framställas genom oxidation av motsvarande
alkohol eller genom torrdestillation av
motsvaran
de organiska syras kalksalt med myrsyrad
kalk. Nära besläktade med aldehyder äro
ke-toner (se d. o.), som kännetecknas av
radikalen = CO. Egentligen äro aldehyderna
väte-ketoner. Keton- eller aldehydradikaler ingå
alltid i de olika sockerarterna. Bunden vid
aldehydgruppen ingår i aldehyderna en
kolväteradikal (se d. o.). Alltefter
kolväteradikalens natur äro aldehyderna vid vanlig
temperatur gaser, vätskor eller fasta kroppar.
Gasformiga och mera lågkokande, flytande
aldehyder ha stark lukt och äro ofta giftiga.
På grund härav har en del hithörande
ämnen praktisk användning, t. ex.
formaide h y d som desinfektionsmedel.
Bittermandelolja och k a n e 1 o 1 j a m. fl. äro
välluktande, flyktiga oljor, som finnas i vissa
växter, medan a k r o 1 e i n luktar avskyvärt
och acetaldehyd (se d. o.) är ett viktigt
utgångsmaterial för fabrikation av en del
organiska ämnen, såsom en del tjärfärger. A.
äro mycket benägna för kemiska omsättningar.
Med ammoniak och natriumbisulfit ge de
olösliga additionsprodukter och förena sig med ett
flertal ämnen, t. ex. alkoholer. Säregen är
deras polymerisationsförmåga, varvid
aldehyd-molekylerna sammanslutas till två-, tre- eller
flerdubbla molekyler. De alstrade ämnena äro
fasta kroppar eller högkokande vätskor, t. ex.
p a r a 1 d e h y d (se d. o.). E—t N—n.
Aldeigjuborg, fornnord. benämning för
staden Ladoga (se d. o.), nuv. Staraja Ladoga,
vid floden Volchov, 13 km från sjön Ladoga.
A. var Ruriks residensstad 862—65. Under
de senaste åren ha arkeologiska utgrävningar
pågått, där det forna A. var beläget.
Aldén, Gustav Alfred, skriftställare
(f. 1852 16lo), fil. kand, i Uppsala 1878,
publicist. Har varit föreståndare för n. Kalmar
läns folkhögskola 1880—89 och
redaktionssekreterare i
Aftonbladet 1889—1911
samt medredaktör
av dess
halvvecko-upplaga, till vilken
han är att räkna
som en av
upphovsmännen, 1892—
1911. Sedan 1921 är
han redaktör för
»Svenska
landsbygdens kommunaltidning». A. är
företrädesvis känd
genom ett flertal
mycket spridda och
po
pulärt hållna skrifter i stats- och kommunal
kunskap, allmän lag och nationalekonomi,
avsedda till medborgerlig upplysning och
praktiska behov och som väl fyllt sin uppgift. De
förnämsta äro »Medborgarens bok» och
»Valmannens bok». A. har dessutom utgivit och med
upplysande inledningar försett »Lars Hiertas
tal och riksdagsanföranden» (4 bd) ävensom K.
V. Lilliecronas dagbok från riksd. 1840—41.
Ornamentstick av H.
Aldegrever.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
